Informationen på denna sida är avsedd för journalister, press och media. Klicka ja för att komma till nyhetsrummet. Klickar du nej kommer du tillbaka till mynewsdesk.com.
David Gloriam har under sitt avhandlingsarbete upptäckt och undersökt flera tidigare okända proteiner som är möjliga kandidater som målmolekyler för nya läkemedel. Han presenterar även en fullständig kartläggning av skillnader mellan mus och människa med avseende på proteiner - vilket är viktigt för att kunna förutsäga ett läkemedels effekt. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 28 april.
David E. Gloriam
G Protein-Coupled Receptors; Discovery of New Human Members and Analyses of the Entire Repertoires in Human, Mouse and Rat
ISBN: 91-554-6522-6
Abstract
De senaste åren har många tidigare okända proteiner som kan fungera som målmolekyler för nya läkemedel identifierats hos människan. David Gloriam har undersökt en av de största proteinfamiljerna hos människan, så kallade G-protein-kopplade receptorer (GPCRer). Deras funktion är att förmedla signaler från cellernas utsida till insidan och de har en viktig roll i regleringen av de flesta fysiologiska processer i kroppen. Om GPCRerna inte fungerar kan sjukdomar uppkomma och många läkemedel (30-45%), och även droger som missbrukas, har sin effekt genom att påverka dem.
I avhandlingen beskriver David Gloriam egenskaperna hos ett antal nya humana GPCRer, som upptäckts av forskargruppen de senaste åren. Han visar att de troligen har en viktig funktion eftersom deras gener har bevarats länge i ett evolutionärt perspektiv.
- Andra forskare har nu kunna visa att två av dem är kopplade till diabetes, säger han.
Vissa gener har försvunnit under evolutionen och andra tillkommit genom duplicering, vilket underlättat anpassning till nya förhållanden i miljön. David Gloriam har beskrivit en grupp av GPCRer som skiljer sig väldigt mycket mellan människa, gnagare och fiskar och som är besläktad med de sedan tidigare kända receptorerna för så kallade "belöningssubstanser" i hjärnan (t ex för serotonin, adrenalin och dopamin).
Slutligen har han gjort en mycket omfattande analys av hela GPCR-uppsättningarna i mus och råtta och jämfört dem med människans.
- Denna kunskap är viktig eftersom råttor och möss är vanliga försöksdjur och används för att till exempel förutsäga ett läkemedels effekt på människor.
David Gloriam har huvudsakligen använts sig av datorbaserade metoder i sina studier.
Kontaktperson: David Gloriam, 073-379 49 56 eller via e-post: David.Gloriam@neuro.uu.se
Anneli Waara
Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.
Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477.
Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.