En färsk studie visar att datoralgoritmer kan användas för att hitta potenta molekyler som skulle kunna utvecklas till läkemedel mot inflammation. I artikeln presenterar forskarna också hur samma strategi kan användas för att söka igenom 10 sextiljoner alternativ för att hitta den bästa läkemedelskandidaten.
Uppsala universitet bidrar med en viktig pusselbit i ett projekt där målet är att förkorta radioaktiviteten hos kärnavfall väsentligt. Belgiska forskare vill skapa en anläggning där långlivat radioaktivt bränsle omvandlas till mer kortlivat och tar nu hjälp av FREIA-laboratoriet i Uppsala.
Vilka möjligheter finns med att använda AI inom vården? Och vilka risker kan det innebära? Det är frågor som diskuteras under Olof Rudbeckdagen den 18 oktober. Dessutom föreläser årets Rudbeckpristagare Ulf Gyllensten om sin forskning inom gynekologisk cancer.
Uppsala universitets innovationspris Hjärnäpplet tilldelas i år geofysikern Alireza Malehmir. Hans uppfinning används över hela världen vid bland annat stora väg- och tunnelbyggen i Sverige, för kartläggning av jordbävningsrisken i Sydkoreas huvudstad Seoul och för att hitta lämpliga platser för koldioxidlagring i Danmark.
Enligt en undersökning ledd av forskare vid Uppsala universitet har en betydande andel av de brittiska allmänläkarna integrerat generativa AI-verktyg som ChatGPT i sina kliniska arbetsflöden. Resultatet sätter ljuset på hur snabbt artificiell intelligens har fått en allt större betydelse för sjukvården – en utveckling som har potential att revolutionera patientvården, men som också väcker frågor.
Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris 2024 går till Mats Karlsson, som år 2001 blev världens första professor i farmakometri. De senaste tio åren har han jäms med forskningen varit med och grundat och utvecklat konsultföretaget Pharmetheus som framförallt arbetar med att designa och analysera kliniska prövningar. Målet är att försöka förbättra läkemedelsbehandling för patienter.
Andreas Lifvendahl, Johan Svensson och Harald Klomp, som alla spelat stor roll i framväxandet av det framgångsrika mjukvaruföretaget Imint, tilldelas Uppsala universitets nyinrättade innovations- och entreprenörspris, som delas ut för andra gången.
– Årets pris är fantastiskt viktigt och illustrerar dessutom det vi tjatar om när vi kräver mer pengar till fri forskning. Entreprenörsgärningen har
Mediers nyhetsvärderingar kan påverka konjunktursvängningar – även om informationen som förmedlas är korrekt. En anledning är att rapporteringens fokus kan hamna på sektorer som inte är representativa för ekonomin i stort. En ny studie visar att rapporteringen kan förklara konjunktursvängningarna i < 20% för BNP och < 40% för arbetslösheten. (American Economic Review)
Arbetsmiljön har påverkats både positivt och negativt för de sjuksköterskor på 1177 Vårdguiden som har kontakt med patienter via chatt istället för telefon. På plussidan finns att tidspressen är mindre, och en lugnare känslomässig arbetsmiljö. På minussidan att chatta med många patienter parallellt utan att veta när patienterna väljer att svara.
Med så kallad in situ-sekvensering är det möjligt att skapa mikroskopibilder av genaktivitet direkt i vävnad. För att lättare kunna tolka den stora mängd information som då fås har forskare vid Uppsala universitet nu utvecklat en helt ny bildanalysmetod, baserad på AI-algoritmer för nätverksanalys som ursprungligen togs fram för att förstå sociala nätverk.
Vid årets Europaperspektivseminarium ger 10 ledande svenska forskare sin syn på hur EU påverkar, och påverkas av det pågående globala teknologiskiftet med tekniska innovationer, digitalisering och artificiell intelligens, AI. Det är den tjugotredje årgången av den tvärvetenskapliga årsboken Europaperspektiv.
Meltdown och Spectre är exempel på säkerhetshål i dagens mikroprocessorer som det hittills inte har funnits något effektivt försvar mot. De lösningar som finns adresserar endast specifika säkerhetshål utan att komma åt det underliggande problemet som orsakar säkerhetsbristerna. Nu kan forskare, från bland annat Uppsala universitet, presentera en bättre lösning på ISCA nästa vecka.
Patienter är mer positiva till e-journaler än vad läkarkåren var innan de nätbaserade patientjournalerna infördes. En forskargrupp vid Uppsala universitet har under åren före och efter införandet av e-journalen Journalen i Region Uppland 2012 följt både läkarnas och patienternas upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att oron som läkarna kände tidigare är delvis obefogad idag.
Patienter ställer sig mycket positiva till att kunna läsa sin journal på nätet och de möjligheter som denna resurs ger. Det visar en omfattande nationell enkätstudie som letts från Uppsala universitet. Resultaten är speciellt intressanta mot bakgrund av den omfattande kritik som tjänsten fått från vårdpersonal, och den oro som förändringen mött vid införandet.
Digitala patientjournaler ökar rädslan för att utsättas för hot och våld hos fyra av tio vårdanställda inom psykiatri och akutvård. Det visar en ny studie från Uppsala universitet. Däremot visar studien inget samband mellan förekomst av hot och våld och digitala patientjournaler (ett år efter införandet).
Datorspelande ungdomar har inte färre vänner i skolan än sina icke datorspelande skolkompisar. Det visar två nya studier från Uppsala universitet.
Under vintern 2018 har forskare vid Uppsala universitet i samarbete med Vattenfall och Energimyndigheten testat ett unikt magnetlager vid Porjus kraftverk. Målet är att bygga världens mest effektiva vattenkraftgenerator. - Anläggningen blir också ovärderlig som demonstrationsprojekt och experimentobjekt för framtida studier, säger Urban Lundin, ansvarig forskare vid Uppsala universitet.
De två nya superdatorerna Bianca och Rackham invigs på UPPMAX vid Uppsala universitet den 24 april. De är båda unika på olika sätt och tillsammans ökar de möjligheterna för ny banbrytande forskning inom bland annat bioinformatik och materialvetenskap.
Användningen av hushållsel minskar med över 30 procent när de boende måste betala för sin egen förbrukning. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet och Institutet för Näringslivsforskning, publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences USA.
En ny studie från Uppsala universitet visar hur en helt vanlig smartphone tillsammans med ett gammalt standardmikroskop kan användas för att filma levande celler. Studien publiceras i open acess-tidskriften PLOS ONE och gör det möjligt för laboratorier runt om i världen att använda metoder som tidigare varit mycket kostsam
