Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Forskningsmiljö för bättre cancerbehandling invigs

    En del nya, i vissa fall mycket dyra cancerläkemedel, hjälper endast 10 - 20 procent av patienterna och effekten kan vara kortvarig. För att undvika onödiga biverkningar eller behandlingar som inte gör nytta samlas nu resurserna vid Uppsala universitet för att ta fram ny diagnostik för detta ändamål.

  • Besvärlig grönalg kan bli bas för rekordbatteri

    De oönskade blomningarna av grönalgen Cladophora (grönslick) längs Östersjön, och i andra delar av världen, är inte bara av ondo. En forskargrupp vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, visar i en artikel i Nano Letters att den väldigt speciella nanostrukturen som cellulosan i dessa alger har, fungerar utmärkt som bas i miljövänliga batterier.

  • Svenskt självbestämmande viktigare än neutralitet

    Den svenska neutraliteten var inte huvudorsaken till att Sverige dröjde med att gå med i EU - istället var det viljan till ekonomiskt och politiskt självbestämmande som var avgörande. Det menar ekonomhistorikern Erik Magnusson som undersökt Sveriges beslut att inte ansöka om medlemskap under 1960- och 1970-talen och lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 september.

  • Insjöar och vattendrag behöver uppmärksammas i klimatstudier

    Insjöar och vattendrag utgör cirka en procent av jordens yta, men deras betydelse för kolets omsättning mellan land, hav och atmosfär, och därmed för klimatet, är betydande. I en artikel som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience idag hävdar Uppsalaforskare tillsammans med internationella kolleger att större hänsyn måste tas till inlandsvattnens processer.

  • I höst vässar studenter argumenten

    Under hösten 2009 genomför Oxfordgruppen vid Uppsala universitet en unik satsning som riktar sig till studenter med ett särskilt stort intresse för vetenskap. Under sex kvällar kommer forskare från olika ämnen att hjälpa dem att vässa sitt analytiska tänkande.

  • Museum Gustavianum fylls med ny energi

    I samband med den internationella, vetenskapliga konferensen om vågkraft och marin strömkraft, som äger rum i Uppsala nästa vecka arrangerar Uppsala universitet en Energidag på Museum Gustavianum den 5 september.

  • Havets energi i fokus - världsexpertis samlas i Uppsala

    Havet utgör en stor hittills outnyttjad energiresurs som alltfler politiker och energibolag fått upp ögonen för. När den samlade forskarexpertisen den 7-9 september samlas i Uppsala för att utbyta erfarenheter om våg- och strömkraftsteknik finns såväl internationella miljöansvariga och Nordens tre största energibolag på plats.

  • Banbrytande resultat för nytt läkemedel vid förmaksflimmer

    Ett nytt blodförtunnande medel är både effektivare och säkrare än warfarin för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Det visar resultat från en omfattande internationell klinisk studie, RE-LY, som letts från Uppsala kliniska forskningscentrum, UCR, vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset.

  • Nytt blodproppsläkemedel ökar överlevnad och minskar återfall i hjärtinfarkt

    Ett nytt blodproppsläkemedel minskar risken för död och återinsjuknande efter hjärtinfarkt, utan att öka risken för allvarliga blödningar. Det visar en stor internationell klinisk studie, PLATO, som letts från Uppsala kliniska forskningscentrum, UCR, vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, och Duke Clinical Research Institute, USA.

  • Hormonbalans vid Downs syndrom undersökt

    Personer med Downs syndrom kan behöva högre hormonnivåer än andra för att utvecklas och må bra. Det tyder barnläkaren Åsa Myrelids avhandling på, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 5 september. Resultaten kan användas för att förbättra det medicinska omhändertagandet av barn med Downs syndrom.

  • DNA ur Linnés växtsamling isolerat i unik studie

    En forskargrupp från Uppsala universitet har lyckats få fram långa DNA-fragment ur torkat, pressat växtmaterial som samlades in av Linnés lärjunge Adam Afzelius på 1700-talet. Studien som letts av docent Katarina Andreasen kan avslöja om de växter som idag växer på Linnés gård Hammarby utanför Uppsala är desamma som de Linné själv planterade.

  • Diarrésjukdomen Giardiasis orsakas av två olika parasitarter

    Forskare från Uppsala universitet och Karolinska Institutet har hittat stora genetiska skillnader mellan de humana varianterna av tarmparasiten Giardia intestinalis. Genomsekvensering med de senaste teknikerna visar att människor infekteras av två olika Giardia-arter, enligt en studie som publiceras i tidskriften PLoS Pathogens idag.

  • Evolutionärt bevarad mekanism styr genernas användning

    Människans gener är förpackade i nukleosomer, som innehåller epigenetiska signaler om hur generna ska användas. Forskare vid Uppsala universitet har funnit att den proteinkodande delen av genen är förpackade i särskilda nukleosomer. Mekanismen finns även hos rundmasken C elegans och kan spåras en miljard år bakåt i tiden, visar studien som presenteras i tidskriften Genome Research.

  • Hudsjukdom hos nyfödda beror på genetisk mutation

    I en ny studie som publiceras i tidskriften American Journal of Human Genetics visar Uppsalaforskare på orsaken till en variant av hudsjukdomen iktyos - det så kallade iktyos prematuritetssyndromet. Vid sjukdomen sätter det sjuka fostret igång värkarbetet redan under graviditetsvecka 28-30 och uppvisar svåra hudförändringar vid födseln som ger livslånga besvär.

  • Järnbrist hos spädbarn i u-länder beror inte på amning

    Zink- och järnbrist är vanligt hos spädbarn i utvecklingsländer. Tidigare studier, som främst gjorts i hög- och medelinkomstländer, indikerar att barn som under de sex första månaderna enbart fått mat via amning löper ökad risk att drabbas av järnbrist. Men i utvecklingsländer finns inget sådant samband, visar en ny studie av barn i Bangladesh som letts av forskare vid Uppsala universitet.

  • Resistenta bakterier kan fortsätta mutera även utan antibiotika

    Bakterier som redan har en låg resistens mot antibiotika kan på egen hand fortsätta att mutera och bli högresistenta, utan att de exponeras för antibiotika. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet. Resultaten publiceras i tidskriften PloS Pathogens.

  • Fornnordiska sagor tema för internationell konferens

    Den 9-15 augusti samlas experter på fornnordiska texter i Uppsala för den fjortonde internationella Sagakonferensen. Bland annat presenteras ett pågående forskningsprojekt kring den unika handskrift av Snorres Edda som finns vid Uppsala universitetsbibliotek.

  • Uppsalaforskare finner saknad fossil pusselbit

    Hajars sätt att fortplanta sig är nästan 400 miljoner år gammalt. Den insikten är konsekvensen av att Uppsalaforskaren Per Erik Ahlberg tidigt i våras hittade en så kallad "könsrulle" i fossil från en primitiv fiskgrupp. Rönen publiceras idag i tidskriften Nature.

  • Unika träbitar från bronsåldern hittades Uppsala universitets samlingar

    3000 år gamla träbitar som härstammar från gravkammaren i Kung Björns hög i Hågadalen utanför Uppsala har hittats i de växtekologiska samlingarna vid Uppsala universitet. Fyndet gjordes i samband med ett projekt vid Museum Gustavianum som kartlägger gamla föremålssamlingar vid universitetets institutioner. - Det här är en antikvarisk sensation, säger arkeologen Helena Victor.

  • Prisbelönt IT/bioteknik-system blir ännu vassare

    Bioclipse-projektet vid Uppsala universitet har tidigare vunnit flera internationella priser för sitt IT-verktyg för forskning och utbildning inom bioteknik. Nu släpps en helt omarbetad version av verktyget med många nya funktioner, som gör att det lättare anpassa för olika forskares behov.

Visa mer