Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Komplicerad återhämtning för överlevande efter nationellt trauma

    Varannan överlevande efter Estoniakatastrofen utvecklade posttraumatiskt stressyndrom, främst under de två första åren efter förlisningen. Det visar en avhandling från Uppsala universitet. Filip Arnberg har i sitt avhandlingsarbete undersökt stressreaktioner och ohälsa hos överlevande från Estoniakatastrofen 1994, flygplansolyckan i Gottröra 1991 och bussolyckan i Måbødalen, Norge, 1988.

  • Maskar och bildanalys till hjälp i jakten på nya läkemedel

    Forskare vid Uppsala Universitet har i samarbete med Broad Institute of Harvard & MIT utvecklat nya bildanalysverktyg där effekten av nya läkemedel kan testas och data från storskaliga experiment analyseras. Till sin hjälp har de haft den 1 millimeter långa masken C.elegans. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Methods.

  • Kokboken som bygger på vetenskap

    Forskare vid Uppsala universitet har redan tidigare slagit fast att mat lagad på nordiska livsmedel kan sänka kolesterol och blodtryck och minska kroppsvikten. Nu har samma forskare tillsammans med en matkreatör skrivit en kokbok där råvarorna från den vetenskapliga studien komponerats till läckra rätter.

  • D-vitamin, kaffedrickande eller motion? Förebyggande av benskörhet i fokus på internationell forskningskonferens

    Antalet höftfrakturer har nästan fyrdubblats i Sverige, från 5 000 per år på 1950-talet till dagens 18 000. Vad betyder det faktum att vi rör oss allt mindre och vilken roll spelar D-vitamin som kosttillskott? Vid en internationell forskningskonferens på Älvsjömässan 19-23 maj presenteras de senaste rönen om arvsanlagens betydelse och åtgärder för att minska risken för benbrott.

  • Uppsala och Gotland förnyar högskolesverige

    Styrelsen för Högskolan på Gotland och konsistoriet vid Uppsala universitet har idag beslutat att lämna in en begäran till regeringen om att få gå samman. I planerna ingår bl.a. att skapa något som ännu inte finns i det svenska högskolelandskapet: en internationell liberal arts-utbildning. Samgåendet planeras till den 1 juli 2013.

  • Genetisk anpassning av fettmetabolism viktig för utvecklingen av människohjärnan

    För ungefär 300 000 år sedan anpassades människan genetiskt för att kunna producera ökade mängder Omega-3 och Omega-6 fettsyror. Denna anpassning kan ha varit avgörande för utvecklingen av den moderna människans unika hjärnkapacitet. I dagens livssituation bidrar denna genetiska anpassning istället till en högre risk att utveckla sjukdomar som hjärt-, kärlsjukdom.

  • Ftalater kan ge ökad risk för typ 2-diabetes

    Det finns ett samband mellan en typ av ftalater som används i bland annat kosmetika och plaster och risk att få diabetes bland äldre. Individer med förhöjda ftalatnivåer hade en ungefär dubbelt så hög risk att ha diabetes som de med lägre nivåer. Den slutsatsen drar forskare vid Uppsala universitet i en studie som publiceras i tidskriften Diabetes Care.

  • Ifrågasatt teori om stjärnvindar får ny glöd

    En internationell forskargrupp har lyckats hitta väldigt speciella slags stoftkorn i svala jättestjärnors närhet. Detta innebär att uppsalaforskaren Susanne Höfners teori om hur stjärnor slutar sina liv plötsligt fått ny aktualitet. I nya numret av Nature kommenterar hon forskargruppens rön.

  • Titanic skiljer sig från andra fartygsolyckor

    Den 15 april är det på dagen hundra år sedan Titanic förliste under sin jungfrutur. Sedan dess har det funnits en allmän uppfattning att kvinnor och barn räddas först vid katastrofer. Baserat på en analys av 18 av de mest uppmärksammade fartygskatastroferna från 1800-talet fram till idag drar Uppsalaforskare slutsatsen att detta är en myt.

  • Upptäckt av gåtfull dinosaurie i Patagonien

    En svensk-argentinsk forskargrupp har hittat en 70 miljoner år gammal ficka med fossila ben och ägg av en intressant fågellik dinosaurie i Patagonien. Studien har nyligen publicerats i nätupplagen av tidskriften Cretaceous Research.

  • Storspiggens gener visar anpassningen till sötvatten

    Storspiggens arvsmassa har nu kartlagts av en internationell forskargrupp ledd av forskare vid Uppsala universitet, Broad Institute och Stanford Universitet i USA. Resultaten publiceras i tidskriften Nature och visar hur arvsmassan förändrats så att storspiggen kunnat anpassa sig till sötvatten efter den senaste istiden. De flesta förändringarna har skett genom att geners reglering förändrats.

  • Vem är krigsförbrytaren Joseph Kony?

    Filmen ”KONY 2012” har gjort Joseph Kony känd över hela världen, som ledare för Herrens motståndsarmé under inbördeskriget i Uganda. Men vem är han egentligen? Och vilka andra aktörer har ett finger med i spelet? Det är temat för en öppen föreläsning av Sverker Finnström, docent i kulturantropologi.

  • Handplockad forskare utvecklar ny rättsvetenskaplig forskningsmiljö

    En ny rättsvetenskaplig utbildnings- och forskningsmiljö med inriktning mot internationell investerings- och handelsrätt ska utvecklas vid Uppsala universitet. För att bygga upp denna miljö har universitetet beslutat att kalla advokaten och professorn Kaj Hobér till professor i ämnet.

  • Högt blodtryck kan upptäckas tidigt hos tandläkaren

    Om tandvården samverkade med primärvården kring provtagningar skulle fler patienter med tidigare okänt högt blodtryck eller högt blodsocker kunna få en diagnos i ett tidigt stadium. Det visar en avhandling från Uppsala universitet.

  • Viktig byggsten till framtida cancerbehandling

    En forskargrupp vid Uppsala universitet har framställt ett effektivt enzym som man hoppas ska kunna ingå i en ny behandlingsform mot bröstcancer. Resultaten publiceras i den internationellt välrenommerade tidskriften Chemistry & Biology.

  • Fördelningen av föräldraledighet påverkar spädbarns bearbetning av ansiktsuttryck

    En ny avhandling från Uppsala universitet visar att barn i ettårsåldern skiljer mellan mammors, pappors och främlingars emotionella uttryck. Barnen använder sedan denna information för att reglera sitt eget beteende. Avhandlingen visar också att föräldrarnas fördelning av föräldraledigheten mellan sig påverkar barnens tolkning av andras ansiktsuttryck.

  • Ny mekanism för reglering av kroppsvikt har upptäckts i hjärnan

    Forskare vid Uppsala universitet har identifierat en helt ny mekanism i nervcellerna och visar att transporten av membranproteiner inne i cellen är en mycket viktigt komponent för en välfungerande kroppsviktkontroll. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PloS Genetics.

  • Så kan solceller bli ännu mer effektiva

    Under senare år har intresset för solenergi i allmänhet och solceller i synnerhet ökat markant. I en ny avhandling från Uppsala universitet har Jonas Pettersson undersökt hur giftigt material som nu används i tunnfilmssolceller av typen CIGS kan bytas ut mot zinkoxidbaserade material. Han har också visat hur solcellerna kan få högre verkningsgrad.

  • Reglerna kring patientsäkerhet i behov av översyn

    Undersökningar har visat att ungefär var tionde patient råkar ut för en vårdskada. I sin avhandling har juristen Ewa Axelsson undersökt om regelsystemet kan bidra till att patienter får bra och säker vård. Studiens resultat visar att reglerna är röriga och i behov av översyn. Ewa Axelsson blev i och med sin disputation vid Uppsala universitet den första svenska doktorn i medicinsk rätt.

  • Gymnasiekillar hellre smarta än ambitiösa

    Unga män i gymnasieskolan vill gärna uppnå bra studieresultat – men verka som om de inte ansträngt sig. Det har Anne-Sofie Nyström sett när hon i en avhandling undersökt gymnasieelevers förhållningssätt till skolarbete. Hon har ställt frågan hur det kommer sig att pojkar och unga män överlag har lägre utbildningsresultat än flickor och unga kvinnor.

Visa mer