I en studie som undersökt efterlevnaden av restriktioner under covid-19-pandemin bland studenter i de nordiska länderna samt Storbritannien blev de svenska studenterna sämst i klassen. Forskarna drar i studien slutsatsen att kortare lockdown-perioder och politisk stringens ökade studenters vilja att följa restriktionerna under början av pandemin.
Forskare från bland annat Uppsala universitet har undersökt effekten av stigande temperaturer på livslängden hos pollinerande fikonsteklar. Resultaten visar att steklarna levde mycket kortare liv vid höga temperaturer, vilket skulle göra det svårt för dem att ta sig den långa sträckan mellan träden de pollinerar.
Det finns starka kopplingar mellan bakterier som lever i tarmen och nivåerna av små molekyler i blodet – så kallade metaboliter. Det visar en ny studie, (Uppsala universitet/Lunds universitet) som nu publiceras i tidskriften Nature Communications. Studien bygger på storskaliga detaljerade analyser av avförings- och blodprover från 8583 deltagare i Swedish CardioPulmonary bioImage Study, SCAPIS.
En sänkning av bensin- och dieselskatter på 0,20 euro per liter inom EU kan öka oljevinsten i Ryssland med mer än 8 miljoner euro per dag under de första ett till tre åren, enligt en modellstudie publicerad i Nature Energy. Resultaten innebär att andra policyåtgärder kan behövas för att EU ska kunna stödja hushållen utan att samtidigt motverka dess geopolitiska mål gentemot Ryssland.
En ny avhandling från Uppsala universitet visar att religion blivit viktigt för svenska radikalnationalister. Religionshistorikern Tomas Poletti Lundström har analyserat hur bland andra Sverigedemokraterna och Nordiska motståndsrörelsen använt sig av begreppet religion.
Förlust av Y-kromosomen i mäns vita blodkroppar är kopplat till sjukdom och död, men något tydligt orsakssamband har tidigare inte varit känt. I en studie som publiceras i tidskriften Science visar forskare vid Uppsala universitet att förlust av Y-kromosomen i de vita blodkropparna leder till fibros i hjärtat, försämrad hjärtfunktion och ökad dödlighet vid hjärt-kärlsjukdom hos män.
I en ny vetenskaplig studie visar forskare från Uppsala universitet hur utbildning och erfarenheter från arbetsliv hänger ihop med svenskars förmåga att skilja trovärdig information från vilseledande. Resultaten visar att inte alla högre utbildningar hänger ihop med bättre förmåga att värdera digitala nyheter.
Forskare från bland annat Uppsala universitet har i en ny studie i Science Advances identifierat 28 genregioner som varit särskilt viktiga för den snabba evolutionen av Galápagos darwinfinkar. De här genvarianterna består inte av en rad nya mutationer utan har utvecklats under hundratusentals år. Flera av dessa är centrala för variation i näbbens form och storlek.
En ny studie från Uppsala universitet visar att naturligt höga nivåer av östradiol, ett av de viktigaste östrogen-hormonerna, bidrar till utvecklingen av äggstockscancer och en viss typ av bröstcancer. Den nya kunskapen ger en ökad förståelse för hur kvinnors hormonmetabolism påverkar cancerrisk.
Vulkanutbrottet i området Fagradalsfjäll på sydvästra Island förra året hänförde såväl naturälskare som forskare. Utbrottet gav geologer ett unikt tillfälle att studera magma som samlats i en magmareservoar djupt i jordskorpan och härstammar från jordens mantel (minst 20 km under jordytan).
En ny rapport från Uppsala Conflict Data Program (UCDP) vid Uppsala universitet visar att minst 119.000 människor dog i organiserat våld under 2021. Detta är en ökning med 46 procent jämfört med året innan och den högsta siffran sedan 2015.
Historiska virusinfektioner kan spåras i ryggradsdjurens arvsmassa. Under miljontals år har dessa arvsmassor varit depåer för retrovirus som införlivat sin kod i könsceller och sedan nedärvts som endogena retrovirus (ERV). Forskare från Uppsala universitet presenterar nu nya rön om retroviral etablering i koalans arvsmassa. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.
Astronomiforskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med över 400 astronomer i 19 europeiska länder, gjort en ny stor kartläggning av Vintergatan. Med hjälp av data från observationer från ESA:s rymdteleskop Gaia, har forskarna kunnat rekonstruera Vintergatans utveckling under miljarder år bakåt i tiden och även fått information om hur Vintergatan kommer att utvecklas i framtiden.
Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och granskning av påståenden påverkat journalisters arbetssätt och metoder.
Forskare från Uppsala universitet har kommit ett litet steg närmare gåtan om varför universum består av så mycket mer materia än antimateria. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften Nature.
Ulf Landegren, Björn Ekström och Jon Heimer, nyckelpersonerna bakom det framgångsrika bioteknikbolaget Olink Proteomics, blir de första att ta emot Uppsala universitets nyinrättade innovations- och entreprenörspris.
En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att det tog mer än 10 000 år från det att de första granarna kom tillbaka till Sverige efter den senaste istiden till dess att arten fick ordentlig spridning över landet. Den mycket långsamma spridningstakten förvånar forskarna eftersom granen borde ha haft goda förutsättningar att breda ut sig.
Forskare vid Uppsala universitet har i ett internationellt samarbete lyckats urskilja vad som verkar vara en enskild stjärna vars ljus sändes ut från en region i rymden som nu befinner sig 28 miljarder ljusår bort från oss. Ett nytt avståndsrekord vad gäller observationer av enskilda stjärnor från tidiga universum. Forskningen publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Litium-svavelbatterier har möjlighet att utmana Li-jonbatteriet genom att mer energi lagras, men hålls tillbaka på grund av batteriernas dåliga livslängd. Nu har forskare vid Uppsala universitet lyckats identifiera några av de huvudsakliga flaskhalsarna. Studien publiceras i tidskriften Chem.
När pluralböjningen avskaffades i svenskan vid mitten av 1900-talet var det ingen unik förändring, utan slutet på en större process som hade påbörjats redan under urnordisk tid. I hela den nordiska språkfamiljen har utvecklingen följt samma mönster mot färre verbformer, vilket ger nya insikter om hur språk förändras. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.