Neuroetik nytt hett forskningsämne vid Uppsala universitet

I dag pågår ett fruktbart vetenskapligt samtal mellan filosofer, beteendevetare och hjärnforskare - ny forskning väcker nämligen svåra etiska frågor. Nyligen har en kurs i neuroetik, den första i sitt slag i Sverige, startats i Uppsala. Det är Centrum för bioetik vid Uppsala universitet och Karolinska institutet som nu för första gången arrangerar både en forskarutbildningskurs och en konferens i ämnet neuroetik. Bakgrunden är de senaste årens revolutionerande upptäckter om hjärnans funktioner. - Man vet i dag mycket om vilka funktioner i hjärnan som ligger till grund för exempelvis beteende, personlighet, beslutsfattande och moral, säger Kathinka Evers, docent i filosofi och ansvarig för ämnet vid Centrum för bioetik. Det är möjligt att mäta aktiviteter i hjärnan med en mängd olika tekniker och det har utvecklats metoder att påverka hjärnans funktioner med olika läkemedel och s.k. ”rationella droger”. Det innebär nya möjligheter att hjälpa personer med hjärnskador efter en olycka eller sjukdom, men i princip också möjligheter att förbättra förmågor även hos friska. - Fast vad som utgör en ”förbättring” måste förklaras, liksom vad som är ”friskt” eller ”normalt”. Ambitionen att designa den mänskliga hjärnan väcker en mängd svåra etiska, sociala och juridiska frågor, säger Kathinka Evers. Det finns också stora ekonomiska intressen när det gäller behandling för att exempelvis minnas bättre, lära sig fortare, hålla sig vaken längre. Eller för att få bort oönskade beteenden. Kunskapen kan även komma att användas inom rättsväsendet, till exempel för att bedöma vittnesmål, eller juridiskt ansvar. Personer med hjärnskador är, enligt flera studier, överrepresenterade bland kriminella, en fråga som är svårhanterlig såväl juridiskt som medicinskt. - Det är viktigt att ställa de etiska frågorna i takt med nya forskarrön som laborerar med många oklara begrepp. All vetenskap kan missbrukas och hjärnan är inget lämpligt område för ”trial-and-error”, säger Kathinka Evers. De nya rönen om hjärnan innebär också att klassiska filosofiska frågor får nya perspektiv. Om allt bestäms av biokemiska processer, har vi då en fri vilja? - Ur filosofisk synvinkel är det oerhört intressant att koppla dessa kunskaper till analyser, till exempel av jaget, utveckling av moral, eller förmågan att fatta rationella beslut. Kan vi välja eller ta ansvar för en handling som väsentligen är ett resultat av hjärnfunktioner? Konferensen om neuroetik äger rum 13-14 juni. Läs mer på: http://www.bioethics.uu.se/index_sv.html Kathinka Evers kan nås på: 018-611 2299, eller via e-post: Kathinka.Evers@bioethics.se