Stora resurser mer attraktivt än bra gener

Det är inte i första hand för att få bra gener till sin avkomma som halbandsflugsnapparhonor väljer den vackraste hanen. Nej, snarare är det för att få en rik och hjälpsam pappa till sina ungar. Det visar en forskargrupp från zooekologiska avdelningen vid Uppsala universitet i en världsunik studie där de testat mekanismen bakom honors val av partner. Resultaten publiceras idag i den högt rankade internationella tidskriften Nature. Djurhanar lägger ner mycket möda och besvär på att imponera på honor av den egna arten. De utför ”danser”, läten och utsmyckar sig med färgglada fjäderskrudar (ornament). Att det är viktigt för en hane att bli vald är lätt att förstå men varför lägger honor ner så mycket möda på att välja sin partner? Och varför låter de sig imponeras av hanarnas ornament? Dessa frågor var utgångspunkten för studien som nu publiceras i Nature där en forskargrupp ledd av Anna Qvarnström vid zooekologiska avdelningen testat en aktuell evolutionsteori om partnerval. - Detta är en världsunik studie eftersom vi testat alla antaganden som måste gälla för att evolutionen av partnerval ska kunna drivas via evolutionen av hanars ornament, säger Anna Qvarnström. Den testade evolutionsteorin har varit dominerande de senaste åren och enligt den beror honors kräsenhet på att de vill ha lämpliga arvsanlag till sin avkomma. Men för att sådana sexuella preferenser ska kunna utvecklas krävs att en lång rad antaganden ska vara uppfyllda. Preferenser och ornament måste vara nedärvbara och det ska finnas genetisk variation i hanarnas kvalitet. Storleken på en hanes ornament ska dessutom avslöja hur pass bra gener han har. Slutligen måste en hanes arvsanlag vara bra för både söner och döttrar. - Om alla dessa antaganden stämmer kommer honornas partnerpreferens och hanarnas ornament att bli genetiskt kopplade och utvecklas hand i hand. Denna gemensamma utveckling gynnar spridningen av de goda arvsanlagen eftersom hanar med dåliga arvsanlag har små ornament och därför inte blir valda. Evolutionen drivs därmed i en gynnsam riktning, förklarar Anna Qvarnström. Uppsalaforskarna testade alla antaganden på 25 års data från Gotland om 8 500 halsbandsflugsnappares släktförhållanden, överlevnad och reproduktiva framgång. Hanarna är svarta och vita och har en ståtlig vit pannfläck som de använder för att imponera på honor. Resultaten visar att flera antaganden är uppfyllda; storleken på pannfläcken liksom preferensen är nedärvbar och pannfläckens storlek avslöjar faktiskt en hanes genetiska kvalitet. Men när samtliga komponenter sammanförs i en modell, för att se hur stor förändringen i honors preferens blir generation för generation, är summan försumbar. Honors preferenser utvecklas alltså inte som bihang till de gener som indikerar hanens pannfläck. - Istället är honorna ute efter materiella fördelar; de vill ha en hane som erbjuder ett bra revir och som hjälper till med att mata ungarna. Eftersom honor som väljer sådana hanar har råd att skaffa sig många barn kommer preferensen att spridas i nästa generation. Honors val mellan hanar handlar alltså om vilken hane som kommer att bidra med bra resurser snarare än bra gener, säger Anna Qvarnström. För mer information kontakta Anna Qvarnström tel: 018-471 64 06, 0704-25 08 05 eller via e-post: Anna.Qvarnstrom@ebc.uu.se Anneli Waara