Gå direkt till innehåll

Ämnen: Haelso-sjukvaard

  • Planeternas turbulenta födelse

    Nya rön vad gäller planetbildning, extrasolära planeter och stjärnbildning presenteras i den avhandling i astronomi som läggs fram vid Uppsala universitet den 26 februari. Med hjälp av hydrodynamiska simuleringar har de tittat närmare på den drivande kraften vid planetbildning.

  • Vem talar bra svenska?

    Vem talar bra svenska och vad är det som gör att en person uppfattas som bra på att använda språket har studerats i en avhandling i nordiska språk som läggs fram vid Uppsala universitet den 28 februari 2009. Att vara grammatiskt korrekt är inte längre viktigt, istället är det den kommunikativa samsynen som ligger till grund för bedömningen.

  • Vi kan berätta om astronomi.

    Det är nu 400 år sedan som vetenskapsmannen Galileo Galilei för första gången riktade sitt egenhändigt byggda teleskop mot stjärnhimlen. Hans upptäckter av solen, månar, planeter och Vintergatan ställde tidigare teorier på ända. Något som förändrade människans världsbild för all framtid och la grunden till den moderna astronomin som vetenskap.

  • Darwin och evolutionsbiologin på 2000-talet

    I morgon, den 12 februari, är det 200 år sedan Charles Darwin föddes. Med anledning av detta har 2009 utnämnts till Darwinår. Vid Uppsala universitet har vi flera framstående forskare inom området som kan svara på frågor om vad Darwins evolutionsteorier har betytt och betyder för den moderna evolutionsforskningen idag. Här följer kontaktuppgifter till några av dessa forskare.

  • Årets Celsius- och Linnéföreläsningar om artificiell intelligens och ekosystem

    Torsdagen den 12 februari är det dags för 2009 års Celsius- Linnéföreläsning vid Uppsala universitet. Inbjudna talare är James H. Brown, professor i ekologi och Douglas Hofstadter, professor i kognitionsvetenskap och datavetenskap, båda framstående forskare inom sina respektive ämnesområden.

  • Språkets betydelse för att lyckas på jobbet

    Varför många invandrare har svårt att hitta fasta anställningar och anställningar som motsvarar deras kompetens och varför vissa lyckas behandlas i den avhandling i nordiska språk som läggs fram vid Uppsala universitet den 20 februari 2009.

  • Neuroblastom- lovande resultat från prekliniska studier

    Den aggressiva cancerformen neuroblastom hos barn har studerats i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 27 februari 2009. Förhoppningen är att resultaten kan ligga till grund för nya kliniska prövningar och nya behandlingsmetoder för att i framtiden kunna ge de drabbade barnen en bättre prognos.

  • Undervisningen i islam ser olika ut i friskolorna

    Undervisningen i islam ser inte likadan ut i alla muslimska friskolor. I en avhandling i religionsdidaktik har Jenny Berglund studerat tre friskolor, och visar på stora olikheter mellan dem. Lärarna gör i första hand sina undervisningsval utifrån vad de anser att eleverna kommer att ha nytta av i det svenska samhället. Jenny Berglund disputerade vid Uppsala universitet den 6 februari.

  • Genetisk koppling mellan astma och hjärtinfarkt

    De celler som frigörs vid astma frigörs också vid KOL och hjärtinfarkt. Nu visar en omfattande studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics vilka genvarianter som ligger bakom dessa sjukdomstillstånd och även betydelsen av de eosinofila granulocyterna, en slags nyckelceller, för dessa inflammatoriska sjukdomar.

  • Staffan Scheja - ny gästlärare ger konsert

    Stjärnpianisten Staffan Scheja är från årsskiftet anställd på 25 procent av Musicum vid Uppsala universitet, där han på olika sätt ska utveckla det musikaliska samarbetet inom universitetet. Vid årets första sopplunch, nu på fredag 6 februari, inleds samarbetet med en offentlig konsert.

  • Hemsjukvårdens behov av IT-stöd

    Behovet av kommunikation och samordning inom hemsjukvård och äldreomsorg beskrivs nu i en avhandling i medicinsk informatik vid Uppsala universitet. Dagens problem beror delvis på bristande möjligheter till informationsdelning mellan olika vårdgivare, säger Maria Hägglund. Den 13 februari försvarar hon sin avhandling, och visar vad som fått hemtjänsten i Hudiksvall att kasta sina papper.

  • Knutby i fokus under heldagskonferens

    Vad hände i Knutby och varför? Kan det upprepas och vilket ansvar har andra kyrkor? Under en heldagskonferens den 5 februari träffas forskare och företrädare för flera kyrkor för att under en konferens öppen för alla diskutera religionens betydelse i händelserna kring och samtalen om Knutby församling.

  • Koppling mellan ALS hos hundar och människor

    Hundar kan också få Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS) eller Lou Gehring’s disease och nu har forskare vid Uppsala universitet identifierat en mutation i en gen, SOD1, som ger upphov till dessa symptom hos flera hundraser, och det är samma gen som orsakar ALS hos människor.

  • Effektiv behandling mot ms

    Nu visar forskare vid Uppsala universitet att det är möjligt att stoppa sjukdomen multipel skleros, ms. Genom att behandla patienter med blodstamceller har man lyckats stoppa sjukdomsförloppet.

  • Europeisk integration mellan visioner och verklighet

    Är EU tillräckligt integrerad för att kunna hantera de stora utmaningarna för framtiden? I boken Europaperspektiv 2009, som lanseras vid ett seminarium på Norra Latin den 4 februari, presenteras aktuell forskning om europeisk integration. Dagen avslutas med att tidigare statsminister Göran Persson ger sina reflektioner inför det svenska ordförandeskapet.

  • Ny bok med kroppen i fokus

    Vad är en kropp? Vilka förväntningar, begär, tankar och känslor väcker kroppar? I boken Body Claims presenterar åtta Uppsalaforskare vid Centrum för genusvetenskap hur kroppens betydelse kan variera i olika sammanhang - från hur en gravid forskare bemöts i sitt fältarbete till hur tvetydig könstillhörighet och könsbyten kan öppna för en komplexare förståelse för naturens "queerhet".

  • Supereffektiv metalljonkälla

    En svensk forskare blir först i världen med att visa att sputtring med hög effekt kan åstadkomma en användbar jonström som är större än urladdningsströmmen, och dessutom utföras helt utan gas. Den nya tekniken kan förbättra existerande processer och öppnar upp för helt nya typer av tillämpningar.

  • Låg energiomsättning hos patienter med schizofreni

    Patienter med schizofreni har en lägre viloenergiomsättning än förväntat och även en förändrad förbränning under arbete. Det visar Björn Nilsson i en avhandling som läggs fram vid Uppsala Universitet 31 januari. Resultaten kan leda till bättre förståelse av den viktuppgång och den kroppsliga ohälsa som många schizofrenipatienter drabbas av.

  • Astronomiska underverk på Museum Gustavianum

    En exakt bronskopia av ett av världens mest exklusiva fynd finns nu att beskåda på Museum Gustavianum i Uppsala. Det astronomiska instrumentet, Antikytheramekanismen, är ett fornfynd daterat runt 100 f. Kr, som bland annat använts för att beräkna himlakropparnas läge. Utställningen ”Räkna med astronomi” öppnar den 31 januari.

  • Natural selection is not the only process that drives evolution

    Why have some of our genes evolved rapidly? It is widely believed that Darwinian natural selection is responsible, but research led by a group at Uppsala University, suggests that a separate neutral (nonadaptive) process has made a significant contribution to human evolution. Their results have been published today in the journal PLoS Biology.

Visa mer