Konditionens effekt på dödlighet överskattas

Att vältränade människor löper minskad risk att dö i förtid av olika sjukdomar, är ett återkommande resultat i många studier. Ny forskning från Uppsala universitet visar att personer med hög kondition i sena tonår också har minskad risk att dö av slumpmässiga olyckor, vilket tyder på att sambanden man sett i de tidigare studierna troligtvis varit missvisande.

Flera observationsstudier har visat att personer som rör sig mer och har bra kondition tidigt i livet löper lägre risk att dö i förtid av orsaker som till exempel cancer och hjärt-kärlsjukdom. Nu tyder en ny studie som publicerats i European Journal of Preventive Cardiology på att sambandet mellan kondition och minskad risk för dödlighet kan vara missvisande.

− Vi såg att personer med hög kondition i sena tonåren hade lägre risk att dö i förtid, till exempel av hjärtkärlsjukdom, jämfört med de som hade låg kondition. Men när vi sedan tittade på risken att dö i slumpmässiga olyckor var sambandet nästan lika starkt. Detta talar för personer med hög och låg kondition kan skilja sig åt på andra viktiga sätt, något som tidigare studier inte tagit hänsyn till fullt ut, säger Marcel Ballin, associerad forskare i epidemiologi och studiens försteförfattare.

Baserad på mönstringsdata från över 1 miljon män

I studien tittade forskarna på data från 1,1 miljoner svenska män som mönstrat mellan åren 1972 och 1995. Männen, som var i genomsnitt 18 år, delades in i fem grupper baserat på hur bra kondition de hade vid mönstringen och följdes sedan fram 60-årsåldern eller tills att de avled. Genom dödsorsaksregistret kunde forskarna se varför de hade dött. Därefter använde de olika metoder för att studera sambandet mellan kondition i ung ålder och förtida död.

Forskarna började med en traditionell analys av dödlighet i hjärt-kärlsjukdom, cancer och av alla orsaker, i likhet med tidigare observationsstudier. De justerade sina statistiska modeller för faktorer som BMI, ålder vid mönstring, årtal för mönstring samt föräldrars inkomst och utbildningsnivå. Resultatet visade att gruppen med högst kondition hade 58 procent lägre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom, 31 procent lägre risk att dö i cancer och 53 procent lägre risk att dö från alla orsaker, jämfört med gruppen med lägst kondition.

Snarlik risk för att dö i olyckor

I nästa steg undersökte forskarna hur kondition hängde ihop med risken att dö i slumpmässiga olyckor, som till exempel bilolyckor, drunkningar och mord. De valde just olyckor eftersom de antog att det inte borde synas något samband mellan männens kondition i ung ålder och risken att dö i olyckor. Denna metod kallas för negativa kontrollutfall och går ut på att man testar sina resultat genom att jämföra med ett utfall där man inte bör se ett samband. Om ett samband ändå upptäcks kan det tala för att grupperna man studerar inte är jämförbara. Forskarna såg då att männen som hade högst kondition hade 53 procent lägre risk för att dö i slumpmässiga olyckor. Att männens kondition skulle ha en så stor effekt på risken att dö i slumpmässiga olyckor är dock inte troligt.

Resultaten bekräftades även när forskarna använde sig av syskonjämförelser. Med hjälp av denna metod jämförde forskarna risken för död mellan syskon med olika kondition för att på så vis kontrollera för alla faktorer som syskonen delar, så som beteenden, miljöfaktorer och en del genetiska faktorer.

− Det förvånade oss att sambandet med olycksrelaterad död speglade de andra sambanden, även efter att vi kontrollerat för alla faktorer som syskon delar. Detta understryker hur starka antaganden det är man gör i observationsstudier, då det verkar väldigt svårt att skapa helt jämförbara grupper. Konsekvenserna kan vara att man överskattar effektstorlekarna, säger Marcel Ballin.

Bild som bekräftas i fler studier

Studien är en av de största i sitt slag där forskare använt sig av negativa kontrollutfall för att undersöka om sambanden mellan kondition och dödlighet verkligen stämmer. Resultaten stöds också av annan forskning.

− Att effekterna av god kondition kan vara överskattade kan låta kontroversiellt, men faktum är att om man ser till resultat från andra än de traditionella observationsstudierna är det en mer nyanserad bild som framträder. Det finns ett antal tvillingstudier som kommit fram till liknande resultat. Även vissa genetiska studier tyder på att det finns gener som både påverkar benägenheten att vara fysiskt aktiv eller ha god kondition och risken att drabbas av sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom.

Viktigt att basera insatser på korrekta siffror

Marcel Ballin menar vidare att det finns många olika skäl till att främja fysisk aktivitet. Stora insatser eller policyförändringar som ska gälla hela befolkningen måste dock baseras på tillförlitliga siffror – annars riskerar man att förvänta sig effekter som i själva verket är överskattade.

− Våra resultat ska inte tolkas som att fysisk aktivitet och träning är verkningslöst eller att man inte ska försöka främja det. Men för att skapa en djupare förståelse för hur stora effekterna av kondition på olika utfall faktiskt är behöver vi använda oss av flera olika metoder. Så länge vi ställer frågan på samma sätt kommer vi alltid få samma svar. Det är först när vi får samma svar på en fråga vi ställt på lite olika sätt som vi kan vara säkrare på att det stämmer, säger Marcel Ballin.

Artikel

Ballin M, Nordström A, Nordström P, Ahlqvist VH. Cardiorespiratory fitness in adolescence and premature mortality: widespread bias identified using negative control outcomes and sibling comparisons. European Journal of Preventive Cardiology;doi:10.1093/eurjpc/zwaf267. Published online 15 May 2025.

Kontakt

Marcel Ballin, associerad forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet
E-post: marcel.ballin@uu.se
Mobiltelefon: 073-526 53 80