Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Läkemedelseffekter kan missbedömas vid analys

Vid analys av kliniska studier används i vissa fall statistiska modeller som inte fungerar tillfredställande. Maria Kjellsson visar i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 21 november, att läkemedelseffekter både kan underskattas och överskattas och föreslår lösningar på problemet.

Att utveckla läkemedel är dyrt och de kliniska studier som görs på människor är ofta den mest kostsamma delen i läkemedelsutvecklingen. Med en effektiv statistisk analys av resultaten kan studiernas storlek minskas, vilket också minskar den slutliga kostnaden för läkemedlet. Detta är inte bara positivt för läkemedelsföretagen utan även för patienter och samhälle eftersom läkemedlet då kan säljas till ett lägre pris.

För ett par decennier sedan introducerades statistiska modeller för att effektivisera analyserna av resultat från kliniska studier. Dessa s k blandade effektmodeller används numera rutinmässigt och förespråkas också av de amerikanska och europeiska läkemedelsverken för att snabbare få ut nya läkemedel på marknaden. För analyser där svarsalternativen utgörs av kategorier finns dock bara ett fåtal användbara modeller. Det gäller till exempel de flesta studier som undersöker biverkningar samt många av de studier som undersöker ett läkemedelseffekter.

Maria Kjellsson presenterar i sin avhandling den första mer omfattande undersökning av existerande blandade effektmodeller för kategorisk dataanalys. Hon visar att den traditionella metodologin i många fall är undermålig och både ökar risken för att missa en sann läkemedelseffekt och för att ta en falsk läkemedelseffekt för sann.

- Det finns även en risk att överskatta läkemedelseffektens storlek med denna metodologi, säger Maria Kjellsson.

Om patienterna i studien har givit mycket olika svar eller om endast ett fåtal patienter uppgett att de till exempel har mycket ont fungerar inte metoden tillfredställande. Inte heller då symptom hade flera underliggande orsaker eller om svaren var starkt korrelerade till varandra, vilket till exempel är fallet om patienterna undersöks ofta. I sin avhandling ger Maria Kjellsson förslag på hur dessa problem kan undvikas. Hon har också utvecklat nya metoder i de fall som en lösning på problemet saknades.

Avhandlingen kan läsas på universitetets webbplats.

För mer information, kontakta Maria Kjellsson, 018-471 44 18, 073-655 18 00, eller maria.kjellsson@farmbio.uu.se

Ämnen

Regioner

Kontakter

Presstjänsten

Presskontakt Kontorstid alla dagar 070-167 92 96

Elin Bäckström

Presskontakt Presskommunikatör Forskning, utbildning, övergripande 070-425 09 83

Linda Koffmar

Presskontakt biträdande presschef Forskning, utbildning, övergripande 018-471 1959

Märta Gross Hulth

Presskontakt presskommunikatör +46-734697946

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477.

Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.

Uppsala universitet
Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden
Besök våra andra nyhetsrum