En ny analysmetod kan ge forskare bättre möjligheter att spåra varifrån organiska fosforföreningar på botten av sjöar och hav kommer. Metoden skulle göra det lättare att prioritera insatserna för att minska övergödningen. Metoden har utvecklats av Heidi De Brabandere vid Uppsala universitet där hon försvarar sin avhandling den 7 november.
Hur behandlar man en yta för att beläggningen ska fästa så bra som möjligt? Hur undviker man att arbetsmaterial kletar fast på verktygen? På Materialdagen den 5 november träffas materialforskare från Uppsala universitet och representanter för industrin för att diskutera frågeställningar och behov hos företag inom adhesionsområdet, och hur forskningen kan hjälpa till att lösa problemen.
I det Augsburgska konstskåpet från 1632 samlades exotiska ting, nya uppfinningar och tekniskt komplicerade föremål. Konstskåpet tillhörde ursprungligen Gustav II Adolf, men skänktes senare till Uppsala universitet. Från och med idag finns detta unika universalmuseum i miniatyr också i en virtuell presentation på internet.
Vad vet vi idag som kommer att påverka det framtida lärandet? Den 27 oktober presenterar forskare vid Uppsala universitet de senaste forskningsrönen inom utbildningsområdet på konferensen "Forskning pågår - att lära för och om framtiden". Bland talarna finns universitetets nya gästlärare Mattias Klum, som föreläser om hur man måste engagera människor känslomässigt för att åstadkomma förändring.
Idag presenterade regeringen forsknings- och innovationspropositionen som innebär en förstärkning av forskningen till landets universitet med cirka fem miljarder kronor de närmaste fyra åren. En nyhet är att en tredjedel av förstärkningen, 1.8 miljarder kronor, kommer att styras till ett 20-tal strategiskt utvalda områden inom bland annat medicin-, klimat- och energiforskning och fredsforskning.
Hur skolvardagen ser ut för grundskoleelever med rörelsehinder beror på summan av en rad faktorer där både barn och vuxna deltar. I en unik studie visar etnologen Göran Nygren vid Uppsala universitet hur det kan vara i skolan när man är rörelsehindrad. Han berör det sociala livet, kunskapsinhämtningen och faktorer som är avgörande för om eleven känner att han/hon tillhör gruppen.
Ett språk förändras med tiden och när det gäller svenskan hävdas ibland att bruket av "att" minskar. Men Kristina Hagren visar i sin avhandling, som läggs fram vid Uppsala universitet den 25 oktober, att det ser mycket olika ut i olika delar av Sverige.
För att fusionskraften ska bli kommersiellt gångbar krävs bättre sätt att mäta temperaturen och effekten i en fusionsreaktor. Henrik Sjöstrand visar i sin avhandling en ny metod för detta. Han lägger fram sin avhandling 24 oktober vid Uppsala universitet.
En internationell forskargrupp ledd av professor Rajeev Ahuja vid Uppsala universitet har beräknat hur kiselhydrid under högt tryck genomgår en förändring till ett metallstadium som skulle kunna resultera i superkonduktivitet. Dessa rön publiceras i veckans nätupplaga av Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America (PNAS).
Idag har Ericsson offentliggjort att företaget inleder ett samarbete med Uppsala universitet och avknoppningsföretaget Vertical Wind AB för att utveckla miljövänlig vindkraftsdrivna radiomaster. Det innebär en stor framgång för forskargruppens banbrytande tekniska lösning för vindkraft.
Avknoppningsföretaget Vertical Wind, som grundar sig på Uppsala universitets utveckling av helt ny vindkraftsteknik, har tecknat avtal med E.ON och Falkenberg Energi för uppförandet av fyra vindkraftverk i Falkenberg.
Varför är vissa länder mer benägna att drabbas av politisk korruption? Viviana Stechina, som disputerade vid Uppsala universitet den 3 oktober, har undersökt varför korruptionen inom den politiska eliten var mer omfattande i Argentina än i Chile under 1990-talet. Hennes forskning visar bl a att större genomskinlighet inte nödvändigtvis leder till minskad korruption, tvärtom.
Spädbarnslabbet vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet, har fått 3.25 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs fond för att utrusta labbet med hypermodern teknik, den första i sitt slag i Skandinavien.
Det började i Colombia där man lät mammorna bära sina för tidigt födda barn nära sin egen kropp för att hålla värmen när de tekniska resurserna inte räckte till. Nu sprids kängurumetoden över världen eftersom forskning visat på att den har stora fördelar för både barn, föräldrar och vården. Den 6-7 oktober samlas forskare i Uppsala för att utbyta erfarenheter och diskutera riktlinjer.
Patricia A. Gowaty, professor i evolutionsbiologi vid University of California, föreläser vid Uppsala universitet den 1 och 2 oktober. Gowaty är känd för sina feministiska analyser av evolutionsteori, som går ut på att se individers beteende utgående från individuella skillnader i stället för könsskillnader. I föreläsningarna slår hon bl a hål på flera antaganden om honors och hanars reproduktion.
Bladlöss och myror bär på minibakterier som producerar nödvändiga aminosyror och vitaminer. Minibakterierna har en mycket liten arvsmassa och många trasiga gener. Nu presenterar Uppsalaforskare experimentella resultat som visar att upprepade fel under omvandlingen av DNA till protein räddar funktionen hos de skadade generna.
Om man känner till ett ämnes kemiska egenskaper är det också möjligt att förutsäga vilken biologisk effekt ämnet har, kunskap som kan användas bland annat för att riskbedöma kemikalier och skapa nya läkemedel. Detta diskuteras som bäst vid Uppsala universitet, där 250 forskare från hela världen deltar i konferensen EuroQSAR 2008.
Ta DNA-prov på ditt hår eller träffa människoätande myggor på Stora torget. Eller ta reda på mer om hur man blir artist och spela kort med robothundar på Grand. Det är bara några exempel på en lång rad aktiviteter som barn och unga kan göra gratis tillsammans med Uppsala universitets forskare på fredag.
Uppsala universitet får vänta på de utlovade förstärkningarna till forskningen. Budgetpropositionen innehåller inga stora nyheter, varken när det gäller utbildning eller forskning.
Tetrapoderna, de första fyrbenta landdjuren, anses vara de första organismer som hade fingrar och tår. Nu visar forskare vid Uppsala universitet att det inte stämmer. Genom att använda medicinsk röntgen har de funnit anlag till fingrar i fenorna hos fossil från "övergångsdjuret" Panderichthys, vilket tyder på anlagen för fingrar uppstod betydligt tidigare än man trott.