Gå direkt till innehåll

Ämnen: Fritid

  • Flera extrema klimathändelser samtidigt kan bli ny norm

    Sommaren 2018 drabbades Sverige inte bara av en lång värmebölja, utan också av torka och skogsbränder som följd. Att flera sådana extremväderfenomen skedde samtid betraktades då som något exceptionellt. Ny forskning visar att sammanfallande händelser av den här typen riskerar att bli det nya normala.

  • Stor donation till nytt forskningsinstitut inom kultur och kreativitet

    Anders Sandrews stiftelse donerar 50 miljoner kronor till ett nytt forskningsinstitut för kultur och kreativitet. Donationen sträcker över fem år med möjlighet till förlängning under ytterligare fem år. Till institutet knyts en ny professur – Anders Sandrews professur i digital konstvetenskap. I det nya institutet kraftsamlas universitetets forskning inom det breda fältet kultur och kreativitet.

  • Ny bok kartlägger stilmönster i svenska romaner

    Kan man mäta litterär kvalitet? I den nyutgivna boken Det stora lästa. Fjärrläsningar av klassiska svenska romaners stilvärldar 1910–1999 tar litteraturforskarna Karl Berglund och Johan Svedjedal datorernas hjälp för att undersöka stilistiska skillnader mellan 339 romaner som givits ut under 1900-talet.

  • "En särställning inom svensk arkitektur"

    Uppsala universitets huvudbyggnad är en av få välbevarade intakta miljöer från 1880-talet och har en särställning inom svensk arkitektur. Det gäller fasaden och hela inredningen där färgsättning, dekoration, konstföremål och möbler till stor del är kvar precis som när huset invigdes. Det skriver antikvarie Anna Hamberg som i en ny avhandling kartlagt och redovisat allt kopplat till byggnaden.

  • Konditionens effekt på dödlighet överskattas

    Att vältränade människor löper minskad risk att dö i förtid av olika sjukdomar, är ett återkommande resultat i många studier. Ny forskning visar att personer med hög kondition i sena tonår också har minskad risk att dö av slumpmässiga olyckor, vilket tyder på att sambanden man sett i de tidigare studierna troligtvis varit missvisande.

  • 355 miljoner år gamla fotspår skriver om landryggradsdjurens historia

    Nyupptäckta, fossila spår av fötter med långa tår och klor har hittats i en stenplatta från Australien. Fyndet flyttar tillbaka reptilernas ursprung med 35 miljoner år och omkullkastar den etablerade tidslinjen för landryggradsdjurens utveckling. Studien som letts av forskare vid Uppsala universitet har publicerats i tidskriften Nature.

  • Sömnbrist kan höja risken för hjärt-kärlsjukdomar

    Redan några få nätter med för lite sömn främjar mekanismer som ökar risken för hjärtproblem. Det visar en ny studie där forskarna har undersökt hur sömnbrist påverkar proteiner kopplade till hjärt-kärlsjukdomar. Studien är ledd från Uppsala universitet och publiceras i tidskriften Biomarker Research.

  • Ny AI-modell förbättrar diagnostiken vid MS

    För att kunna ge rätt behandling vid MS är det viktigt att veta när sjukdomen övergår från skovvis till sekundärprogressiv form, en övergång som idag identifieras i genomsnitt tre år för sent. Forskare vid Uppsala universitet har nu tagit fram en AI-modell som med 90 procents säkerhet kan avgöra vilken variant patienten har.

  • Spädbarn följer sociala signaler trots trauma

    Bebisar som lever som flyktingar har delvis lika bra sociala förmågor som barn med tryggare hemförhållanden. Det visar en ny studie som forskare från Uppsala universitet har gjort i samarbete med kollegor i Uganda, Zimbabwe och Bhutan. Över 800 barn har deltagit i studien, vilket gör det till en av de största spädbarnstudierna som någonsin genomförts med hjälp av ögonrörelsemätningar.

  • Styrd stärkelsemängd i alger kan minska växthusgaser

    Med hjälpa av blått ljus kan man styra stärkelselagringen i alger, och det kan vara ett sätt att tex minska växthusgaser. Alger med mycket stärkelse är viktiga när det gäller produktion av biobränsle, som fodertillskott i jordbruk och som ett effektivt sätt att binda koldioxid. Nu har forskare hittat en ny metod för att styra stärkelselagringen så att den blir mer användbar.

  • Så skrivs om transpersoner i media

    Debatten kring transpersoner i Sverige är polariserad och det finns en tendens att lyfta upp alarmistiska exempel för att väcka känslor. Det visar en ny avhandling som bland annat undersöker språket i opinionstexter om transrelaterade frågor.

  • Ny studie: färre kvinnor vill ha barn

    Allt fler unga kvinnor tvekar inför att skaffa barn. Ny forskning från Uppsala universitet visar att en av fyra antingen är osäkra eller inte vill ha barn alls – en kraftig ökning jämfört med 2014, då bara en av tio kände likadant. Samma studie visar också att färre använder kondom och att en stor andel upplevt samtycke vid sex.

  • Unik cellform gör både lymfkärl och växtblad stabila

    Cellerna som bygger upp väggarna hos de allra tunnaste lymfkärlen har en flikig, ekbladsliknande form som gör dem extra tåliga mot förändringar i vätskevolym. En liknande cellform bidrar även till växters spänst. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny artikel i tidskriften Nature.

  • Ny ”skygg” svamp hittad i gammelskog

    Trots att svampar i släktet Piloderma är vanliga, har forskare nu hittat fem tidigare okända arter. En av dem tillhör landets vanligaste arter, en annan finns bara i gammelskog. Upptäckten som publicerats i Fungal Biology, visar att mångfalden är större än vad man trott och att vissa av arterna riskerar att försvinna i takt med att gamla skogar avverkas.

  • Kolesterolhöjande ämnen i maskinkaffet på jobbet

    Kaffet från de flesta kaffemaskiner på arbetsplatser innehåller relativt höga nivåer av kolesterolhöjande ämnen. Det är stor skillnad i jämförelser med vanliga kaffebryggare med pappersfilter, som filtrerar bort det mesta av ämnena. I jämförande analyser har forskarna undersökt perkulatorkaffe, espresso, presskaffe, vanligt kokkaffe samt kokkaffe filtrerat genom tyg.

  • Trio bakom Alzheimerläkemedel får Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris

    Läkemedlet som bromsar Alzheimers sjukdom används redan av mer än 20 000 patienter i tio olika länder – och snart kan det bli tillgängligt även i Europa. Bakom framgångarna står de båda grundarna Lars Lannfelt och Pär Gellerfors samt vd:n Gunilla Osswald på bolaget BioArctic. Nu tilldelas de Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris.

  • Världsledande batteriforskare till Uppsala universitet

    Professor Patrik Johansson blir ny ledare för flaggskeppsprojektet Battery 2030+. Han har lett många stora internationella forskningsprojekt och kommer senast från rollen som chef för EU:s forskningsprogram The Graphene Flagship.

  • Viktigt med andlig beredskap under andra världskriget

    Det räcker inte med militär och ekonomisk beredskap under kris- och krigstider – det krävs även en befolkning som är nationellt lojal, offervillig och motståndskraftig. Det var staten, statskyrkan och många andra samhällsaktörer överens om under andra världskriget. Alla tyckte att ”andlig beredskap” var nödvändig men det fanns oenighet om vad som krävdes, visar en ny avhandling.

  • Stor satsning på forskning om målkonflikter inom hållbar utveckling

    Uppsala universitet inviger ett nytt forskningsinstitut, UUniCORN, med syfte att identifiera, analysera och navigera målkonflikter i hållbar samhällsomställning. Det nya institutet startas på initiativ av rektor Anders Hagfeldt med syftet att Uppsala universitet ska vara en mer aktiv partner i arbetet med att skapa ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle.

  • Ny metod söker igenom 10 sextiljoner läkemedelsmolekyler

    En färsk studie visar att datoralgoritmer kan användas för att hitta potenta molekyler som skulle kunna utvecklas till läkemedel mot inflammation. I artikeln presenterar forskarna också hur samma strategi kan användas för att söka igenom 10 sextiljoner alternativ för att hitta den bästa läkemedelskandidaten.

Visa mer