Våra relationer till husdjur, hanteringen av djur som livsmedel och hur människor och djur delar livsmiljöer i staden och på landet är några av de ämnen som tas upp på konferensen Meet Animal Meat vid Uppsala universitet den 21-23 maj. Forskare från Europa, Nordamerika och Australien kartlägger gränsytan mellan människa och djur, och visar att djuren är mer närvarande i vårt samhälle än vi tror.
Vad gör vi när möjligheten till bot inte längre finns för en patient? Den 8-9 juni arrangeras en mångvetenskaplig konferens om etik i livets slutskede utifrån tre perspektiv: forskning, den kliniska vardagen, och samhällets riktlinjer.
Vilka krav ska äldre människor kunna ställa på samhället och yngre generationer? Och vilka förväntningar och normer förväntas gamla människor leva upp till? Pär Alexanderssons avhandling "Konsten att avstå" ger ett kulturvetenskapligt perspektiv på dessa frågor, som nu är aktuella i diskussionen om äldres rättigheter inom vård och omsorg. Disputationen äger rum den 19 maj.
Ballongvidgning av innebär en klar förbättring både för patienter med dålig njurfunktion eller högt blodtryck. Det visar Hampus Eklöf och hans kollegor vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i en ny studie i senaste numret av ACTA Radiologica.
Utseendet hos det omogna tRNA som gener ger upphov till har betydelse för mängden producerat protein och därmed för bakteriens tillväxthastighet. Det visar Fredrik Pettersson i sin avhandling där han studerat två potentiellt sjukdomsalstrande och en industriellt viktig bakterie. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 16 maj.
Utbildningselitens barn väljer mycket selektivt, både när det gäller valet av studieort och utbildning. Ida Lidegran har studerat hur denna grupp tar sig fram i utbildningssystemet. Den 15 maj lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Skräddarsydda behandlingar är det bästa vapnet mot vissa cancersjukdomar, som Hodgkins lymfom. Då behandlingen planeras utgår man från vissa riskfaktorer hos patienten. Ingrid Glimelius vid Uppsala universitet har i sin avhandling studerat sådana riskfaktorer och bland annat gjort en helt ny upptäckt, att egenskaper hos patienten påverkar hur tumören ser ut. Avhandlingen granskas den 16 maj.
För att beskriva universum före Big Bang används strängteorin som förutsätter att det finns en stor mängd universa. De båda doktoranderna Niklas Johansson och Magdalena Larfors har undersökt olika aspekter av strängteorins landskap. De lägger båda fram sina avhandlingar vid Uppsala universitet i maj.
I ett samarbete mellan de neurovetenskapliga institutionerna i Tartu, Estland och Uppsala har bland annat den amfetaminliknande drogen efedron framställts enligt ett recept på Internet och analyserats kemiskt. Dagligt missbruk av drogen ger en manganbelastning som är 2000 gånger högre än rekommenderat dagligt intag - och ger bestående neurologiska skador.
Nya arkeologiska undersökningar vid Sala silvergruva, Gustav Vasas "Svea Rikes skattkammare", ska undersöka hälsan hos gruvsamhällets befolkning.
20 år efter öppnandet av det första varuhuset i Storbritannien är Ikea idag landets näst största möbelförsäljare. I sin avhandling ger kulturgeografen Frida Andersson en förklaring till framgången och betonar bland annat shoppingupplevelsens betydelse. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 20 maj.
Riktlinjerna för behandling med oxytocin inom förlossningsvården följs inte alltid strikt, vilket kan leda till ökad risk för syrebrist hos barnet vid födseln. Förlossningsläkaren Maria Jonsson har i sin avhandling undersökt riskfaktorer för syrebrist vid förlossningar och disputerar vid Uppsala universitet den 15 maj.
Åtta tidigare okända gener som påverkar blodtrycket har nyligen identifierats i en omfattande internationell studie som omfattar 34 433 européer. Resultaten av studien, där forskare från Uppsala universitet deltagit, presenteras idag i nätupplagan av Nature Genetics.
Skönlitteratur är inte bara nöjesläsning eller en del av svenskämnet i skolan, den kan också användas som ett personlighetsutvecklande verktyg inom bland annat skolan och vården. I en ny bok, som presenteras den 12 maj, diskuteras sådana möjligheter ur ett tvärvetenskapligt perspektiv.
Gliom är den vanligaste och allvarligaste formen av hjärntumör som drabbar vuxna. Det är ännu inte klarlagt vilken specifik celltyp i hjärnan som är ursprunget till tumören, men nu visar en forskargrupp vid Uppsala universitet att gliom kan uppstå från omogna stödjeceller. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Oncogene.
Den mediala debatten om folkbiblioteken domineras av författare, vilket ger en ensidig bild av en plats där man enbart lånar skönlitteratur i bokform. Detta kan påverka såväl bibliotekens legitimitet, som politiska beslut och besökares beteende. Åse Hedemark, som i sin avhandling analyserat en rad biblioteksdebatter, disputerar vid Uppsala universitet den 9 maj.
Katla är en glaciärtäckt vulkan på Island som haft stora utbrott cirka två gånger per sekel. Den senaste tiden har många jordskalv registrerats hos Katla, och på Island har man befarat att ett nytt utbrott är att vänta. Nu visar en avhandling av Kristín Jónsdóttir vid Uppsala universitet att skalven kanske inte orsakas av vulkanisk aktivitet, utan av isrörelser. Avhandlingen granskas den 8 maj.
Äggantikroppen IgY från hönsägg kan förebygga lunginfektioner hos patienter med Cystisk fibros, och har dessutom potential att bli ett alternativ till antiobiotika. Det visar Elin Nilsson i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 8 maj. Det finns inte heller någon risk för att bakterier utvecklar resistens mot IgY.
Barn med ADHD har oftare än andra ont i magen, sömnsvårigheter och känner sig trötta. De är också oftare involverade i mobbning, visar Kirsten Holmberg som har undersökt fjärdeklassare i Sigtuna. Avhandlingen, som granskas vid Uppsala universitet den 7 maj, visar även att ett nära samarbete mellan skolan och skolhälsovården är viktigt för att i ett tidigt skede upptäcka ADHD-symtom hos yngre barn.
Genom att hämma bakteriers "cellutflödespumpar", som fungerar som deras skyddsmekanism mot antibiotika, maskeras effekten av mutationer som lett till resistens genom sämre bindning av läkemedlet till målmolekyler i cellen. Det visar forskare vid Uppsala universitet i en ny studie som kan ge ledtrådar till hur utveckling av antibiotikaresistens hos bakterier kan fördröjas.