Hundars allergiska eksem kan kopplas till vissa delar av arvsmassan

Nya genmappningsmetoder har hjälpt forskare att, hos hundar, hitta samband mellan allergiskt eksem och flera regioner i arvsmassan. Några av de identifierade generna stämmer överens med gener som kopplats till samma sorts problem hos människor. Till exempel har filaggrinkomplexet, som anses vara den starkaste riskfaktorn för atopiska eksem hos människor, nu också kopplats till sjukdomen hos hundrasen Labrador retriever.

Peer-review/ Experimental study/ Animal tissue samples

Det visar en ny studie gjord av hundgenetikgruppen vid Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som i samarbete med kollegor i Schweiz, Storbritannien och USA, har forskat på det här i drygt 10 år.

I mitten på 2000-talet blev det möjligt med genomsekvensering. Sedan dess har hundars genomsekvenser varit till stor hjälp för forskare att förstå människors arvsmassa. Hundar har bott tillsammans med människor i tiotusentals år och lider av liknande sjukdomar som människor, bland annat immunologiska sjukdomar som atopisk dermatit, allergiskt eksem. Genom att studera sjukdomsgenetik hos hundar, med hjälp av vanliga blodprover, kan man även få ledtrådar till orsakerna till motsvarande mänskliga sjukdomar.

Det finns stora likheter hos hundar och människor som är drabbade av atopiska eksem. Det gäller både medicinska symptom och att de debuterar tidigt, men även histopatologiskt med likartad immuncellinfiltration i huden. Sjukdomen har en komplex genetisk bakgrund hos båda arterna och påverkas också av den omgivande miljön.

- Det är avgörande att patienten får en korrekt diagnos på atopiskt eksem. Den ställs genom att noggrant utesluta andra möjliga icke-allergiska orsaker till patientens symptom. Detta följs sedan upp med ett positivt allergitest, säger Kerstin Bergvall, ansvarig veterinär och specialist i dermatologi som varit med i forskningen från starten.

Genmappningstekniken är under ständig utveckling och nya metoder för kartläggning av komplexa sjukdomar har nyligen börjat användas. I studien som nu publiceras i tidskriften Communications Biology, har forskarna använt en metod för att fånga upp flera genetiska riskvarianter, och en annan metod för att upptäcka sjukdomsvarianter som ”gömts” i arvsmassan på grund av artificiellt, det vill säga av människan, selekterade egenskaper.

- De nya metoderna gör det möjligt att hitta nya riskfaktorer som blivit vanliga inom den specifika rasen, kanske på grund av selektion av andra egenskaper. De kandidatgener som identifierats här är viktiga för både hudbarriärens karaktär och immunrespons, vilket är väntat när det gäller atopiskt eksem, säger Katarina Tengvall, forskare vid Uppsala universitet och studiens försteförfattare.

Studien visar flera överlapp, det vill säga samstämmighet, med gener associerade med atopisk dermatit hos människa. Extra intressant är att genregionen som innehåller genen filaggrin, och som anses vara den starkast genetiska riskfaktorn för atopiska eksem hos människan, nu visats av forskarna i den här studien vara en riskfaktor även hos hund.

- Det här belyser vikten av att göra hundstudier på genetiska sjukdomar som även drabbar människor. En bättre förståelse av sjukdomsmekanismerna kan i längden leda till bättre behandling av både hund och människa, säger Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik och studiens seniora författare.

Tengvall, K., Sundström, E., Wang, C. et al. Bayesian model and selection signature analyses reveal risk factors for canine atopic dermatitis. Commun Biol 5, 1348 (2022). https://doi.org/10.1038/s42003-022-04279-8

För mer information:

Katarina Tengvall, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, katarina.tengvall@imbim.uu.se 073-9452665

Kerstin Lindblad-Toh: professor i komparativ genomik vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, kersli@broadinstitute.org 0703242336

Betydande finansiärer för forskningen är Europeiska forskningsrådet, ERC och svenska Vetenskapsrådet, VR.