Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Ny kristallstruktur kastar ljus på proteinsyntesen

    Uppsalaforskaren Maria Selmer har tillsammans med årets nobelpristagare Venkatraman Ramakrishnan och hans kollegor nu tagit fram den första kristallstrukturen av ett så kallat GTPas-protein bundet till ribosomen. Upptäckten publiceras idag i nätupplagan av den vetenskapliga tidskriften Science. Strukturen ger nya insikter i proteinsyntesen.

  • Samarbete kring patienters ryggsmärta ger resultat

    Med ett komplett behandlingskoncept där läkare och sjukgymnaster samarbetar kring patienters ryggsmärta blir sjukskrivningstiden kortare. Det visar allmänläkaren Johan Bogefeldt i sin avhandling, som han lägger fram vid Uppsala universitet den 16 oktober. Han menar att denna kunskap direkt bör omsättas i praktiken.

  • Tvärvetenskapligt om missbruk och beroende

    Missbruk och beroende är fokus för forskning inom både medicin, biologi och samhällsvetenskap. Den 14-15 oktober arrangeras en tvärvetenskaplig konferens vid Uppsala universitet, som vänder sig till både forskare och praktiker.

  • Känd organisationsforskare ger öppna föreläsningar

    William H. Starbuck, professor vid University of Oregon och känd organisationsforskare, besöker Uppsala universitet den 13-15 oktober och ger tre öppna föreläsningar vid företagsekonomiska institutionen, de årligen återkommande Uppsala Lectures in Business.

  • Olof Rudbeckdagen om ett mångsidigt vitamin

    Vitamin D har inte bara betydelse för benskörhet, utan har visar sig ha tidigare okända funktioner i många olika sjukdomsprocesser. Vid årets Olof Rudbeckdag den 16 oktober presenteras aktuell forskning på området.

  • Det "normala" granskas i ny bok

    Hur skapas normer och, utifrån dem, en uppfattning om vad som är normalt? Vad händer när man går över gränserna för det normala? I boken "Normality/Normativity" utforskar forskare inom områden som idéhistoria, idrottsvetenskap och mediestudier begreppen normalitet och normativitet. Boken ingår i serien Crossroads of Knowledge som ges ut vid Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.

  • Kunglig boktryckare och kvinna under sent 1700-tal

    Elsa Fought var kunglig boktryckare, förläggare och handlade med förbjudna franska böcker. Litteraturvetaren Anna-Maria Rimm har i sin avhandling undersökt en fascinerande kvinnas verksamhet under sent 1700-tal. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 16 oktober.

  • Kyrkan är fortfarande populär

    Trots dalande besökssiffror och ökad sekularisering är kyrkan fortfarande omtyckt och uppskattad som en institution som värnar om gemensamma värden i det offentliga samhället. Bland annat den slutsatsen drar Martha Middlemiss Lé Mon, som disputerade vid Uppsala universitet den 2 oktober. Hennes studie utgår från kyrkan i England, men resultaten går också att applicera på Sverige.

  • Evolutionsbiolog och geolog nya hedersdoktorer

    Fakulteten för teknik och naturvetenskap har utsett två nya hedersdoktorer. Professor Marlene Zuk som är verksam inom det växande forskningsfältet om parasiters roll för sexuellt urval hos fåglar och insekter samt professor Tissa H. Illangasekare, ledande vattenresursforskare.

  • Ny bok när pedagogik som examensämne fyller 100 år

    För två år sedan firades 100-årsjubileum för pedagogik som akademiskt ämne med ett stort symposium. Lagom till hundraårsfirandet av landets första professor i ämnet, Bertil Hammer som anställdes vid Uppsala universitet 1909, presenteras nu en bok som innehåller både historik, nutid och frågor om framtiden.

  • Balkan i fokus i ny föreläsningsserie

    "Balkan i Europa - Identitet och nationsbildning i Sydösteuropa" är rubriken på en föreläsningsserie vid Uppsala universitet under hösten 2009 och våren 2010. I en rad föreläsningar kommer olika aspekter av före detta Jugoslaviens kultur och historia att belysas. Fokus ligger på de lokala stats- och nationsbildningsprocesserna och deras påverkan på identitetsbildning, kultur och språk.

  • Prova på naturvetenskap på Museum Gustavianum

    En interaktiv resa genom astronomins och matematikens historia, i kombination med en experimentverkstad i fysik, är ingredienserna i utställningen "Prova på naturvetenskap" som invigs den 9 oktober på Museum Gustavianum vid Uppsala universitet. Utställningen är ett samarbete mellan forskare och studenter vid universitetet och riktar sig främst till skolelever.

  • Nyinstiftat pris till Kai Siegbahns minne delas ut i Uppsala

    Dr Eli Rotenberg, framstående forskare inom elektronspektroskopi, blir den första mottagaren av ett helt nyinstiftat pris till Uppsala universitets senaste Nobelpristagare Kai Siegbahns minne. Ceremonin äger rum den 2 oktober.

  • 90 år med förskollärarutbildningen i Uppsala i ny bok

    Från seminarieklass till akademi: Det är titeln på en ny bok med förskollärarutbildningen i Uppsala i fokus. Den berättar om starten som påbyggnad till flickskolan i privat regi, via statligt seminarium till akademisk universitetsutbildning. Den berättar också om en rad starkt engagerade kvinnor och om männens inträde i förskolans värld.

  • Vågkraft bidrar till den biologiska mångfalden i havet

    Vågkraftverk behöver inte ha negativ inverkan på den biologiska mångfalden, tvärtom. Olivia Langhamer har studerat Uppsala universitets vågkraftsprojekt i Lysekil, där man har byggt konstruktioner med ihåligheter för att skapa gömställen för djur som lever i vattnet. Det här har ökat den biologiska mångfalden, visar hon i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 2 oktober.

  • Ädelstensmasken är nyckeln till djurens tidiga evolution

    En liten ädelstensmask som lever på djupt vatten vid svenska västkusten är den mest ursprungliga arten bland de tvåsidiga djuren som fortfarande lever i Sverige. Andreas Wallberg, som disputerade den 25 september vid Uppsala universitet, har granskat ädelstensmasken i sin avhandling. Hans studier visar att den har egenskaper som senare banat väg för vår tids enorma mångfald av djurarter.

  • Känsligt instrument kan avslöja biologisk krigföring

    En forskargrupp vid Uppsala universitet har i samarbete med FOI och Uppsalaföretaget Q-linea AB, utvecklat ett system för snabb och känslig detektion av farliga sporer och bakterier i luft. Ett första test i fält visade mycket lovande resultat.

  • Datormodeller förutsäger om läkemedlen passar ihop

    Interaktionen mellan och biverkningar av olika läkemedel går att förklara och förutsäga med hjälp av datorbaserade modeller. Det här kan underlätta utvecklingen av nya läkemedel, och minskar dessutom behovet av djur- och människostudier. Gustav Ahlin vid Uppsala universitet har utvecklat nya sådana modeller i sin avhandling, som han försvarar den 2 oktober.

  • Svenskarna härstammar från invandrade stenåldersmänniskor

    Dagens skandinaver härstammar inte från de människor som kom till Skandinavien efter den senaste istiden. Istället kan våra förfäder vara en grupp människor som invandrade senare, i samband med att jordbruket infördes. Det visar en ny studie i gränslandet mellan genetik och arkeologi, som gjorts av forskare vid bland annat Uppsala och Stockholms universitet och som publiceras i Current Biology.

Visa mer