Lavskrikan trivs bäst i obrukad skog

Lavskrikans klarar sig sämre i gallrad skog än i obrukad skog. Miljön är också kopplad till skillnader i beteende där socialt underordnade individer tvingas att ta större risker. Det visar Magdalena Nystrand i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 12 maj. Magdalena Nystrand Effects of Habitat Quality on Behavioural Decisions and Population Dynamics in the Siberian Jay ISBN: 91-554-6553-6 Abstract De flesta naturliga djurpopulationer fluktuerar i antal och sammansättning över både tid och rum. Faktorer som kan påverka denna dynamik är till exempel konkurrens om föda och revir, parasitangrepp och klimateffekter. För de allra flesta arter är dock risken för predation, att bli byte till ett annat djur, en av de kanske evolutionärt viktigaste faktorerna. Gemensamt för alla ovanstående faktorer är att de ofta är starkt knutna till miljön. Individer som lever i en gynnsam miljö har större sannolikhet att överleva och fortplanta sig än de som lever i en mer krävande miljö. En viktig faktor i miljön är predationstrycket, och ökar risken för att bli uppäten kan effekt blir stor på både enskilda beteenden och den övergripande dynamiken hos en population. Magdalena Nystrand har undersökt hur miljön, mätt som skogsstruktur, påverkar beteende, överlevnad och reproduktionsframgång hos den grupplevande fågelarten Lavskrika (Perisoreus infaustus). Studien har utförts på en population som återfinns i Arvidsjaurområdetm cirka 10 mil söder om polcirkeln. Hon undersöker också om det finns skillnader beroende på individernas släktskap, kön och ålder. Resultaten visar att överlevnaden var generellt lägre i brukad skog (gallrad och avverkad) och i mer öppna områden i skogen. Även reproduktionsframgången påverkades negativt av skogsbruk, då en gallring av skogen ledde till en dramatisk nedgång av produktiviteten. Även beteenden i sig påverkades av skogsstrukturen. Fåglarna var generellt mer försiktiga i glesa skogar, men obesläktade individer tog mer risker och var utsatta för mer aggression från andra gruppmedlemmar. Denna avhandling, såväl som tidigare studier, visar att föräldrar ger sina egna ungar fördelar som inte erbjuds obesläktade individer. - Ett resultat av detta var att ungfåglar som stannade hemma med sina föräldrar hade en högre överlevnad än ungar som flyttade hemifrån och anslöt sig till en grupp bestående av obesläktade individer, säger Magdalena Nystrand. - Styrkan med avhandlingen är att jag både tittat på överlevnad och reproduktion samtidigt som jag gjort beteendeexperiment. Därmed har jag fått en mer sammansatt bild av hur miljöförändringar påverkar en population. För mer information: Magdalena Nystrand, mobil: 070-446 32 51 eller via e-post: Magdalena.Nystand@ebc.uu.se Anneli Waara