Gå direkt till innehåll
Isak Svensson och Peter Wallensteen, båda professorer i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.

Pressmeddelande -

Varför är nordiska medlare så vanliga?

Personer från nordiska länder blir ofta utsedda till internationella medlare i krig och väpnade konflikter. I en ny bok beskriver fredsforskare vid Uppsala universitet hur det kommer sig att just nordiska medlare är så populära. Var kommer de ifrån, varför åtar de sig uppdrag och vad är deras mandat?

De nordiska länderna har en lång historia av att medla i olika fredsprocesser. Dag Hammarskjöld, Anna Lindh och Staffan de Mistura är tre exempel. En pågående förhandling är Jemen där Hans Grundberg är medlare. Genom historien har det funnits många exempel på medlingsinitiativ och processer som haft som mål att förmildra och avsluta pågående väpnade konflikter. Under 2024 registrerades 61 väpnade konflikter i världen, vilket är det högsta antalet sedan 1946 (enligt UCDP, se nedan)

I den nya boken The Peacemaking Mandate: Nordic Experiences in International Mediation beskriver Isak Svensson och Peter Wallensteen, båda professorer i freds- och konfliktforskning, hur det kommer sig. Tyngdpunkten ligger på främst Sverige, Norge och Finland. Varför är de här länderna och personerna så populära inom konfliktmedling? Vilka styrkor och svagheter har de? Hur kan mindre länder, som de nordiska, skapa stöd för medlingsinsatser?

Fredsmedlares mandat

- Vi ville undersöka hur olika mandat påverkar medlingsprocessen, säger Isak Svensson, professor i freds- och konfliktforskning. Medan mandat studerats mycket när det gäller andra typer av interventioner, har det hittills inte rönt samma intresse inom medlingsforskningen.

Isak Svensson och Peter Wallensteen är båda internationellt ledande experter på medling och konfliktlösning. I boken fokuserar de på medlares erfarenheter och deras mandat. De undersöker de nordiska erfarenheterna för att dra värdefulla lärdomar för dagens väpnade konflikter, krig och fredsprocesser.

Jan Eliasson, Anna Lindh och Folke Bernadotte

Forskarna har studerat både nutida medlare, exempelvis Jan Eliasson, Carl Bildt och Hans Grundberg, Staffan de Mistura, Erik Solheim, Anna Lindh, Kristina Levheim, men även historiskt framgångsrika som Folke Bernadotte, Dag Hammarskjöld och Martti Ahtisaari.

En av de saker som krävs för att förhandlingar ska lyckas är ett tydligt men samtidigt brett mandat. Forskarna har granskat mandatens roll i internationella medlingsprocesser och utforskat över 75 års nordiska erfarenheter av medling, med fokus på inledning, genomförande och resultat av dessa insatser.

- Hur medlarna får sina mandat påverkar hela processen, från inträdet genom förhandlingarna fram till avtal och avslut, säger Isak Svensson, professor i freds- och konfliktforskning.

Medlingstrappan ny analysmodell

De introducerar det nya konceptet ”Medlingstrappan” – ett verktyg för att mäta framgångsrika resultat inom medling. Medlingstrappan bygger på insikten att vad som kan ses som framgång beror på vilken fas konflikten befinner sig i samt vilka uppgifter som mandaten anger.

- Vi kan se att den nordiska medlingen bidragit till 13 varaktiga avtal, det är en hög andel av alla konflikter nordiska medlare varit med i. Därmed finns många konstruktiva lärdomar från deras erfarenheter och vi identifierar ett antal, säger Peter Wallensten, professor emeritus i freds- och konfliktforskning.

Boken: Svensson I, Wallensteen P. The Peacemaking Mandate: Nordic Experiences in International Mediation. Cambridge University Press; 2025. DOI: 10.1017/9781009413923

Bok: Isak Svensson, Peter Wallensteen (2025), “The Peacemaking Mandate: Nordic Experiences in International Mediation”, Cambridge University Press (2025), ISBN 9781009413886

Studien är finansierad av Folke Bernadotteakademin

För mer information:

Isak Svensson är innehavare av Dag Hammarskjöld-professuren i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, isak.svensson@pcr.uu.se, 018-471 57 40, 073-039 82 77.

Peter Wallensteen är Dag Hammarskjöld professor emeritus i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet och professor emeritus i fredsstudier vid Kroc Institute, University of Notre Dame, tel. 070-675 26 79, e-post: peter.wallensteen@pcr.uu.se

UCDP (The Uppsala Conflict Data Program)

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Regioner


Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.

Kontakter

  • Isak Svensson
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Upphovsrätt:
    Uppsala universitet
    Storlek:
    7452 x 4970, 7,86 MB
    Ladda ner
  • Peter Wallensteen
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Upphovsrätt:
    Uppsala universitet
    Storlek:
    8192 x 5464, 7,69 MB
    Ladda ner

Relaterat innehåll

  • UCDP: Kraftig ökning av konflikter och krig

    Antalet väpnade konflikter i världen nådde en historiskt hög nivå under 2024. Det visar ny data från Uppsala Conflict Data Program (UCDP) vid Uppsala universitet. Trots en marginell minskning i det totala antalet dödsfall ökade det riktade våldet mot civila kraftigt.
    UCDP registrerade 61 aktiva konflikter där minst en stat var inblandad under 2024, en ökning från 59 året innan och det högsta an

  • UCDP: Rekordmånga väpnade konflikter i världen

    Aldrig förut har det pågått så många väpnade konflikter i världen. Det visar ny statistik från Uppsala Conflict Data Program, UCDP, vid Uppsala universitet. Under 2023 uppgick antalet konflikter där stater var inblandade till 59 stycken, vilket är det högsta antalet någonsin sedan statistiken började registreras 1946. Tidigare toppar var åren 2020 och 2022, med vardera 56 konflikter.

  • UCDP: Dubbelt så många dödade i väpnade konflikter

    Minst 237 000 människor i världen dog i organiserat våld under 2022. Det är en ökning med 97 procent jämfört med året innan och den högsta siffran sedan folkmordet i Rwanda 1994. Det visar en ny rapport från Uppsala Conflict Data Program vid Uppsala universitet. UCDP är världens mest använda datakälla när det kommer till organiserat våld och äldsta pågående projektet samlar data på inbördeskrig.

  • Kartläggning av våldsamma politiska protester i UCDP

    Det har blivit allt vanligare med våldsamma politiska processer över hela världen. Allra vanligast är det i länder i Mellanöstern och i Afrika. Det visar en ny kartläggning gjord av fredsforskare vid Uppsala universitet. I och med kartläggningen har våldsamma politiska processer från och med nu införts som en egen fjärde kategori i Uppsala universitets konfliktdatabas UCDP.