Räkna med att kalorierna ändrar ditt matintag

Ny forskning från Uppsala universitet visar att om du vet om hur många kalorier din mat innehåller så påverkar detta hur mycket du äter. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga nättidskriften Obesity

Forskaren Pleunie Hogenkamp har tillsammans med sina kollegor på institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet sett att både människans medvetande och kroppens reaktioner bestämmer matintaget. En liten etikett med näringsinnehåll kan påverka hur mycket av matvaran du kommer att äta.

Forskarna bjöd in kvinnliga studenter vid totalt fyra frukosttillfällen och serverade dem en bestämd mängd sötad yoghurt som antingen var fattig eller rik på kalorier. Vid två av dessa frukosttillfällen var båda varianterna av yoghurt märkta med korrekt kaloriinformation. Vid de andra två tillfällena var yoghurten felmärkt, det vill säga lågkaloriyoghurten såg ut att ha högt kaloriinehåll och tvärt om.

Både innan och efter frukosten fastställdes hungerkänslorna och hormonnivåer mättes, däribland ghrelin, det så kallade hungerhormonet. Att maten var uppmärkt med ett högt kaloriinehhåll påverkade inte hungerkänslorna hos försöksdeltagarna och forskarna kunde inte se någon effekt på deras hormonresponser.

Däremot kunde forskarna observera att kaloriinformationen gav effekt på hur mycket man ville fortsätta äta. När studiedeltagarna en halvtimme efter att de ätit yoghurten också serverades bröd, vindruvor och muffins ville de som ätit lågkaloriyoghurt, som de trodde var hökaloriyoghurt, inte ha lika mycket.  

- Jag tror detta resultat hjälper till att kontrollera vårt matintag på ett tillfredsställande sätt genom att det helt enkelt får oss att på förhand räkna med de kalorier vi kommer få i oss och därmed begränsa matintaget, säger Pleunie Hogenkamp, forskare vid institutionen för neurovetenskap.

Resultaten visar på att märkning kan påverka efterföljande matintag. Den inkorrekta kaloriinformationen påverkade påföljande matintag efter att personerna i studien ätit lågkaloriyoghurt men inga effekter observerades efter att de ätit högkaloriyoghurt. Dessa resultat tyder på att både kognitiv och fysiologisk information bestämmer människans matintag. När det verkliga kaloriintaget var tillräckligt för att skapa en mättnadskänsla spelade de kognitiva faktorerna, själva kaloriinformationen ingen roll. Men när personerna i studien hade måttliga hungerkänslor påverkade kaloriinformationen matintaget. Försökspersonernas antagande om ett högt kalorieinnehåll i yoghurten kan ha resulterat i en förhöjd hjärnaktivitet i de områden som är involverade i undertryckandet av hunger och matintag.

För mer information, vänligen kontakta Pleunie Hogenkamp, forskare på institutionen för neurovetenskap, mobil: 076-039863, e-post: pleunie.hogenkamp@neuro.uu.se eller Cecilia Yates, informatör vid institutionen för neurovetenskap, mobil: 0704-334801, e-post: cecilia.yates@neuro.uu.se

P.S. Hogenkamp, J. Cedernaes, C.D. Chapman, H. Vogel, O.C. Hjorth, S.
Zarei, L.S. Lundberg, S.J. Brooks, S.L. Dickson, C. Benedict, H.B. Schiöth, Calorie anticipation alters food intake after low-caloric but not high-caloric preloads, doi: 10.1002/oby.20293
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/oby.20293/pdf