Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Relationsarbete viktigt för lärare

    Skolan och dess lärare är ständigt aktuella och ofta ifrågasatta i samhällsdebatten. I en avhandling från Uppsala universitet lyfter forskaren Anneli Frelin upp en dimension av lärares arbete som kräver en särskild sorts professionalitet: den som behövs för att skapa och upprätthålla relationer mellan lärare och elever och mellan eleverna i skolan.

  • Behov av nya etiska riktlinjer för demensforskning

    Hur hanterar vi de etiska dilemman som uppstår i samband med forskning på vuxna som inte kan in ge sitt informerade samtycke? I en artikel i tidskriften Bioethics föreslår etikforskaren Stefan Eriksson ett nytt sätt att tänka kring dilemmat med att inkludera demenspatienter och andra med nedsatt beslutsförmåga i forskning.

  • Bra hud behöver fungerande sopstationer i cellen

    Forskare vid Uppsala universitet har identifierat en tidigare okänd mekanism för hudens normala omsättning och funktion. I en artikeln publicerad i tidskriften American Journal of Human Genetics visar de att den bakomliggande orsaken till en ovanlig hudsjukdom finns i en gen för cellens ”sopstationer”, proteasomerna. Studien kan på sikt leda till bättre behandlingar av olika hudåkommor.

  • Surfande på arbetstid handlar inte bara om maskning

    På senare tid har en rad skandaler uppdagats där det visat sig hur anställda på statliga myndigheter privatsurfat under större delen av sin arbetstid. En ny studie från Uppsala universitet visar nu hur tidsspill av detta slag inte behöver handla om olydiga medarbetare som inte sköter sitt arbete. Många kontorsanställda har helt enkelt för få arbetsuppgifter för att fylla en hel arbetsdag.

  • IT-förändringar måste involvera hela organisationen

    Hemligheten bakom lyckosamma IT-baserade förändringar är rätt balans mellan hårda faktorer som teknik och struktur och mjuka faktorer som tankesätt och organisation. Det visar företagsekonomen Einar Iveroth som i sin avhandling studerat hur företaget Ericsson genomdrivit en stor IT-understödd organisationsförändring. Avhandlingen försvaras den 30 mars vid Uppsala universitet.

  • Utbildning på apotek i fokus för ny avhandling

    Praktiken fyller en viktig funktion i apotekarutbildningen. I sin avhandling visar apotekaren Andy Wallman vikten av att studenter får en möjlighet att lära i en professionell miljö för att utveckla ett professionellt förhållningssätt. Omregleringen av apoteksmarknaden, med större skillnad mellan olika apotek, gör samarbetet mellan universiteten och branschen än viktigare för lärmiljön.

  • Fossil ger ny kunskap om de tidigaste rovdjuren

    Rovdjuren högst upp i näringskedjan från det berömda skifferområdet Burgess Shale antogs ursprungligen vara begränsade till bara två djur, Anomalocaris och Laggania. I en ny avhandling från Uppsala universitet avslöjar Allison Daley att dessa djur spelade en nyckelroll i utvecklingen av den största gruppen av nu levande djur, leddjuren.

  • Propositionen ett steg i rätt riktning

    Propositionen ”En akademi i tiden” som presenterades idag innehåller flera viktiga förändringar som ökar möjligheterna att agera självständigt i en global värld, anser Uppsala universitet.

  • Genusvetare om genus och kön i hjärnan

    Hjärnans biologi är ofta föremål för het genusdebatt i media, där olika sidor inte tycks hitta något att vara överens om. Vid Uppsala universitet arrangeras denna vecka ett symposium inom ramen för excellensprogrammet GenNa vid Centrum för genusvetenskap, där just frågor om biologi och kön sätts under luppen.

  • Nya resultat viktiga för säker fusionsforskning

    Efter den kalla vintern med avställda kärnkraftsreaktorer och överuttag av vattenkraft står energifrågorna åter i fokus. I tre nya doktorsavhandlingar från Uppsala universitet ligger tonvikten på en revolutionär metod för energiskapande - fusion. Forskningen är en bit i det stora pussel som förhoppningsvis ska leda till att man i framtiden kan utnyttja fusion i elproduktionen.

  • Ny forskning visar prognostiska faktorer vid schizofreni

    Ett enkelt EKG registrerat vid insjuknandet i schizofreni kan till viss del förutsäga hur psykossjukdomen kommer att utveckla sig på fem års sikt och enkla rutinblodprover tagna i det akutpsykotiska skedet kan sin tur förutsäga risken för fetmautveckling. Det är några av fynden som presenteras i en ny avhandling av läkaren Robert Bodén. Avhandlingen försvaras den 26 mars vid Uppsala universitet.

  • Många patienter undernärda efter svår hjärnskada

    Efter en svår traumatisk hjärnskada är patienten under en längre tid beroende av andra för att få i sig näring. Sjuksköterskan Karolina Krakau visar i sin avhandling att många patienter blir undernärda under de första två månaderna efter skadan och att sjukvårdens rutiner omkring patienternas nutrition är bristfälliga. Avhandlingen försvaras den 25 mars vid Uppsala universitet.

  • Brukspatronen bakom unionsupplösningen

    Unionsupplösningen med Norge var inte alls så okomplicerad som man velat göra den till. Tvärtom var risken för krigshandlingar påtaglig vid åtminstone tre tillfällen under överläggningarna i Karlstad 1905. Detta framgår av en doktorsavhandling av historikern Bo G Hall som försvaras den 19 mars vid Uppsala universitet.

  • Uppsalaforskare visar mekanismer bakom utväxten av nya blodkärl

    Genom att cellreceptorer kombineras ihop på olika sätt kan en cell finjustera överföringen av en signal till en respons. Forskare vid Uppsala universitet har visat att en kombination av två besläktade men sinsemellan olika receptorer kan reglera utväxten av nya blodkärl efter behandling med tillväxtfaktorer. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften EMBO Journal.

  • Olika könsintressen gynnar genetisk variation

    De gener som är bäst för bananflugans hannar missgynnar honor och tvärtom. I en ny studie visar Uppsalaforskare att det finns sådana ”genetiska konflikter” mellan könen, som sannolikt är viktiga för att bevara den genetiska variationen inom arten. Studien publiceras ni i tidskriften PLoS Biology.

  • Stormöte om smittsamma sjukdomar

    Uppkomst av nya infektionssjukdomar, och återkomst av gamla, är en ödesfråga för samhället och för den sjukvård som idag tas för given. Den 16-17 mars arrangerar Uppsala universitet det största nationella mötet någonsin om så kallade zoonotiska sjukdomar i ett tvärvetenskapligt perspektiv. Ekologer, veterinärer och läkare från hela landet deltar.

  • Enzym kan skydda mot biverkningar vid cancerbehandling

    Cellgiftsbehandling är vanligt vid tumörsjukdomar, men ett problem med metoden är att även kroppens friska celler skadas vid intensiv och långvarig behandling. Forskare vid Uppsala universitet har nu med biokemiska metoder lyckats förbättra ett av kroppens enzymer så att det effektivt kan bryta ned vissa cellgifter, och på sikt skulle kunna minska biverkningarna vid cancerbehandling.

  • Satsning på ämnesdidaktik stärker lärarutbildningen

    Vid Uppsala universitet pågår en riktad satsning på ämnesdidaktik inom lärarutbildningen. Fler forskare ska stimuleras till forskning inom området, vilket på sikt ska komma förskola och skola till nytta.

  • Ny behandling vid förmaksflimmer kan hjälpa många patienter

    Patienter med förmaksflimmer löper ökad risk att drabbas av stroke och andra blodproppar. En fördjupad analys av studien RELY visar att dabigatran, ett nytt blodförtunnande läkemedel, ger ett likvärdigt eller bättre skydd mot stroke jämfört med warfarin även hos patienter med lägre strokerisk. De nya resultaten presenteras idag vid amerikanska kardiologsällskapets kongress i Atlanta, USA.

  • Kriget mot terrorismen ur ett genusperspektiv

    I tider av hot och osäkerhet tenderar människor att söka sig till det som är bekant, tryggt och igenkännbart. Traditionella uppfattningar om genus kan vara en viktig del i en sådan reaktion. I en ny bok visar etikforskaren Anna T. Höglund vid Uppsala universitet att detta var precis vad som hände i USA efter terrorattentaten den 11 september 2001.

Visa mer