Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Viss canceruppgång efter Tjernobylolyckan

    I en långtidsstudie, som nu publiceras i Environmental Epidemiology, visar forskarna med nya mer specifika beräkningsmetoder på samband mellan stråldos och vissa typer av cancer, kopplade till kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. det nya med studien är att forskarna utvecklat och använt ett dosberäkningsprogram för att kunna beräkna stråldoserna till kroppens olika organ från mark och livsmedel.

  • Outforskad havsreptil ger ny kunskap om svanödlornas utveckling

    Fossil efter en 170 miljoner år gammal marin reptil från dinosaurernas tid har visat sig vara den äldsta riktigt stora pliosauriern som hittills hittats. Den här gruppen av havslevande kräldjur hörde till ordningen svanödlor som också omfattade de berömda långhalsade plesiosauroiderna. Fynden är ovanliga och bidrar till ny kunskap om svanödlornas utveckling. Studien är publicerad i Scientific Repo

  • ”Dom skriker och jag skriker tillbaka”

    må barn kan berätta ingående om sina känslor och hur de har det hemma. De är också bra på att läsa av sina föräldrar och deras känslor, både genom att beskriva deras beteenden, ansiktsuttryck och röstlägen. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publicerats i Journal of Child and Family Studies.

  • Generna påverkar risken för blodpropp vid p-piller-användning

    Kvinnor med en hög genetisk sårbarhet för blodpropp löper sex gånger högre risk att drabbas av det under de två första åren de använder p-piller, visar en ny studie från Uppsala universitet. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Obstetrics and Gynecology.

  • Vissa extremväderhändelser på vintern dubbelt så vanliga som på 1950-talet

    Extrema klimathändelser där båda sidor av Atlanten drabbas samtidigt av långvarig sträng kyla eller kraftig nederbörd har blivit dubbelt så vanliga jämfört med för 50 år sedan, visar ny forskning. Samtidigt ses ett förändrat beteende hos de globala jetströmmarna som styr hur långt polarluften söderut kan nå.

  • P-piller kan skydda mot ledgångsreumatism

    P-piller kan minska risken för ledgångsreumatism medan hormonbehandling vid klimakteriet tvärtom kan öka den senare i livet. I en ny studie på över 200 000 brittiska kvinnor har forskare vid Uppsala universitet upptäckt ett samband mellan användning av könshormoner och risken för att utveckla ledgångsreumatism. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Rheumatology.

  • Män med spridd prostatacancer lever längre med hjälp av nya mediciner

    Överlevnaden för män med spridd prostatacancer har ökat med i snitt ett halvår. Och det sammanfaller med att så kallad dubbelbehandling successivt införts sedan 2016. Det här visar en registerstudie av alla svenska män som fick diagnosen mellan åren 2008 och 2020. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften JAMA Network open.

  • Genetisk studie avslöjar 30 år av Darwinfinkarnas evolution

    I en av de hittills största studierna av djur i deras naturliga miljö har arvsmassan hos nästan 4 000 Darwinfinkar kartlagts mycket detaljerat. Det internationella forskarlaget, som letts från Uppsala universitet, har därigenom kunnat avslöja den genetiska bakgrunden för evolutionära förändringar som skett över flera generationer hos fyra olika arter. Resultaten publiceras i Science.

  • En trilobits sista måltid avslöjad

    En 465 miljoner år gammal trilobit med bevarat maginnehåll har gjort att forskare för första gången kunnat studera matvanorna hos ett av de vanligaste och mest välkända fossila ryggradslösa djuren. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskiften Nature och har letts av forskare vid Uppsala universitet.

  • Ny spatial omics-metod skapad

    Forskare har skapat en ny spatial omics-metod, genom att kombinera avbildande masspektrometri och spatial transkriptomik. Metoden kan – i samma biologiska vävnadssnitt – avbilda både lågmolekylära metaboliter (tex hjärnans signalsubstanser) och RNA-transkript, utan att kompromissa med kvalitet eller noggrannhet. Studien publiceras i Nature Biotechnology.

  • Artist-in-residence – Anna Odell

    Konstnären Anna Odell blir första artist-in-residence hos Centrum för medicinsk humaniora, med start 1 september. Som en del av centrets forskningsmiljö kommer hon arbeta med ett eget konstprojekt med titeln ”Psyket”. Hon tror starkt på interdisciplinära samarbeten och ser fram emot möjligheten att göra ett konstnärligt arbete i dialog med forskare från flera olika områden.

  • Fler förstadieceller till mastceller vid pollensäsong

    Frekvensen av förstadieceller till mastceller i blodcirkulationen är högre hos astmapatienter under björkpollensäsongen än utanför. Förstadiecellerna är intressant som biomarkör vid astma, och studien tyder på att allergenexponering stimulerar benmärgen till att temporärt frisätta mer förstadieceller till mastceller till blodet.

  • Ny forskning kopplar samman européers kulturella och genetiska utveckling under flera tusen år

    I en ny dna-studie förfinas bilden av hur olika grupper under den europeiska stenåldern blandades, men även hur vissa grupper av människor var isolerade. Studien har utförts av forskare vid Uppsala universitet tillsammans med ett internationellt forskarlag som tagit fram nya genetiska data från 56 central- och östeuropeiska individer från stenåldern. Resultaten publiceras i Communications Biology.

  • Ny metod för att hitta mutationer i hjärntumörer hos barn

    Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny metod för att hitta mutationer i hjärntumörer hos barn. De kunde också visa att mutationerna som man lyckades sålla fram med hjälp av metoden påverkar hur cancerceller svarar på cancerläkemedel. Fynden öppnar upp för bättre diagnostik och mer individanpassad behandling för barn som drabbats av hjärntumör. Studien publiceras i PNAS.

  • Färre sjukhusdagar men fler återbesök

    Äldre multisjuka patienter riskerar att falla mellan stolarna i hälso- och sjukvården. I en ny studie undersöks effekten av samverkanslagen som infördes 2018. Syftet med lagen var att förbättra uppföljningen av patienter med behov av insatser från både region och kommun efter sjukhusvistelse. Enligt studien blev sjukhusvistelserna kortare men andelen återinläggningarna ökade.

  • Högt BMI ökar risken för flera reumatiska sjukdomar - men inte lika för alla

    En ny studie från Uppsala universitet visar att ett högre kroppsmasseindex (BMI), ökar risken för fem olika reumatiska sjukdomar; ledgångsreumatism, artros, gikt, psoriasisartrit samt inflammatorisk spondylit. Forskarna kunde också se att BMI var en starkare riskfaktor för kvinnor jämfört med män när det gällde sjukdomarna gikt och psoriasisartrit. Studien presenteras i Arthritis och Rheumatology.

  • 233 primaters arvsmassa ger insikter om evolution, mänskliga sjukdomar och biologisk mångfald

    I ett specialnummer av tidskriften Science presenteras studier där forskare från 24 olika länder jämfört genomen från över två hundra arter av primater. Resultaten utgör den mest kompletta katalogen av genomisk information för primater någonsin. Forskare vid Uppsala universitet har bidragit till arbetet som bland annat ger nya insikter i genetiska orsaker till mänskliga sjukdomar.

  • Skräpmat kan försämra vår djupsömn

    I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet undersökt hur onyttig mat påverkar sömnen. Friska deltagare fick i slumpmässig ordning äta både en onyttigare och en nyttigare kost. Efter den onyttigare kosten var deltagarnas djupsömn ytligare, jämfört med efter den nyttigare kosten. Resultaten publiceras i tidskriften Obesity.

  • Ny typ av läkemedelskandidat accelererar sårläkning effektivt i klinisk studie

    Svårläkta sår är ett växande medicinskt problem och det finns idag bara två läkemedel godkända med dokumenterad effekt. Forskare vid Uppsala universitet visar i en ny studie utförd på människor att behandling med en särskild sorts modifierade mjölksyrebakterier fungerade bra och ger goda effekter på sårläkningen.

  • Alexander Wendt och Martha Finnemore tilldelas Skytteanska priset i statsvetenskap

    Skytteanska stiftelsen har nöjet att meddela att Alexander Wendt och Martha Finnemore tillsammans tilldelas det 29:e Skytteanska priset i statsvetenskap. Priset innebär ett erkännande av deras exceptionella bidrag till området, särskilt genom att främja det konstruktivistiska tillvägagångssättet i studiet av internationella relationer.

Visa mer