Inflammation och nätliknande proteinstrukturer vid kavernöst angiom

Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att vita blodkroppar och proteinstrukturer som är kopplade till immunsvaret ansamlas i anslutning till de missbildade kärlen. Fynden stöder att inflammation har betydelse för utvecklingen av kavernöst angiom och visar på möjligheten att ta fram en biomarkör för sjukdomen.

De missbildade blodkärl som uppstår i hjärnan vid kavernöst angiom, också kallade CCM (cerebral cavernous malformations), har ett hallonliknande utseende och blöder lätt vilket kan orsaka epileptiska anfall, neurologiska problem och stroke. Sjukdomen beror på genetiska förändringar som kan vara ärftliga eller uppkomma spontant och går i dagsläget inte att bota.

Senare tids forskning tyder på att det också uppkommer en inflammation vid CCM. I den nya studien har forskarna undersökt i detalj vilka immunceller som reagerar vid CCM. De kunde också för första gången visa att nätliknande proteinstrukturer som kallas NETs, bildas vid CCM. NETs (neutrophil extracellular traps) består av cellkärnor och cellstrukturer och är kopplade till immunsvaret.

– Vi har använt genetiskt förändrade möss där en muterad form av en viss gen ger upphov till CCM. Vi såg att vita blodkroppar av typen neutrofiler är de första som kommer till de skadade kärlen hos möss med CCM. Dessutom kunde vi detektera NETs både i hjärnan och cirkulerande i blodet. I möss utan CCM såg vi inga NETs, säger Peetra Magnusson, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, som har lett studien.

NETs förekommer normalt som ett kroppsligt försvar genom att fånga in och oskadliggöra inkräktare, till exempel bakterier. Höga nivåer av NETs har tidigare visats hos patienter med cancer och de är även en viktig komponent vid covid. Dessa nätliknande strukturer kan orsaka kärlskada och blodproppsbildning. Vilken betydelse de har i CCM är inte klarlagt men när forskarna testade en behandling som bröt ner NETs-strukturerna minskade de CCM-relaterade skadorna på blodkärlen.

Forskarna kunde också detektera NETs i hjärnvävnad från patienter med CCM, både den ärftliga formen och den som uppkommer spontant.

– Att vi har hittat NETs hos CCM-patienter tyder på att de har betydelse för sjukdomen även hos människa. Med ytterligare studier hoppas vi kunna öka kunskapen om immuncellernas roll i sjukdomsutvecklingen och om NET-komplex kan användas som en biomarkör för CCM, säger Peetra Magnusson.

Studien är ett samarbete med forskare i Italien, Finland och Storbritannien.

Yau, A.C.Y., Globisch, M.A., Onyeogaziri, F.C. et al. Inflammation and neutrophil extracellular traps in cerebral cavernous malformation. Cell. Mol. Life Sci. 79, 206 (2022). 

För mer information kontakta:

Peetra Magnusson, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, tel. 072-3888418, e-post: Peetra.magnusson@igp.uu.se