Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Nytt forskningsprojekt ska hitta lösningar för vätgasdriven färjetrafik

    I ett nytt forskningsprojekt kommer forskare vid Uppsala universitet, Campus Gotland, att utveckla och utvärdera systemlösningar för att använda vätgas i den gotländska färjetrafiken. Projektet har fått finansiering från Energimyndighetens sjöfartsprogram och flera industriella partners deltar.

  • Biomarkörer som skyddar mot sjukdomsutveckling

    En studie från Uppsala universitet visar att flera olika proteiner i vårt blod som tidigare kopplats till olika inflammatoriska sjukdomar faktiskt kan skydda friska individer från att utveckla sjukdom. Detta tros bero på att proteinerna i dessa fall motverkar vävnadsskador, en proaktiv funktion som delvis skiljer sig från den roll som proteinerna spelar vid kronisk eller akut inflammation.

  • Ny studie visar gener kopplade till hörselnedsättning

    Öronläkare och genetiker vid Uppsala universitet har i en ny studie lyckats visa att skillnader i risken för åldersrelaterat hörselbortfall till viss del beror på genetiska faktorer som påverkar strukturer och funktioner i människans inneröra. Studien publicerades nyligen i BMC Medicine.

  • Innovation inte bara positivt

    Synen på innovation skulle må bra av att breddas och inkludera fler aspekter än i dag. Om forskare och samhället försökte förstå det motstånd som innovationer kan möta och ta in det i forskningen, skulle både innovationsprocessen och innovationsforskningen förbättras. Det framgår av en ny avhandling från Uppsala universitet

  • Med specialinstrumentet SAGA kan forskare få unik kunskap om ytor från cellväggar vilket kan ge nya innovationer för svensk industri

    Svenska lärosäten, institut och företag samarbetar kring planering av nya instrument för installation vid ESS, världens mest kraftfulla forskningsanläggning för neutronstrålning, utanför Lund. Vetenskapsrådet har nu beviljat anslag för två tvärdisciplinära projekt som förstudier för framtida instrument vid ESS: SAGA och HIBEAM.

  • Första mätningarna av spinnmixning i magnetiska material

    För första gången har forskare kunnat mäta spinnmixning i ett ferromagnetiskt material. Mätningarna har blivit möjliga tack vare att en av faktorerna i den teoretiska modellen, som tidigare varit försummad, är mer betydelsefull än vad man tidigare trott. Det visar ny forskning, ledd av forskare vid Uppsala universitet.

  • Ny algoritm kan upptäcka sepsis snabbare inom intensivsjukvården

    Tidig upptäckt av sepsis är avgörande för att rädda liv. Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en så kallad prediktionsalgoritm som kan förutspå risken för att en intensivvårdspatient ska drabbas av sepsis flera timmar innan tillståndet kan diagnosticeras med de kriterier som idag används inom vården. Forskningen presenteras i den vetenskapliga tidskriften JMIR Formative Research.

  • Vetenskapligt stöd för behandling av barn med uppgivenhetssyndrom

    I en studie där 13 barn med uppgivenhetssyndrom ingick såg forskarna att barn som separerades från resten av familjen tillfrisknade. Uppehållstillstånd var inte nödvändigt för att barnen skulle bli friska. Resultaten har presenterats i den vetenskapliga tidskriften European Child & Adolescent Psychiatry.

  • Matvanornas betydelse för moderna hajars uppkomst

    Tillgången på byten och förmågan att anpassa sig till förändrade miljöer har haft avgörande betydelse i hajarnas utveckling. En studie där över 3 000 hajtänder analyserats ger ny inblick i hur dagens hajgrupper uppkom. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

  • T-cellstester osäkra verktyg för att säkerställa tidigare covid-19-infektion

    Inom ramen för COMMUNITY-studien på Danderyds sjukhus har forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet tillsammans analyserat huruvida T-cellstester kan användas för att säkerställa att en person genomgått covid-19. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

  • Högt intag av mejerifett gav inte sämre hjärt-kärlhälsa

    I en ny studie som involverat över 4 000 individer i Sverige kunde forskarna se att de med högt intag av mejerifett - mätt med fettsyror i blodet - hade lägre risk för hjärt-kärlsjukdom än dem med lågt intag av fett från mejeriprodukter. Forskarna kan dock inte säga vilka typer av mejeriprodukter det gäller och menar att resultaten än så länge bör tolkas försiktigt.

  • Cancercellers organisation kartläggs med ny metod

    Hur enskilda cancerceller ändrar sig över tid, kan förklara varför hjärntumörer utvecklas så olika och varför en del cancerceller är resistenta mot vissa behandlingar. Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny metod för att kartlägga cancercellernas utveckling. I förlängningen kan metoden göra det enklare att ta fram nya effektiva läkemedelskombinationer.

  • Uppsalaforskare löser knivigt biologiskt sökproblem

    Hur cellen kan reparera en trasig kromosom genom att använda en annan dna-kopia som mall har förbryllat forskare i åratal. Hur är det möjligt att hitta rätt sekvenser i cellens myllrande innandöme? Forskare från Uppsala universitet har nu kommit fram till lösningen: det är lättare att hitta ett rep än en boll om man har ögonbindel.

  • Björnars tandsten berättar om människans antibiotikaanvändning

    Genom att analysera kalkavlagringar från tänderna hos brunbjörnar i naturhistoriska museisamlingar har forskare kunnat följa nivåerna av antibiotikaresistens i naturen. Från 1950-talet och fram till 90-talet ökade resistensen hos de svenska björnarna, vilket sammanfaller med ökad användning av antibiotika i medicin och jordbruk. Men forskarna kunde också se att resistensen hos björnarna gått ner d

  • Y-kromosomen spelar stor roll för evolutionen av storleksskillnad mellan könen

    Honor och hanar skiljer sig åt på många sätt, och ändå delar de samma genom. Det enda undantaget är den hanliga y-kromosomen. En forskargrupp vid Uppsala universitet har genom att studera skalbaggar kunnat visa att trots att y-kromosomen innehåller väldigt få gener så kan den på ett dramatiskt sätt ändra kroppsstorleken hos hanar och på så sätt göra evolutionen av olikheter mellan könen möjlig.

  • Filippinsk folkgrupp har mest denisova-dna

    Den filippinska etniska folkgruppen Ayta magbukon har den högsta uppmätta andelen gener från vår utdöda släkting denisovamänniskan. Det visar en ny studie ledd från Uppsala universitet. Denisovainslagen överträffar med råge den hos folkgrupper i Papua Nya Guinea som tidigare hade rekordet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

  • Hur hormoner kan lindra sidospecifika rörelsesvårigheter efter hjärnskada

    Hormoner som frigörs efter en hjärnskada kan ge rörelseproblem på höger och vänster sida av kroppen visar en ny forskning från bland annat Uppsala universitet. Resultaten tyder också på att hormonblockerande preparat kan motverka de här effekterna. Upptäckten kan få betydelse för behandling av personer med traumatiska hjärnskador eller stroke. Studien är gjord på råttor och publiceras i eLife.

  • Riskgen kan vara fördelaktig med positiva miljöfaktorer

    En genvariant som tidigare kopplats till ökad risk för övervikt och fetma kan enligt en ny studie från Uppsala universitet istället minska risken för övervikt i tonåren om bäraren ammats länge. Det här tyder på att ”riskgener” kan vara fördelaktiga om individen ges rätt förutsättningar. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Obesity Science & Practice.

  • Vanligare med sexuella problem hos vuxna som fått tung cancerbehandling som barn

    Att ha fått tung cancerbehandling som barn ökar risken för sexuella problem i ung vuxen ålder. Unga män som tidigare behandlats för barncancer har också mer sexuella problem än andra. Det framgår av en ny studie genomförd av forskare vid Uppsala universitet. Studien visar också att färre unga vuxna som behandlats för barncancer har en partnerrelation.

  • Ny modell kan bidra till mer anpassade behandlingar av blåscancer i framtiden

    Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en ny musmodell för att bättre kunna studera hur cancer i urinblåsan utvecklas hos människan och hur immunförsvaret aktiveras när tumörer växer. Med hjälp av modellen har de kunnat studera hur proteiner förändras före, under och efter att en tumör utvecklats i blåsväggen. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

Visa mer