Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Så formades politiken kring svenska sexköpslagen

    Politik handlar lika mycket om att formulera problem som att lösa dem. Vad är exempelvis problemet med prostitution? I sin avhandling har Josefina Erikson vid Uppsala universitet använt frågan om den svenska sexköpslagen som exempel för att utforma en modell som förklarar dynamiken i politiska beslutsprocesser.

  • Tennisarmbåge ska tränas bort

    En långvarig mjukdelssmärta som kronisk tennisarmbåge bör inte behandlas med vila, utan med specifikt utformad träning. Det är ett av de resultat som presenteras i en ny avhandling från Uppsala universitet där allmänläkaren Magnus Peterson även presenterar en möjlig diagnostisk metod för att visualisera smärtan.

  • Eva Åkesson utses till ny rektor

    Idag beslutade regeringen att utse Eva Åkesson till ny rektor vid Uppsala universitet. Hon tillträder den 1 januari 2012.

  • Omöjligt att fullt ut äga sin egen kropp

    Får var och en göra som den vill med sin egen kropp eller bör någon försöka hindra den som försöker ta sig liv eller skada sig? I avhandlingen ”Att ta skriken på allvar – Etiska perspektiv på självdestruktivt beteende” argumenterar Rikard Friberg von Sydow för att människan existerar i en flock och att en person inte fullt ut kan äga sin egen kropp.

  • Ulf Landegren får Björkénska priset

    Ulf Landegren, professor i molekylär medicin vid Uppsala universitet och SciLifeLab, får Björkénska priset 2011. Han får priset för sin framgångsrika och innovativa forskning inom molekylär medicin.

  • Att börja tala med barn om pappas våld mot mamma kräver komplex läroprocess

    Många barn i Sverige har upplevt våld i sin familj, men de kan ha svårt att komma till tals om detta när det möter socialtjänsten i utredningar om vårdnad, boende och umgänge. Sociologen Gunilla Dahlkild Öhman visar i sin avhandling, som lades fram den 11 november, att det krävs en komplex läroprocess för att kunna börja tala med barn om pappas våld.

  • Expertutvärdering visar högt betyg till forskningen

    Uppsala universitets forskning håller hög klass, ett drygt nittiotal områden hör till det världsledande skiktet. Det visar Uppsala universitets andra stora forskningsutvärdering, KoF11, som idag kl. 10 överlämnas till rektor. Rapporten ska bland annat användas som underlag för strategisk planering och utveckling av universitetet de kommande åren.

  • Uppsala får Sveriges första PET-MR-utrustning

    Forskare vid Uppsala universitet har fått anslag från Vetenskapsrådet för att införskaffa Sveriges första PET-MR-utrusning. Utrustningen kombinerar två existerande tekniker som avbildar kroppen på olika sätt. Att kunna samla in data från båda teknikerna simultant ger möjlighet till bättre diagnostik och mer kunskap om till exempel hjärt- kärlsjukdomar, neurologiska och onkologiska sjukdomar.

  • Kroppslig kunskap tema för utställning

    Den levda kroppen som grund för kunskap är temat på den affischutställning som arrangeras i samband med symposiet Bodies Knowing Bodies, som äger rum i Campus Engelska parken, Uppsala, med start från torsdag. Bland utställarna finns såväl forskare och arkitekter som dansare och dietister.

  • Inget samband mellan D-vitaminintag och starka ben

    Ungefär hälften av alla kvinnor i Sverige över 60 år drabbas av benskörhet. I tidningarnas hälsospalter och reklam uppmanas särskilt kvinnor att äta D-vitamintillskott. Men en ny avhandling från Uppsala universitet visar att kostintaget av vitamin D inte spelar någon stor roll för risken att drabbas av benbrott eller för utveckling av benskörhet.

  • Psalmbokens språk – ett mannens språk

    Teologen och prästen Agneta Lejdhamre har i sin avhandling undersökt psalmtexter ur ett jämställdhets- och kyrkosynsperspektiv. Hon konstaterar att de är tydligt diskriminerande för kvinnor och föreslår ett språk som utmanar föreställningarna om kön. Disputationen ägde rum vid Uppsala universitet den 11 november.

  • Nytt EU-projekt för bättre behandling av unga med fetma och typ 2 diabetes.

    Alltfler unga drabbas av typ 2 diabetes kopplat till övervikt, och behovet av nya behandlingsalternativ är skriande stort. Uppsala universitet ska nu koordinera ett stort EU-projekt som ska fokusera på att förstå de komplexa processerna i de insulinproducerande beta-cellerna i syfte att ta fram läkemedelsalternativ för dessa ungdomar.

  • Laglydiga fiskar skapar bästa stimmen

    Det handlar om att leka Följa John och hålla sig till reglerna. I en studie som denna vecka publiceras i PNAS har matematikforskare vid Uppsala universitet tillsammans med biologer i Sydney lyckats visa vilka regler fiskarna i ett stim egentligen följer för att röra sig på ett så samordnat och fascinerande sätt.

  • Forskningsmedel fördelas efter kvalitet

    Inför 2012 avsätts totalt 89 miljoner kronor av forskningsanslagen för särskilda kvalitetssatsningar baserade på den stora forskningsutvärdering som gjorts under året. Utöver detta görs också en strategisk satsning på utbyggnaden av SciLifeLab.

  • Många prov på rekordkort tid med ny analysmetod

    För att en cancerbehandling ska kunna anpassas för varje enskild patient behöver stora mängder tumörprover undersökas noggrant. Ett samarbete mellan ett företag och Uppsala universitet har nu lett fram till en metod som gör denna process tio gånger effektivare än tidigare.

  • Dagens frihetsideal kan leda till intolerans

    Forskningen har hittills antagit att de som värdesätter frihet också blir mer toleranta. Men detta positiva förhållande ifrågasätts av statsvetaren Gina Gustavsson i en ny avhandling. Hon menar att de mest populära frihetsidealen idag tvärtom riskerar att leda till intolerans. Ett exempel på detta är resonemanget bakom Jyllandspostens publicering av Muhammedkarikatyrerna.

  • Process med betydelse för hjärnans utveckling närstuderad

    Forskare från Uppsala universitet har undersökt det mycket viktiga steg då arvsmassan avläses och fann att gener som är aktiva i hjärnan skrivs av med en speciell mekanism. Resultaten som publiceras tidskriften Nature Structural and Molecular Biology kan få betydelse för att förstå den genetiska orsaken till vissa av hjärnans sjukdomar.

  • Smarta material som får ben att läka

    Benvävnad är mycket bra på att läka sig själv men i många situationer är den naturliga läkningsprocessen inte tillräcklig. I en avhandling vid Uppsala universitet visar Sonya Piskounova hur funktionella material som hon och hennes kollegor utvecklat till exempel kan bilda benvävnad på platser i kroppen där det från början finns lite eller inget ben.

  • Människan delar gener med fler släktingar till Neandertalare

    Under människans utveckling har våra förfäder fått barnmed Neandertalare, men också med andra besläktade hominider. I veckans nätupplaga av PNAS publicerar forskare från Uppsala universitet rön som visar att människor i Östasien delar genetiskt material med Denisova-människan, som fått sitt namn efter en grotta i Sibirien där de först upptäcktes.

  • Miljögiftet Bisfenol A kan påverka den nyfödda hjärnan

    Nyfödda möss som exponeras för Bisfenol A får förändringar i spontanbeteende och försämrad anpassning till nya miljöer samt blir hyperaktiva som unga vuxna. Det har forskare vid Uppsala universitet sett. Studien visade även att ett av hjärnans viktigaste signalsystem, det kolinerga signalsystemet, påverkades av Bisfenol A och att effekten kvarstod i vuxen ålder.

Visa mer