Denna helg påbörjar Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, en resa till Antarktis där han tillsammans med kollegor ska undersöka om influensavirus och antibiotikaresistenta bakteriestammar fått spridning där.
De senaste dagarna har klimatfrågan uppmärksammats sedan IEA:s prognoser för framtida produktion av olja, naturgas och kol ifrågasatts i brittisk media. Professor Kjell Aleklett leder en forskargrupp i globala energisystem vid Uppsala universitet och har studier som bekräftar uppgifterna. Imorgon, torsdag, håller han ett seminarium som är öppet för allmänhet och media.
Forskare vid Uppsala universitet har i samarbete med svenska och utländska kollegor identifierat en helt ny mekanism, som förklarar funktionen bakom ett av de proteiner i kroppen som hämmar nybildningen av blodkärl. Att förhindra nya blodkärl från att bildas är en viktig del i behandlingen av till exempel cancer. Studien publiceras i novembernumret av tidskriften Molecular Cancer Research.
Att skapa en mjukare övergång från studier till yrkeslivet är ett av syftena med mentorsprogrammet i teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet som drar igång för hösten den 10 november. Drygt 30 studenter i slutskedet av sina studier får då träffa sin nya mentor, en yrkesverksam naturvetare eller ingenjör.
Plasmider, DNA-molekyler som kan föröka sig på egen hand inne i celler, har spelat en viktig roll i gentekniken. Användningen har hittills varit begränsad till encelliga organismer som bakterier och jästsvamp, men nu visar Uppsalaforskare att det går att arbeta med plasmider i mossa. Detta öppnar dörren för en rad kraftfulla metoder som hittills inte kunnat användas i växter.
Ikväll publiceras kartläggningen av hästens arvsmassa i Science. Arbetet har letts av Kerstin Lindblad-Toh, professor vid Uppsala universitet och Director of Vertebrate Genome Biology vid Broad Institute. Studien visar på stora likheter mellan hästens och människans arvsmassa och ger nya möjligheter för forskare världen över att leta efter sjukdomsgener hos hästar, och därmed även människor.
Efter många forskningsresor, oändliga timmar vid luppen, många diskussioner med forskarkollegor och tio band i A4-format är nu Etiopiens flora komplett. Avslutningen på det projekt som Olle och Inga Hedberg vid avdelningen för systematisk botanik arbetat med under 30 år firas den 9-11 november med ett vetenskapligt symposium.
Sadia Oreland har i sin avhandling studerat uppväxtmiljöns betydelse för hjärnans utveckling och alkoholintag hos råttor. Resultaten bidrar till kunskapen om de individuella skillnader i hjärnan som har betydelse för sårbarheten för vissa psykiska sjukdomar. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 7 november.
Hur kan dagens batterimaterial förbättras? Vilka krav ställs på stålet i olika bränslecellssystem? På Materialdagen den 4 november träffas materialforskare från Uppsala universitet och representanter för industrin för att diskutera frågeställningar och behov hos företag inom energimaterial, och hur forskningen kan hjälpa till att skapa bättre material för hållbar energi.
Det unga, välutbildade tekniker gjorde på nätet för 10 år sedan gör alla idag. Det pågår en revolution i hur befolkningen kommunicerar över Internet, och redan idag hamnar exempelvis myndigheter på efterkälken i sitt kommunikationsarbete. Nu finns slutrapporten från Nationellt IT-användarcentrums senaste undersökning klar och den väcker tankar om framtiden.
Två avhandlingar som läggs fram vid Uppsala universitet i november är högaktuella inför omregleringen av den svenska apoteksmarknaden. Anna Montgomerys och Tobias Renbergs avhandlingar kan komma att ligga till grund för hur nya apoteksaktörer vidareutvecklar möjligheterna att genom rådgivning bidra till en säkrare läkemedelsanvändning.
En filolog, en statsvetare, en biolog och tre farmaceuter får årets pedagogiska pris vid Uppsala universitet. Det fria priset tilldelas Karine Åkerman Sarkisian vid institutionen för moderna språk för hennes insatser för arbetslivsanknytning på Språkvetarprogrammet.
Den globala ekonomiska krisen, som även drabbat Sverige, har inte satt några spår i svenska folkets inställning till mångfald inom olika områden i samhället. Resultaten i årets Mångfaldsbarometer vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet, visar tvärtom på en stabil situation och andelen svenskar med negativa attityder ökar inte.
Vad kan Neanderthalares gener berätta för oss? Hur har ögat utvecklats? Har cancer något med evolution att göra? När Darwins 200-årsdag firas i Uppsala idag och imorgon finns några av världens främsta evolutionsbiologer på plats för att utbyta senaste forskningsrönen.
Bränslen som produceras direkt från solenergi, antingen genom naturens fotosyntes eller på helt konstgjord väg, har fått ett nytt samlingsnamn: solbränslen. Den 1-5 november arrangerar Uppsala universitets konsortium för artificiell fotosyntes en internationell konferens som samlar en stor del av världens experter inom området.
Redan innan vi föds finns det vissa biologiska skillnader mellan könen när det gäller genuttryck i hjärnbarken. Troligen bidrar dessa genuttryck till att våra hjärnor senare utvecklas till att se lite olika ut. Det visar en ny studie av uppsalaforskarna Elena Jazin och Björn Reinius som finns publicerad i det senaste numret av tidskriften Molecular Psychiatry.
Vad rör sig i huvudet på Nintendo-generationen? Hur ser barn på ett liv i ekonomisk knapphet? Den 27 oktober är det dags för höstens Forskning pågår vid Uppsala universitet, en mötesplats för forskare och praktiker. Temat är barn och ungdom, den här gången med inriktning mot livsstilsfrågor.
Den mångfald av spektakulära könskaraktärer som finn hos hanar i djurvärlden är ett resultat av honornas preferenser i partnervalet. Men vad styr honornas val? I en ny studie, som idag publiceras i Current Biology, fann Uppsalaforskare inget stöd för teorin att honornas val styrs av "bra gener" hos hanen.
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har beviljat 20 miljoner kronor för uppbyggnaden av ett nytt strålrör på MAX-lab. Projektet innebär unika förutsättningar att förstå viktiga processer som katalys och korrosion, biokemiska processer samt funktionen hos batterier, bränsleceller och solceller.
Hur gick det till när livet på jorden fick sin början? Det är temat för årets Hans Rausing-föreläsning vid Uppsala universitet den 26 oktober. Föreläser gör Evelyn Fox Keller, fysiker samt professor emerita i vetenskapshistoria och -filosofi vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) i Boston.