Nya forskningsresultat som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature idag visar att lungfisken, inte kvastfeningen, är närmast släkt med den organism som först vandrade upp på land. Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och Broad Institute har lett studierna där forskare har kartlagt kvastfeningens arvsmassa och jämfört den med arvsmassorna hos landlevande ryggradsdjur.
Både hos sjuka och friska människor bildas nya vävnader och blodkärl. Under normala förhållanden kontrolleras uppbyggnaden strikt men blodkärl i till exempel tumörer fungerar ofta dåligt. Forskare vid Uppsala universitet har nu identifierat ett protein som styr blodkärlens utmognad till rör. Vid sjukdomar där proteinet saknas eller inte fungerar blir blodkärlsbildningen defekt.
Ett internationellt forskarlag lett av svenska forskare har identifierat sju nya genregioner med koppling till fetma. Forskarna kunde också visa att de ärftliga mekanismerna som orsakar extrem fetma till stor del är desamma som orsakar mildare former av övervikt och fetma.
Det finns ett samband mellan höga nivåer av PCB:er och hjärtats pumpförmåga. Studien är en i raden av resultat från forskargruppen vid Uppsala universitet som visar på hälsorisker med PCB:er, trots att de varit förbjudna sedan länge.
I en ny avhandling har företagsekonomen Susanne Åberg undersökt vilken nytta svensk industri har av forskningslaboratoriet CERN. Avhandlingen visar att den verkliga nyttan och kunskapsöverföringen sker när företagen har specifika samarbeten med eller levererar till CERN. Konstruerade forum för tekniköverföring mellan forskningen och företagen fungerar inte särskilt bra.
I hård konkurrens har Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet beviljats pengar för att digitalisera de japanska delarna av Thunbergsamlingen. Arbetet kommer att göra de värdefulla växterna tillgängliga för hela världen på nätet.
Har biologiska forskare ett ansvar för forskning som kan komma att skada andra? I en doktorsavhandling från Uppsala universitet diskuterar Frida Kuhlau vilket ansvar forskare har för att deras forskning inte används för att utveckla biologiska vapen.
Forskare publicerar sina resultat för att göra dem tillgängliga. Men i en värld av konkurrens är publikationen också ett mått på framgång. Det lockar forskare att tänja på gränserna, säger Stefan Eriksson, lektor i forskningsetik vid Uppsala universitet, som i dagarna är aktuell med den första svenska boken om etik i vetenskaplig publicering.
Forskare från Uppsala universitet och Leiden University Medical Center har i världens hittills största masspektrometriska proteomikstudie kartlagt hur genetiska varianter påverkar proteininnehållet i blodplasma. Metoden kan både kvantifiera och sekvensbestämma människans proteinprofil – till stor nytta inom forskningen om sjukdomar.
Den medicinska och tekniska utvecklingen går snabbt. Den möjliggör bättre hälsa och längre liv, men skapar också nya ekonomiska utmaningar och etiska dilemman. Uppsala satsar nu på att etablera en mötesplats för kvalificerad dialog om dessa frågor: Uppsala Health Summit.
Ett internationellt möte där det handlar mer om att lyssna än att berätta för andra: Den 3-4 juni 2014 bjuds en grupp inflytelserika beslutsfattare och opinionsbildare inom hälsoområdet, representanter för akademi och industri in för att ta ett gemensamt steg mot bättre hälsa i världen.
Ny forskning från Uppsala universitet visar att personer som utsatts för sömnbrist väljer större portioner av energirika mellanmål och måltider än de gör efter en natts normal sömn. Dåliga sömnvanor kan därför på sikt påverka risken för att utveckla övervikt. Resultaten publiceras i tidsskriften Psychoneuroendocrinology.
Litar svenskarna på biobanksforskare? Ja, i alla fall enligt en avhandling från Uppsala universitet av läkaren och bioetikern Linus Johnsson. Och det faktum att vi litar på dem gör att forskarna har ett moraliskt ansvar gentemot oss.
Att förstå hur människans hjärna fungerar är en av den moderna vetenskapens största utmaningar. När EU-kommissionens flaggskeppsprojekt simulerar hjärnan är Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) vid Uppsala universitet med för att ta hand om de etiska och filosofiska utmaningarna.
Uppsala universitet har nyligen inrättat ett Forum för kinastudier som ett led i att stärka utbildning och forskning om och med Kina. Invigning äger rum den 30 januari.
Svensk forskning har under senare år tappat fart vid internationell jämförelse. Uppsala universitet bjuder nu in till ett forskningspolitiskt seminarium för att diskutera vad som krävs för att vända trenden.
Genom att bombardera 360 miljoner år gamla fossil med högenergetisk synkrotronstrålning har ett internationellt forskarteam för första gången lyckats dokumentera ryggradens komplexa struktur hos de tidigaste ryggradslanddjuren, tetrapoderna. Studien publiceras idag i tidskriften Nature.
De möjliga kvarlevorna efter Carin Göring, hustru till nazistledaren Herman Göring, hittades 1991 på en plats i närheten av där hon begravdes. I en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE presenterar Maria Allen, professor i genomik vid Uppsala universitet, och hennes medarbetare bevis som stödjer att det är Carin Görings kvarlevor som identifierats.
Enligt en mångårig tradition blir Nobelpristagarna inbjudna till Uppsala universitet i samband med Nobelfestligheterna i Stockholm. I år håller pristagarna i fysik, medicin, kemi och ekonomi öppna föreläsningar den 13 december.
Bengt Mannervik, seniorprofessor i biokemi vid Uppsala universitet, och Anders Lindroth, professor i naturgeografi vid Lunds universitet, tilldelas Uppsala universitets finaste vetenskapliga belöning; Björkénska priset.