Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Biologiska processer i våra gener diskuteras

    För att till exempel förstå mekanismerna bakom utvecklingen av våra olika celltyper, eller bakom olika sjukdomar behövs biologisk kunskap, stora datamaterial och matematiska modeller. Vid en workshop den 18-19 oktober kommer forskare och laboratoriepersonal att utbyta erfarenheter om några av den tvärvetenskapliga bioinformatikens mest centrala områden.

  • Vägen från rebellgrupp till politiskt parti

    Varför lyckas vissa beväpnade rebellgrupper omvandla sig till fungerande politiska partier medan andra inte gör det? Mimmi Söderberg Kovacs, som disputerade vid Uppsala universitet den 6 oktober, visar i sin avhandling att enighet inom gruppen, lokalbefolkningens stöd och internationella aktörers agerande spelar en viktig roll ifall omvandlingen ska lyckas.

  • Genskador kartlagda för bröst- och tjocktarmscancer

    I en storskalig studie för att hitta gener som är skadade vid bröstcancer och tjocktarmscancer visar Uppsalaforskare tillsammans med amerikanska kollegor att patienter med samma tumörsjukdom ofta har en unik profil av skadade gener. Resultaten, som idag publiceras i nätupplagan av tidskriften Science, ger nya verktyg för framtidens diagnostik och behandling av cancer.

  • Kvantmekanik förutspår ovanlig dynamik i supraledare

    Svenska och amerikanska forskare har använt teoretiska beräkningar för att förstå vad som händer med metallen vanadium under högt tryck och visar att ämnet beter sig mycket egendomligt. Resultaten, som kan innebära ett genombrott för forskningen om supraledare, publiceras i denna veckas nätupplaga av tidskriften PNAS.

  • Två språkvetare blir nya hedersdoktorer

    Litteraturteoretikern Linda Hutcheon från Toronto, Kanada, och professor Vadim Borisovič Krys`ko från Moskva har utsetts till nya hedersdoktorer vid språkvetenskapliga fakulteten.

  • Även blommor har olika sexuella strategier

    Vissa växter tar större risker för att få fortplanta sig medan andra är mer försiktiga. Per Toräng vid Uppsala universitet har undersökt två sorters majvivor på Öland och kommit fram till att de använder sig av olika sexuella strategier. Han försvarar sin avhandling den 12 oktober.

  • Gener från fadern underlättar bildandet av nya arter

    De två närbesläktade fågelarterna halsbandsflugsnappare och svartvit flugsnappare kan fortplanta sig med varandra, men honor dras starkare till en hane av sin egen art. Det visar en studie ledd av Anna Qvarnström vid Uppsala universitet i dagens nätupplaga av Science. Den visar att genen för den sexuella preferensen sitter på könskromosomen som ärvs av pappan och som honor endast har en kopia av.

  • Temadagar om den trendiga tvärvetenskapen

    Tvärvetenskapligt samarbete är ett inneord, som ofta används när man talar om vetenskapliga ideal idag. Men vad är tvärvetenskap och hur får man ett samarbete över ämnesgränserna att fungera väl? Den 4-5 oktober arrangeras temadagar i Engelska parken där Tvärvetenskap som vetenskap diskuteras, såväl ur teoretisk som ur praktisk synvinkel.

  • Expertrapport pekar på forskning av världsklass

    Uppsala universitet står sig väl i den internationella konkurrensen och det finns världsledande forskning vid många institutioner. Det visar resultatet av forskningsutvärderingen Kvalitet och förnyelse som omfattar all forskning och är unik i sitt slag i Sverige.

  • Tio mammutars DNA berättar historia och underlättar brottsutredningar

    Ett internationellt forskarteam med deltagare från Uppsala universitet har för första gången lyckats få fram stora mängder DNA från så många som tio sibiriska mammutar. Studien, som publiceras i tidskriften Science nätupplaga idag, kan också leda till effektivare DNA-teknik inom kriminalteknologin.

  • Ny svensk forskning hopp för miljontals sjuka

    I dagens nummer av den vetenskapliga tidskriften Science presenteras forskning om parasiten Giardia lamblias arvsmassa och biologi som på sikt kan leda till bättre diagnos och behandling av diarrésjukdomen giardiasis som drabbar 200 miljoner människor varje år. Det kan också leda till att flera livsviktiga biologiska processer i människor kan förstås.

  • Pressinbjudan: Uppsala universitets forskning utvärderad

    om första lärosäte i landet har Uppsala universitet gjort en grundlig utvärdering av all sin forskning i syfte att identifiera särskilda styrkeområden och ”guldkorn” för framtiden. Vid en pressträff måndagen den 1 oktober, kl. 10 presenteras resultatet för media.

  • Miljöetik med existentiell förankring

    I miljödebatten har kristna föreställningar om människan och naturen ibland kritiserats och setts som en av orsakerna till den ekologiska krisen. Teologen Kerstin Andersson har i sin avhandling i etik utarbetat ett eget förslag till hur man i en kristen teologisk miljöetik kan möta utmaningen och ge miljöfrågorna en existentiell förankring.

  • Försvunnen skorplav visar på minskande mångfald

    Ju större genetisk mångfald vi lyckas bevara i naturen, desto större är chansen att vi lyckas säkra den fortsatta evolutionen. I sin avhandling i systematisk botanik har Rikke Reese Næsborg studerat en skorplav som kan ge en indikation om hur det ser ut med mångfalden i några av våra skogar. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 28 september.

  • Sveriges invandrare – de nya judarna?

    De judar som på 1800-talet lämnade Östeuropa för att söka en bättre framtid i Sverige möttes av såväl möjligheter som bekymmer, något som Per Hammarström konstaterar i sin avhandling. Studien visar att det finns en hel del beröringspunkter mellan deras erfarenheter och de som dagens invandrare möter i Sverige. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 28 september.

  • Bättre odds för patienter med pulsåderbråck i benet

    Om ett pulsåderbråck bakom knäet proppar igen är risken stor för amputation av benet. Hans Ravn visar i sin avhandling, som utgör den största studie som gjorts på denna patientgrupp, att det finns flera sätt att förbättra oddsen för dessa patienter. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 28 september.

  • Klimatprognoser kan slå fel vid turbulent vind

    Om man inte tar hänsyn till att avdunstning och värmetransport från havsytan är effektivare under vissa väderförhållanden, kan klimatprognoserna slå fel. Erik Sahlée har i sin avhandling i meteorologi studerat turbulenta virvlar och visar att dagens klimatmodeller inte håller vid vissa förhållanden. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 28 september.

  • Begreppet innovationssystem som retoriskt vapen

    Var Sverige en okritisk följare av modet när regeringen döpte en myndighet efter det OECD-stödda begreppet innovationssystem? Ekonomisk-historikern Magnus Eklund visar att begreppet snarare plockades upp av strategiskt medvetna svenska aktörer för att bevara samhällsinflytandet över forskningsfinansieringen. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 27 september.

  • Det som ger oss solbränna skyddar kräftor mot bakterier

    Melaninproduktion gör att vi blir solbrända, men hjälper också ryggradslösa djur att kapsla in angripande svampar och parasiter. Nu visar forskare att melanin också skyddar mot bakterieinfektioner, åtminstone hos kräftor. Studien publiceras i senaste nätupplagan av den vetenskapliga tidskriften Journal of Biological Chemistry.

  • Linnés första och minsta skrift ges ut till bokmässan

    Förspel till växternas bröllop (Præludia Sponsaliorum Plantarum) är Linnés debutverk, ett handskrivet litet häfte i vilket den 22-årige författaren beskriver den stora likheten mellan växters och djurs sätt att föröka sig. Nu ges skriften ut för första gången någonsin i en unik utgåva på 500 exemplar, som lanseras på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg.

Visa mer