Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Funktionshinder tema för bred forskningskonferens

    Vad är livskvalitet och vem bestämmer när livskvaliteten är hög? Och hur fungerar egentligen medicinsk behandling vid dövhet? Under den tvärvetenskapliga konferensen om funktionshinder vid Uppsala universitet den 20 april ges svar på dessa frågor och många andra.

  • Fysisk aktivitet gör det lättare att leva med KOL

    Fysisk aktivitet gör att KOL-patienter upplever att de mår bättre och får en högre livskvalitet. Det visar sjukgymnasten Mats Arne i en avhandling som försvaras den 16 april vid Uppsala universitet. Hans forskning visar också att många sjuka skäms över att ha drabbats av KOL och att skammen gör att man dröjer med att uppsöka vård.

  • Nu kan en mutation upptäckas direkt i en aktiv gen

    Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en ny metod för att påvisa mutationer och andra små genetiska variationer i aktiva gener. De har stora förhoppningar att metoden både blir ett viktigt forskningsredskap och kommer att bidra till utvecklandet av nya diagnostiska tester.

  • Tre forskare om tre angelägna böcker

    En ger en helt ny bild av Raoul Wallenberg, medan de andra två beskriver inbördeskrigets Uganda respektive folkmordet i Rwanda: Tre forskare från Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet har fått betydande internationell uppmärksamhet för sina nyligen publicerade böcker. Den 12 april pratar de om sina studier vid ett seminarium på Campus Engelska parken.

  • Zebrafinkens sång berättar om den kommunicerande hjärnans utveckling

    Den australiska zebrafinken väger mindre än femton gram, har samma partner hela livet och lär sig att sjunga av sina föräldrar. Forskare vid bl a Uppsala universitet har nu för första gången analyserat zebrafinkens genom, och resultaten ger nya ledtrådar till mekanismerna och evolutionen bakom kommunikation genom läten. Studien publiceras i tidskriften Nature.

  • Stenåldersskandinaver kunde inte dricka mjölk

    De jägare-samlare som bodde längs södra Skandinaviens kuster för 4000 år sedan var laktosintoleranta. Det visar en ny studie som gjorts vid Uppsala och Stockholms universitet, och som publiceras i BMC Evolutionary Biology. Studien stödjer tidigare resultat av samma forskare, som visat att dagens skandinaver inte härstammar från dessa stenåldersmänniskor utan från en grupp som invandrade senare.

  • Abstinens från fet mat kan ge ångest och sockersug

    Vissa individer blir lättare beroende av god mat än andra. I sin avhandling visar apotekaren Johan Alsiö att de råttor som blev överviktiga av mat med mycket socker och fett fick ett starkt sockersug och ångest när de återgick till sin vanliga kost.

  • Relationsarbete viktigt för lärare

    Skolan och dess lärare är ständigt aktuella och ofta ifrågasatta i samhällsdebatten. I en avhandling från Uppsala universitet lyfter forskaren Anneli Frelin upp en dimension av lärares arbete som kräver en särskild sorts professionalitet: den som behövs för att skapa och upprätthålla relationer mellan lärare och elever och mellan eleverna i skolan.

  • Behov av nya etiska riktlinjer för demensforskning

    Hur hanterar vi de etiska dilemman som uppstår i samband med forskning på vuxna som inte kan in ge sitt informerade samtycke? I en artikel i tidskriften Bioethics föreslår etikforskaren Stefan Eriksson ett nytt sätt att tänka kring dilemmat med att inkludera demenspatienter och andra med nedsatt beslutsförmåga i forskning.

  • Bra hud behöver fungerande sopstationer i cellen

    Forskare vid Uppsala universitet har identifierat en tidigare okänd mekanism för hudens normala omsättning och funktion. I en artikeln publicerad i tidskriften American Journal of Human Genetics visar de att den bakomliggande orsaken till en ovanlig hudsjukdom finns i en gen för cellens ”sopstationer”, proteasomerna. Studien kan på sikt leda till bättre behandlingar av olika hudåkommor.

  • Surfande på arbetstid handlar inte bara om maskning

    På senare tid har en rad skandaler uppdagats där det visat sig hur anställda på statliga myndigheter privatsurfat under större delen av sin arbetstid. En ny studie från Uppsala universitet visar nu hur tidsspill av detta slag inte behöver handla om olydiga medarbetare som inte sköter sitt arbete. Många kontorsanställda har helt enkelt för få arbetsuppgifter för att fylla en hel arbetsdag.

  • IT-förändringar måste involvera hela organisationen

    Hemligheten bakom lyckosamma IT-baserade förändringar är rätt balans mellan hårda faktorer som teknik och struktur och mjuka faktorer som tankesätt och organisation. Det visar företagsekonomen Einar Iveroth som i sin avhandling studerat hur företaget Ericsson genomdrivit en stor IT-understödd organisationsförändring. Avhandlingen försvaras den 30 mars vid Uppsala universitet.

  • Utbildning på apotek i fokus för ny avhandling

    Praktiken fyller en viktig funktion i apotekarutbildningen. I sin avhandling visar apotekaren Andy Wallman vikten av att studenter får en möjlighet att lära i en professionell miljö för att utveckla ett professionellt förhållningssätt. Omregleringen av apoteksmarknaden, med större skillnad mellan olika apotek, gör samarbetet mellan universiteten och branschen än viktigare för lärmiljön.

  • Fossil ger ny kunskap om de tidigaste rovdjuren

    Rovdjuren högst upp i näringskedjan från det berömda skifferområdet Burgess Shale antogs ursprungligen vara begränsade till bara två djur, Anomalocaris och Laggania. I en ny avhandling från Uppsala universitet avslöjar Allison Daley att dessa djur spelade en nyckelroll i utvecklingen av den största gruppen av nu levande djur, leddjuren.

  • Propositionen ett steg i rätt riktning

    Propositionen ”En akademi i tiden” som presenterades idag innehåller flera viktiga förändringar som ökar möjligheterna att agera självständigt i en global värld, anser Uppsala universitet.

  • Genusvetare om genus och kön i hjärnan

    Hjärnans biologi är ofta föremål för het genusdebatt i media, där olika sidor inte tycks hitta något att vara överens om. Vid Uppsala universitet arrangeras denna vecka ett symposium inom ramen för excellensprogrammet GenNa vid Centrum för genusvetenskap, där just frågor om biologi och kön sätts under luppen.

  • Nya resultat viktiga för säker fusionsforskning

    Efter den kalla vintern med avställda kärnkraftsreaktorer och överuttag av vattenkraft står energifrågorna åter i fokus. I tre nya doktorsavhandlingar från Uppsala universitet ligger tonvikten på en revolutionär metod för energiskapande - fusion. Forskningen är en bit i det stora pussel som förhoppningsvis ska leda till att man i framtiden kan utnyttja fusion i elproduktionen.

  • Ny forskning visar prognostiska faktorer vid schizofreni

    Ett enkelt EKG registrerat vid insjuknandet i schizofreni kan till viss del förutsäga hur psykossjukdomen kommer att utveckla sig på fem års sikt och enkla rutinblodprover tagna i det akutpsykotiska skedet kan sin tur förutsäga risken för fetmautveckling. Det är några av fynden som presenteras i en ny avhandling av läkaren Robert Bodén. Avhandlingen försvaras den 26 mars vid Uppsala universitet.

  • Många patienter undernärda efter svår hjärnskada

    Efter en svår traumatisk hjärnskada är patienten under en längre tid beroende av andra för att få i sig näring. Sjuksköterskan Karolina Krakau visar i sin avhandling att många patienter blir undernärda under de första två månaderna efter skadan och att sjukvårdens rutiner omkring patienternas nutrition är bristfälliga. Avhandlingen försvaras den 25 mars vid Uppsala universitet.

  • Brukspatronen bakom unionsupplösningen

    Unionsupplösningen med Norge var inte alls så okomplicerad som man velat göra den till. Tvärtom var risken för krigshandlingar påtaglig vid åtminstone tre tillfällen under överläggningarna i Karlstad 1905. Detta framgår av en doktorsavhandling av historikern Bo G Hall som försvaras den 19 mars vid Uppsala universitet.

Visa mer