Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Sofia Näsström får årets Disapris

    Mottagare av årets Disapris är Sofia Näsström. Hon får priset för sin bok "Demokrati. En liten bok om en stor sak". Disapriset tillkännages under Kulturnatten i Uppsala, lördag den 11 september.

    Så här lyder motiveringen:
    "Disapriset 2021 går till Sofia Näsström, statsvetarprofessor i Uppsala, för boken ’Demokrati. En liten bok om en stor sak’. Författaren granskar med ömsinta men samtid

  • Uppsalaforskare löser knivigt biologiskt sökproblem

    Hur cellen kan reparera en trasig kromosom genom att använda en annan dna-kopia som mall har förbryllat forskare i åratal. Hur är det möjligt att hitta rätt sekvenser i cellens myllrande innandöme? Forskare från Uppsala universitet har nu kommit fram till lösningen: det är lättare att hitta ett rep än en boll om man har ögonbindel.

  • Hållbarhetsfrågor i fokus för Årets alumn 2021

    Årets alumn 2021 är Jenny Larsson, vd för Hitachi ABB Power Grids i Sverige. Med en civilingenjörsexamen från Uppsala universitet i bagaget arbetar hon nu för ett fossilfritt samhälle – men också för mångfald och ett inkluderande ledarskap.

  • Gymnasieelevers erfarenheter av religion

    Stereotyper och falska nyheter men också inifrån-perspektiv och representation. Så beskriver gymnasieelever möten med religion i medier, skola och tillsammans med vänner. Eleverna resonerar engagerat, medvetet och kritiskt kring hur religion framställs. Det visar en ny avhandling i religionssociologi, om hur lärande om religion sker på olika platser i ungas vardagsliv.

  • Föräldrastöd avgörande för höga skolresultat

    "Skolan klarar inte sitt kompensatoriska uppdrag, utan förstärker barns och ungdomars ojämlika livschanser och den sociala reproduktionen och segregationen i samhället", skriver Göran Nygren, forskare i etnologi vid Uppsala universitet, som nyligen disputerat med avhandlingen "Jag vill ha bra betyg: En etnologisk studie om höga skolresultat och högstadieelevers praktiker".

  • Forskare bakom läkemedel mot cancer belönas med Hjärnäpplet

    Uppsala universitets pris för framgångsrik kunskapsöverföring, Hjärnäpplet, tilldelas i år professorerna Rolf Larsson och Peter Nygren, samt docent Joachim Gullbo. De belönas för sitt framgångsrika arbete för bättre läkemedelsbehandling mot cancer.

  • Gentest bättre än blodprov för hjärt-kärlsjukdomar

    Att bestämma en persons blodgrupp utifrån genetiska tester istället för enbart klassiskt blodprov kan ge en bättre bild av risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Om en patient har två genetiska anlag för A, B eller AB är risken dubbelt så hög att drabbas, jämfört med om ena anlaget är 0. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, gjord på data från UK Biobank.

  • Björnars tandsten berättar om människans antibiotikaanvändning

    Genom att analysera kalkavlagringar från tänderna hos brunbjörnar i naturhistoriska museisamlingar har forskare kunnat följa nivåerna av antibiotikaresistens i naturen. Från 1950-talet och fram till 90-talet ökade resistensen hos de svenska björnarna, vilket sammanfaller med ökad användning av antibiotika i medicin och jordbruk. Men forskarna kunde också se att resistensen hos björnarna gått ner d

  • Y-kromosomen spelar stor roll för evolutionen av storleksskillnad mellan könen

    Honor och hanar skiljer sig åt på många sätt, och ändå delar de samma genom. Det enda undantaget är den hanliga y-kromosomen. En forskargrupp vid Uppsala universitet har genom att studera skalbaggar kunnat visa att trots att y-kromosomen innehåller väldigt få gener så kan den på ett dramatiskt sätt ändra kroppsstorleken hos hanar och på så sätt göra evolutionen av olikheter mellan könen möjlig.

  • Filippinsk folkgrupp har mest denisova-dna

    Den filippinska etniska folkgruppen Ayta magbukon har den högsta uppmätta andelen gener från vår utdöda släkting denisovamänniskan. Det visar en ny studie ledd från Uppsala universitet. Denisovainslagen överträffar med råge den hos folkgrupper i Papua Nya Guinea som tidigare hade rekordet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

  • Hur hormoner kan lindra sidospecifika rörelsesvårigheter efter hjärnskada

    Hormoner som frigörs efter en hjärnskada kan ge rörelseproblem på höger och vänster sida av kroppen visar en ny forskning från bland annat Uppsala universitet. Resultaten tyder också på att hormonblockerande preparat kan motverka de här effekterna. Upptäckten kan få betydelse för behandling av personer med traumatiska hjärnskador eller stroke. Studien är gjord på råttor och publiceras i eLife.

Visa mer