Den australiska zebrafinken väger mindre än femton gram, har samma partner hela livet och lär sig att sjunga av sina föräldrar. Forskare vid bl a Uppsala universitet har nu för första gången analyserat zebrafinkens genom, och resultaten ger nya ledtrådar till mekanismerna och evolutionen bakom kommunikation genom läten. Studien publiceras i tidskriften Nature.
De jägare-samlare som bodde längs södra Skandinaviens kuster för 4000 år sedan var laktosintoleranta. Det visar en ny studie som gjorts vid Uppsala och Stockholms universitet, och som publiceras i BMC Evolutionary Biology. Studien stödjer tidigare resultat av samma forskare, som visat att dagens skandinaver inte härstammar från dessa stenåldersmänniskor utan från en grupp som invandrade senare.
Vissa individer blir lättare beroende av god mat än andra. I sin avhandling visar apotekaren Johan Alsiö att de råttor som blev överviktiga av mat med mycket socker och fett fick ett starkt sockersug och ångest när de återgick till sin vanliga kost.
Skolan och dess lärare är ständigt aktuella och ofta ifrågasatta i samhällsdebatten. I en avhandling från Uppsala universitet lyfter forskaren Anneli Frelin upp en dimension av lärares arbete som kräver en särskild sorts professionalitet: den som behövs för att skapa och upprätthålla relationer mellan lärare och elever och mellan eleverna i skolan.
Hur hanterar vi de etiska dilemman som uppstår i samband med forskning på vuxna som inte kan in ge sitt informerade samtycke? I en artikel i tidskriften Bioethics föreslår etikforskaren Stefan Eriksson ett nytt sätt att tänka kring dilemmat med att inkludera demenspatienter och andra med nedsatt beslutsförmåga i forskning.
Forskare vid Uppsala universitet har identifierat en tidigare okänd mekanism för hudens normala omsättning och funktion. I en artikeln publicerad i tidskriften American Journal of Human Genetics visar de att den bakomliggande orsaken till en ovanlig hudsjukdom finns i en gen för cellens ”sopstationer”, proteasomerna. Studien kan på sikt leda till bättre behandlingar av olika hudåkommor.
På senare tid har en rad skandaler uppdagats där det visat sig hur anställda på statliga myndigheter privatsurfat under större delen av sin arbetstid. En ny studie från Uppsala universitet visar nu hur tidsspill av detta slag inte behöver handla om olydiga medarbetare som inte sköter sitt arbete. Många kontorsanställda har helt enkelt för få arbetsuppgifter för att fylla en hel arbetsdag.
Hemligheten bakom lyckosamma IT-baserade förändringar är rätt balans mellan hårda faktorer som teknik och struktur och mjuka faktorer som tankesätt och organisation. Det visar företagsekonomen Einar Iveroth som i sin avhandling studerat hur företaget Ericsson genomdrivit en stor IT-understödd organisationsförändring. Avhandlingen försvaras den 30 mars vid Uppsala universitet.
Praktiken fyller en viktig funktion i apotekarutbildningen. I sin avhandling visar apotekaren Andy Wallman vikten av att studenter får en möjlighet att lära i en professionell miljö för att utveckla ett professionellt förhållningssätt. Omregleringen av apoteksmarknaden, med större skillnad mellan olika apotek, gör samarbetet mellan universiteten och branschen än viktigare för lärmiljön.
Rovdjuren högst upp i näringskedjan från det berömda skifferområdet Burgess Shale antogs ursprungligen vara begränsade till bara två djur, Anomalocaris och Laggania. I en ny avhandling från Uppsala universitet avslöjar Allison Daley att dessa djur spelade en nyckelroll i utvecklingen av den största gruppen av nu levande djur, leddjuren.
Propositionen ”En akademi i tiden” som presenterades idag innehåller flera viktiga förändringar som ökar möjligheterna att agera självständigt i en global värld, anser Uppsala universitet.
Hjärnans biologi är ofta föremål för het genusdebatt i media, där olika sidor inte tycks hitta något att vara överens om. Vid Uppsala universitet arrangeras denna vecka ett symposium inom ramen för excellensprogrammet GenNa vid Centrum för genusvetenskap, där just frågor om biologi och kön sätts under luppen.
Efter den kalla vintern med avställda kärnkraftsreaktorer och överuttag av vattenkraft står energifrågorna åter i fokus. I tre nya doktorsavhandlingar från Uppsala universitet ligger tonvikten på en revolutionär metod för energiskapande - fusion. Forskningen är en bit i det stora pussel som förhoppningsvis ska leda till att man i framtiden kan utnyttja fusion i elproduktionen.
Ett enkelt EKG registrerat vid insjuknandet i schizofreni kan till viss del förutsäga hur psykossjukdomen kommer att utveckla sig på fem års sikt och enkla rutinblodprover tagna i det akutpsykotiska skedet kan sin tur förutsäga risken för fetmautveckling. Det är några av fynden som presenteras i en ny avhandling av läkaren Robert Bodén. Avhandlingen försvaras den 26 mars vid Uppsala universitet.
Efter en svår traumatisk hjärnskada är patienten under en längre tid beroende av andra för att få i sig näring. Sjuksköterskan Karolina Krakau visar i sin avhandling att många patienter blir undernärda under de första två månaderna efter skadan och att sjukvårdens rutiner omkring patienternas nutrition är bristfälliga. Avhandlingen försvaras den 25 mars vid Uppsala universitet.
Unionsupplösningen med Norge var inte alls så okomplicerad som man velat göra den till. Tvärtom var risken för krigshandlingar påtaglig vid åtminstone tre tillfällen under överläggningarna i Karlstad 1905. Detta framgår av en doktorsavhandling av historikern Bo G Hall som försvaras den 19 mars vid Uppsala universitet.
Genom att cellreceptorer kombineras ihop på olika sätt kan en cell finjustera överföringen av en signal till en respons. Forskare vid Uppsala universitet har visat att en kombination av två besläktade men sinsemellan olika receptorer kan reglera utväxten av nya blodkärl efter behandling med tillväxtfaktorer. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften EMBO Journal.
De gener som är bäst för bananflugans hannar missgynnar honor och tvärtom. I en ny studie visar Uppsalaforskare att det finns sådana ”genetiska konflikter” mellan könen, som sannolikt är viktiga för att bevara den genetiska variationen inom arten. Studien publiceras ni i tidskriften PLoS Biology.
Uppkomst av nya infektionssjukdomar, och återkomst av gamla, är en ödesfråga för samhället och för den sjukvård som idag tas för given. Den 16-17 mars arrangerar Uppsala universitet det största nationella mötet någonsin om så kallade zoonotiska sjukdomar i ett tvärvetenskapligt perspektiv. Ekologer, veterinärer och läkare från hela landet deltar.
Cellgiftsbehandling är vanligt vid tumörsjukdomar, men ett problem med metoden är att även kroppens friska celler skadas vid intensiv och långvarig behandling. Forskare vid Uppsala universitet har nu med biokemiska metoder lyckats förbättra ett av kroppens enzymer så att det effektivt kan bryta ned vissa cellgifter, och på sikt skulle kunna minska biverkningarna vid cancerbehandling.