Neurologerna kan inte mäta Gud

Beror religiösa upplevelser på en hjärnskada, sinnesrubbningar eller en existentiell kris? Vissa neurologer har hävdat det. Men i en ny avhandling argumenterar teologidoktoranden Anne Runehov att deras förklaringsmodell måste utökas med vad sociologer, teologer, religionsfilosofer, etiker och psykologer har att säga om religiösa upplevelser. Anne L. C. Runehov SACRED or NEURAL? Abstract Huvudfrågan i Anne Runehovs avhandling är i vilken utsträckning neurologer kan förklara religiösa upplevelser. Hon studerar två inflytelserika exempel; Michael Persinger, som menar att religiösa upplevelser är illusioner som neurologiskt liknar epileptiska anfall, samt Newberg och d’Aquili, som anser sig ha hittat karaktäristiska drag i hjärnaktiviteten under religiös meditation. Anne Runehov är kritisk mot båda dessa studier och menar att dagens neurovetenskapliga metoder inte räcker till för att förklara religiösa upplevelser. Svaret på huvudfrågan blir att neurologer förklarar religiösa upplevelser utifrån vad deras metoder ger utrymme för. De mäter inte Gud men neurokemi. Anne Runehov förespråkar således en utökad förklaringsmodell, där man lägger till vad exempelvis sociologer, teologer, religionsfilosofer, etiker och psykologer har att säga om religiösa upplevelser. I avhandlingen presenterar hon en sådan modell, en verktygslåda, som kan användas för att analysera och bedöma vetenskapliga slutsatser om religiösa upplevelser. – Det har varit väldigt skarpa gränser mellan vetenskap och religion, men jag vill jobba för att disciplinerna ska samarbeta. Människan är mycket komplex och kan inte förstås om man bara tittar ur ett perspektiv, säger Anne Runehov. Anne Runehov disputerar den 10 december och kan nås på 018-471 22 28, 0709-92 72 59 eller via e-post anna.runehov@teol.uu.se. Linda Nohrstedt