Ny blodproppshämmare bättre än dagens behandling oberoende av patientens genetiska profil

Den nya blodproppshämmaren ticagrelor (Brilinta) från AstraZeneca är bättre på att minska risken för hjärtkärlrelaterade händelser hos patienter med akut kranskärlssjukdom än dagens rutinbehandling med clopidogrel (Plavix). Och detta gäller oavsett genetisk profil. Dessa nya resultat presenteras idag vid den Europeiska hjärtkongressen i Stockholm samtidigt med publicering av resultaten i the Lancet.

- Resultaten visar att den nya behandlingen kommer att ge både en säkrare och enklare vård av akut hjärtsjuka patienter, säger professor Lars Wallentin vid Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR), huvudansvarig för studien.

Resultaten kommer från en omfattande genetisk studie av 10 285 akut hjärtsjuka patienter som under upp till ett år behandlats med ticagrelor eller den befintliga behandlingen med clopidogrel. Effekten av clopidogrel är ofta otillräcklig; genetisk variation leder till att ungefär 1/3 av patienterna löper ökad risk för återinsjuknande. Därför rekommenderas läkare att göra genetiska tester för att påvisa sådana varianter före start av behandling med clopidogrel. Studien visade att behandlingen med ticagrelor resulterade i en lägre risk för återinsjuknande oavsett genetisk profil. Dessa genetiska tester blir därför onödiga vid användning av ticagrelor vid akut hjärtsjukdom.

För att förhindra hjärtattacker/infarkter rekommenderas idag akut hjärtsjuka patienter behandling med två blodproppshämmande läkemedel – vanligen acetylsalicylsyra och clopidogrel. Effekten av clopidogrel påverkas av patientens genetiska konstitution avseende de gener som aktiverar clopidogrel (CYP2C19) samt de gener som påverkar upptaget från tarmen (ABC1B1, delaktig i clopidogrels absorption). Ticagrelor har en helt annan verkningsmekanism och behöver inte aktiveras för att kunna utöva sin effekt. Före studien fanns inga kända genetiska varianter som påverkar effekten av ticagrelor.

Resultaten baseras på data från PLATO-studien (PLATelet inhibition and patient Outcomes), som visade att behandling med ticagrelor jämfört med clopidogrel minskade risken för död i hjärtkärlsjukdom, hjärtinfarkt eller stroke med 16 procent och reducerade risken för tillproppning av inopererade kranskärlsstent med 34 procent utan att påverka den totala risken för allvarlig blödning. Långtidsanvändning av ticagrelor ökade dock antalet spontana större blödningar med 19 procent jämfört med behandling med clopidogrel. Den presenterade studien är den första från PLATO:s genetiska forskningsprogram där man nu presenterar betydelsen av variation i de gener som uttrycker CYP2C19 och ABCB1 och deras påverkan av utfallet vid behandling med ticagrelor jämfört med clopidogrel.  

Återinsjuknande i hjärtkärldöd, hjärtinfarkt eller stroke var lägre hos patienter som behandlats med ticagrelor jämfört med clopidogrel, oavsett CYP2C19-genotyp, 8.6 procent jämfört med 11.2 procent hos patienter med någon variation, och 8.8 procent jämfört med 10.0 procent för patienter utan någon genetisk variation. Likartade behandlingsvinster med ticagrelor jämfört med clopidogrel observerades även avseende ABCB1-genotyp.

Studien bekräftade även betydelsen av patienternas genetiska uppsättning för effekterna vid clopidogrel behandling. Patienter med nedsatt genetisk förmåga att aktivera clopidogrel hade högre risk för återinsjuknande under 30 dagar efter påbörjad behandling, 5.7 procent, jämfört med 3.8 procent hos patienter med normalt svar på clopidogrel. Det fanns inga samband mellan patienternas genetiska variation i CYP2C19 och risken för blödning mellan de två olika läkemedlen.  

-    Behandling med ticagrelor är enkelt och pålitligt samt förbättrar överlevnad och minskar risken för återfall hos akut hjärtsjuka patienter, utan att man behöver utföra några genetiska tester. Denna studie visar även vikten av att inte bara utvärdera behandlingar från en stor grupp av patienter, utan även i relation till det individuella svaret med hänsyn till genetik eller andra källor av variation, säger professor Lars Wallentin, ordförande för PLATO-studien.

Ticagrelor utvecklas av företaget AstraZeneca, som också finansierat studien.

Läs mer om PLATO-studien i ett tidigare pressmeddelande.

För mer information kontakta Lars Wallentin, professor i kardiologi, Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR), tel:070-631 35 66 eller 018-611 95 04,
e-post: Lars.Wallentin@ucr.uu.se