Ökad sjuklighet − men lika bra livskvalitet för vuxna som fötts för tidigt

Individer med en födelsevikt på under ett kilo löper ökad risk för cerebral pares, intellektuell funktionsnedsättning och uppmärksamhetsstörningar. Samtidigt skattar de sin livskvalitet lika bra som personer med normal födelsevikt. Det visar en ny studie på 201 för tidigt födda vuxna, som följts från födseln till 26-29 års ålder.

Utvecklingen inom neonatalvården har lett till en dramatisk ökning av överlevnaden bland för tidigt födda barn med en födelsevikt under 1 000 gram. Däremot är kunskapen fortfarande begränsad om hur en så tidig födsel påverkar hälsa och välbefinnande i vuxen ålder.

Uppföljning från födseln till vuxen ålder

I en ny svensk studie har forskare undersökt hälsa och livskvalitet hos alla barn som föddes i Sverige mellan april 1990 och mars 1992 med en födelsevikt på högst 1 000 gram. Studien, som kallas 1 000g-studien, påbörjades redan vid födseln.

När deltagarna var 26–29 år gamla fick de besvara ett frågeformulär om självskattad livskvalitet, relaterat till både fysisk och psykisk hälsa. Uppgifter om registrerade diagnoser med möjlig koppling till prematuritet hämtades från nationella register. Samma procedur genomfördes även för en kontrollgrupp bestående av 327 individer med normal födelsevikt.

– Vi ser en tydligt ökad sjuklighet hos de individer som föddes extremt för tidigt, både när det gäller fysisk hälsa – såsom lungfunktion, syn, hörsel och motorik – och diagnoser relaterade till hjärnans funktioner, exempelvis kognition, uppmärksamhet och sociala förmågor, säger Maria Heyman som är studiens försteförfattare.

I hela gruppen med födelsevikt på högst 1 000 gram (371 individer) hade:

• 10 procent cerebral pares, jämfört med 0,5 procent i kontrollgruppen
• 10,2 procent intellektuell funktionsnedsättning, jämfört med 1 procent i kontrollgruppen
• 13,7 procent uppmärksamhetsstörning såsom ADHD/ADD, jämfört med 4,4 procent i kontrollgruppen
• 10,5 procent autism, jämfört med 2,1 procent i kontrollgruppen.
• Även psykiska sjukdomar, såsom bipolär sjukdom och ångestsyndrom, var vanligare än i kontrollgruppen.

Ingen skillnad i självskattad livskvalitet

Även om fysisk och psykisk sjuklighet var vanligare bland de för tidigt födda skattade de som deltog i studien sin livskvalitet lika högt som den fullgångna kontrollgruppen. Trots fler funktionsnedsättningar ser många för tidigt födda vuxna sig inte som begränsade i sitt dagliga liv.

– I slutändan kan det viktigaste utfallet vara hur de individer som fötts för tidigt själva upplever sina liv, säger Maria Heyman.

Den aktuella studien utvärderar neonatalvård som bedrevs för cirka 30 år sedan. Forskarna menar dock att det är det troligt att dessa resultat är applicerbara även på barn som föds idag.

− Överlevnaden för barn som föds för tidigt har visserligen ökat, men flera studier visar att långtidsutfallen i stort sett har varit oförändrade under de senaste tre decennierna. Därför bedömer vi att dessa resultat utgör den bästa tillgängliga uppskattningen när vi i dag ger information till föräldrar till extremt för tidigt födda barn, säger Maria Heyman.

Kontakt

Maria Heyman, doktorand vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet och Centrum för klinisk forskning Västmanland, och specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin, ST i neonatologi.

Mobiltelefon: 070-443 03 01
E-post: maria.heyman@uu.se

Artikel

Heyman M, Grönqvist H, Westas LH, Serenius F, Vasileiadou O, Ahlsson F, Fredriksson Kaul Y, Diderholm B. The Impact of Prematurity on Self-Reported Quality of Life in Adulthood: A Prospective Swedish National Cohort Study of Infants Born with Extremely Low Birth Weight. The Journal of pediatrics. 2025:114956. DOI: 10.1016/j.jpeds.2025.114956