I vilka typer av miljöer utvecklas och nyttiggörs teknisk/naturvetenskaplig universitetsforskning bäst? Den frågan är utgångspunkt för kulturgeografen Tobias Fridholms avhandling som han försvarar vid Uppsala universitet den 9 september.
Influensapandemi och klimatförändringar är exempel på komplexa situationer som kan utvecklas till samhällskriser. Hur klarar vi att lära av tidigare samhällskriser och undvika att upprepa misstag? Pedagogen Ing-Marie Persson har i sin avhandling undersökt vad som påverkar och kan förbättra samverkan mellan människor i förebyggande krisberedskapsarbete.
Vad är det som gjort japansk populärkultur, till exempel Manga, så framgångsrik – inte bara i Japan utan över hela världen? Kulturgeografen Jakob Nobuoka har analyserat hur den skapats och visar bland annat att konsumenterna har en viktig roll som aktiva kreatörer. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 10 september.
Med gränsöverskridande samarbete och storskalig teknik är det möjligt att åstadkomma både nydanande medicinsk forskning och samhällsnytta. Detta vill SciLifeLab Uppsala nu demonstrera genom en rad projekt som får chansen att pröva nya vägar.
Att uttrycka en specifik känsla med ansiktets muskler kan påverka själva känslan - men det varierar mellan olika personer. Per Andréassons har i sin avhandling i psykologi som han lägger fram vid Uppsala universitet den 17 september studerat emotionell empati. Han visar också att personer med hög emotionell empati imiterar andras ansiktsuttryck i större utsträckning än andra.
Ett av de allra största hoten mot den globala folkhälsan är det växande problemet med antibiotikaresistens som gör att vanliga infektioner inte längre kan behandlas. Den 6-8 september samlas forskare, politiker, hälsoorganisationer och läkemedelsindustri till ett globalt strategimöte i Uppsala.
En enkel mätning av troponin i blodprov kan identifiera patienter med en ökad risk för stroke och andra allvarliga komplikationer vid förmaksflimmer. Dessa helt färska resultat presenteras i dag av hjärtforskare från Uppsala vid den Europeiska hjärtkongressen i Stockholm.
Vinsterna med att gå över till nya blodproppshämmande läkemedel såsom dabigatran (Pradaxa) vid förmaksflimmer varierar beroende på kvaliteten på sjukhusens rutinbehandling med warfarin (Waran). Detta rapporteras idag av professor Lars Wallentin, Uppsala kliniska forsknings center (UCR), på den Europeiska hjärtkongressen i Stockholm. Studien publiceras samtidigt i tidskriften The Lancet.
Den nya blodproppshämmaren ticagrelor (Brilinta) från AstraZeneca är bättre på att minska risken för hjärtkärlrelaterade händelser hos patienter med akut kranskärlssjukdom än dagens rutinbehandling med clopidogrel (Plavix). Detta gäller oavsett genetisk profil. Dessa nya resultat presenteras idag vid den Europeiska hjärtkongressen i Stockholm samtidigt med publicering av resultaten i the Lancet.
Spridning av cancer via metastaser till bukhinnan har sämre prognos än om den sprids till lunga eller lever. Akademiska sjukhuset i Uppsala använder som enda svenska sjukhus en framgångsrik operationsmetod, som nu är på stark frammarsch i världen. Den 8-10 september arrangeras en konferens som samlar internationell forskarexpertis i Uppsala.
De bästa hårddiskarna i moderna dator kan skriva en magnetisk ”bit” inom en nanosekund (10 upphöjt till -9 s). Ändå är processen oerhört tidsödande för de stora datamängder som blivit allt vanligare. Uppsalaforskare visar nu i tidskriften Physical Review Letters att magnetisk lagring på hårddisken kan komma att gå minst tusen gånger snabbare i framtiden.
Olle Svensson, doktorand i professor Mats Leijons forskargrupp om vågkraft, har vunnit pris i Austin, Texas, i USA för smartaste användning av mätteknik.
Ett av de allra största hoten mot den globala folkhälsan är det växande problemet med antibiotikaresistens som gör att vanliga infektioner inte längre kan behandlas. Den 6-8 september samlas forskare, politiker, hälsoorganisationer och läkemedelsindustri till ett globalt strategimöte i Uppsala.
En betydande majoritet av svenska folket har en negativ inställning till vissa former av muslimska slöjor, burka och niqab, i skolan eller på arbetsplatsen. Det visar Mångfaldsbarometern 2010 från sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.
Ett nytt vaccin, som slår ut blodförsörjningen till cancertumörer, har visat sig mycket effektivt på möss. Tumörtillväxten minskade med hela 70 procent. Bakom studien, som nyligen publicerades i FASEB Journal, står en forskargrupp från Uppsala universitet. Nästa steg är att testa vaccinet på hundar med cancer.
Debatten om skolan är periodvis het, inte minst nu i valtider. Betygen, matematikkunskaperna, omotiverade elever – frågorna som diskuteras är många. Men vad säger egentligen den internationella forskarexpertisen? 16-19 augusti samlas forskare från hela världen på Uppsala universitet för ett internationellt utbyte om utbildningssystemet. Media hälsas välkomna!
Typ 1-diabetes, så kallad ungdomsdiabetes, kan idag behandlas genom transplantation av insulinproducerande celler till levern. Men cellerna har låg överlevnad och därför blir patienten ofta beroende av sprutor igen efter några år. I en ny studie som publiceras i den välrenommerade tidskriften Diabetes visar Uppsalaforskare att transplantation till en muskel kan vara betydligt effektivare.
Stora mängder organiskt bundet kol faller ned på botten av våra insjöar. En del lagras i tusentals år i sedimenten medan en del bryts ner till koldioxid och metan som stiger upp i atmosfären. Forskare vid Uppsala universitet visar i en artikel i Nature att inlagringen av kol är starkt temperaturberoende och att insjöar kommer att öka koldioxidutsläppet till atmosfären i ett varmare klimat.
Den stigande trenden i antalet aktiva konflikter i världen kan nu vara bruten. Detta framgår av Uppsala konfliktdataprograms årliga översikt som nu publiceras i den internationellt ansedda tidskriften Journal of Peace Research. För första gången sedan 2003 har forskarna vid Uppsala universitet registrerat en minskning i antalet konflikter i världen.
Bland de valfrågor som nu debatteras står sysselsättningen högt på dagordningen. Men vad är egentligen vitsen med att arbeta åtta timmar per dag fram till pensionen? Och vad händer i samhället när arbetet blir ett självändamål? Roland Paulsen, sociolog vid Uppsala universitet, hävdar i en ny bok att arbetet håller på att dräneras på sin mening.