Hjärnäpplet till Ola Spjuth
Ola Spjuth använder sig av robotar och AI för att testa säkerheten hos läkemedel. Nu tilldelas han priset Hjärnäpplet.
Ämnen: Data, Telekom, IT
-
-
Gunilla Osswald är Årets alumn 2025
Gunilla Osswald är sedan 2013 VD för läkemedelsföretaget BioArctic som nu når framgångar över hela världen med ett läkemedel mot Alzheimer. Med över 40 års erfarenhet av läkemedelsutveckling och en lång karriär som präglats av vetenskaplig excellens, samhällsnytta och innovationskraft har hon blivit utsedd till Årets Alumn 2025.
-
Förlängd livstid och ökad säkerhet i elbilsbatterier med ny AI-modell
Att batterier i elbilar slits ut för snabbt bromsar elektrifieringen av transportsektorn. Nu har forskare vid Uppsala universitet tagit fram en AI-modell som kan ge en mycket mer exakt bild av batteriets åldrande. Modellen kan leda till längre livslängd och högre säkerhet för elbilsbatterier.
-
Spinnvågornas dans fångade på nanonivå
För första gången har forskare lyckats se spinnvågor, även kallade magnoner, i extremt små material, ner till bara några nanometer. Genombrottet var möjligt tack vare en kombination av avancerad elektronmikroskopi med hög energiupplösning och en teoretisk metod utvecklad vid Uppsala universitet.
-
Ny metod söker igenom 10 sextiljoner läkemedelsmolekyler
En färsk studie visar att datoralgoritmer kan användas för att hitta potenta molekyler som skulle kunna utvecklas till läkemedel mot inflammation. I artikeln presenterar forskarna också hur samma strategi kan användas för att söka igenom 10 sextiljoner alternativ för att hitta den bästa läkemedelskandidaten.
-
Uppsala deltar i forskning för att minska radioaktiviteten hos kärnavfall
Uppsala universitet bidrar med en viktig pusselbit i ett projekt där målet är att förkorta radioaktiviteten hos kärnavfall väsentligt. Belgiska forskare vill skapa en anläggning där långlivat radioaktivt bränsle omvandlas till mer kortlivat och tar nu hjälp av FREIA-laboratoriet i Uppsala.
-
Olof Rudbeckdagen med fokus på AI för vård och hälsa
Vilka möjligheter finns med att använda AI inom vården? Och vilka risker kan det innebära? Det är frågor som diskuteras under Olof Rudbeckdagen den 18 oktober. Dessutom föreläser årets Rudbeckpristagare Ulf Gyllensten om sin forskning inom gynekologisk cancer.
-
Forskare bakom ny metod för seismiska mätningar belönas med Hjärnäpplet
Uppsala universitets innovationspris Hjärnäpplet tilldelas i år geofysikern Alireza Malehmir. Hans uppfinning används över hela världen vid bland annat stora väg- och tunnelbyggen i Sverige, för kartläggning av jordbävningsrisken i Sydkoreas huvudstad Seoul och för att hitta lämpliga platser för koldioxidlagring i Danmark.
-
En av fem brittiska läkare använder AI-chattbottar
Enligt en undersökning ledd av forskare vid Uppsala universitet har en betydande andel av de brittiska allmänläkarna integrerat generativa AI-verktyg som ChatGPT i sina kliniska arbetsflöden. Resultatet sätter ljuset på hur snabbt artificiell intelligens har fått en allt större betydelse för sjukvården – en utveckling som har potential att revolutionera patientvården, men som också väcker frågor.
-
Pharmetheus Mats Karlsson får Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris 2024
Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris 2024 går till Mats Karlsson, som år 2001 blev världens första professor i farmakometri. De senaste tio åren har han jäms med forskningen varit med och grundat och utvecklat konsultföretaget Pharmetheus som framförallt arbetar med att designa och analysera kliniska prövningar. Målet är att försöka förbättra läkemedelsbehandling för patienter.
-
Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris 2023 går till nyckelpersoner i Imint
Andreas Lifvendahl, Johan Svensson och Harald Klomp, som alla spelat stor roll i framväxandet av det framgångsrika mjukvaruföretaget Imint, tilldelas Uppsala universitets nyinrättade innovations- och entreprenörspris, som delas ut för andra gången.
– Årets pris är fantastiskt viktigt och illustrerar dessutom det vi tjatar om när vi kräver mer pengar till fri forskning. Entreprenörsgärningen har -
Ekonomijournalistikens fokus påverkar konjunkturen
Mediers nyhetsvärderingar kan påverka konjunktursvängningar – även om informationen som förmedlas är korrekt. En anledning är att rapporteringens fokus kan hamna på sektorer som inte är representativa för ekonomin i stort. En ny studie visar att rapporteringen kan förklara konjunktursvängningarna i < 20% för BNP och < 40% för arbetslösheten. (American Economic Review)
-
Chatten på 1177 har förändrat arbetsmiljön
Arbetsmiljön har påverkats både positivt och negativt för de sjuksköterskor på 1177 Vårdguiden som har kontakt med patienter via chatt istället för telefon. På plussidan finns att tidspressen är mindre, och en lugnare känslomässig arbetsmiljö. På minussidan att chatta med många patienter parallellt utan att veta när patienterna väljer att svara.
-
AI-metoder för analys av sociala nätverk hittar nya celltyper i vävnad
Med så kallad in situ-sekvensering är det möjligt att skapa mikroskopibilder av genaktivitet direkt i vävnad. För att lättare kunna tolka den stora mängd information som då fås har forskare vid Uppsala universitet nu utvecklat en helt ny bildanalysmetod, baserad på AI-algoritmer för nätverksanalys som ursprungligen togs fram för att förstå sociala nätverk.
-
Europaperspektiv 2020 om EU och teknologiskiftet
Vid årets Europaperspektivseminarium ger 10 ledande svenska forskare sin syn på hur EU påverkar, och påverkas av det pågående globala teknologiskiftet med tekniska innovationer, digitalisering och artificiell intelligens, AI. Det är den tjugotredje årgången av den tvärvetenskapliga årsboken Europaperspektiv.
-
Ny metod täpper till beryktade säkerhetshål
Meltdown och Spectre är exempel på säkerhetshål i dagens mikroprocessorer som det hittills inte har funnits något effektivt försvar mot. De lösningar som finns adresserar endast specifika säkerhetshål utan att komma åt det underliggande problemet som orsakar säkerhetsbristerna. Nu kan forskare, från bland annat Uppsala universitet, presentera en bättre lösning på ISCA nästa vecka.
-
E-journaler bättre för patienter än förutspått
Patienter är mer positiva till e-journaler än vad läkarkåren var innan de nätbaserade patientjournalerna infördes. En forskargrupp vid Uppsala universitet har under åren före och efter införandet av e-journalen Journalen i Region Uppland 2012 följt både läkarnas och patienternas upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att oron som läkarna kände tidigare är delvis obefogad idag.
-
Nätjournal värdefull för patienter
Patienter ställer sig mycket positiva till att kunna läsa sin journal på nätet och de möjligheter som denna resurs ger. Det visar en omfattande nationell enkätstudie som letts från Uppsala universitet. Resultaten är speciellt intressanta mot bakgrund av den omfattande kritik som tjänsten fått från vårdpersonal, och den oro som förändringen mött vid införandet.
-
Nätjournaler ökar rädslan för hot och våld
Digitala patientjournaler ökar rädslan för att utsättas för hot och våld hos fyra av tio vårdanställda inom psykiatri och akutvård. Det visar en ny studie från Uppsala universitet. Däremot visar studien inget samband mellan förekomst av hot och våld och digitala patientjournaler (ett år efter införandet).
-
Spelande ungdomar har inte färre vänner
Datorspelande ungdomar har inte färre vänner i skolan än sina icke datorspelande skolkompisar. Det visar två nya studier från Uppsala universitet.
Visa mer
Loading...