Skolans läroplan - ett sätt att förändra samhället

Idéhistorikern Daniel Lövheim har studerat debatter kring naturvetenskap och teknik i anslutning till förändringar av skolan under första delen av 1900-talet. Resultaten visar att läroplanen har setts som ett verktyg för att förändra samhället och främja landets utveckling. Disputationen sker vid Uppsala universitet den 24 februari. Under hela 1900-talet har debatter och diskussioner kontinuerligt förts om skolämnena naturvetenskap, matematik och teknik. Ämnenas storlek, utformning, innehåll och målgrupper har stötts och blötts. Daniel Lövheim har studerat de debatter som fördes kring naturvetenskap, matematik och teknik i anslutning till tre reformeringar av de allmänna läroverken. Han har fokuserat på de argument som användes för respektive emot dessa ämnen i skolan, men också på den mer principiella frågan om varför olika människor valde att engagera sig i diskussioner kring skola och naturvetenskap. Resultaten visar att en mängd skilda frågor diskuterades i riksdagens kamrar, bland läroverkslärarna och på dagstidningarnas kultur- och ledarsidor. I början av seklet drevs exempelvis spörsmålet om elevutförda laborationer i naturvetenskap och en ökad fokusering på hälsolära, medan diskussionerna under 1930-talet bland annat kretsade kring behovet av obligatorisk undervisning i ärftlighetslära och rashygien. Under 1960-talet uppmärksammades i allt högre grad frågan om hur många som skulle studera naturvetenskap och teknik, men även dessa ämnens allmänbildande funktioner. Avhandlingen visar att läroplanernas utformning ofta uppfattades som ett ställningstagande i frågor som rörde den roll naturvetenskap och teknik skulle spegla i framtidens samhälls- och kulturliv. Genom att påverka ett ämnes storlek och utformning menade man sig kunna påverka frågor som var relaterade till exempelvis industri, tillväxt, rationell samhällsplanering, miljö, livsåskådning och rashygien. Att forma skolans undervisning blev därmed ett sätt för dessa debattörer att påverka utformningen av framtidens samhälle. Daniel Lövheim har jämfört skolans timplaner från olika tidsperioder. Procentuellt sett uppvisar naturvetenskapernas ställning i den svenska skolan inte någon stor ökning mellan 1900 och 1965. - Det är intressant framför allt mot bakgrund av den starka tillväxt som de naturvetenskapliga ämnena upplevde i stora delar av samhället under samma period, säger Daniel Lövheim. Daniel Lövheim kan nås på tel 018-471 15 76, mobil 0709-41 07 83 eller e-post daniel.lovheim@idehist.uu.se