Researchers at Uppsala University, in collaboration with colleagues in Sweden and abroad, have identified an entirely new mechanism by which a specific protein in the body inhibits formation of new blood vessels. Inhibiting the formation of new blood vessels is an important aspect of, for example, cancer treatment. The study is published in the journal Molecular Cancer Research.
Forskare vid Uppsala universitet har i samarbete med svenska och utländska kollegor identifierat en helt ny mekanism, som förklarar funktionen bakom ett av de proteiner i kroppen som hämmar nybildningen av blodkärl. Att förhindra nya blodkärl från att bildas är en viktig del i behandlingen av till exempel cancer. Studien publiceras i novembernumret av tidskriften Molecular Cancer Research.
Att skapa en mjukare övergång från studier till yrkeslivet är ett av syftena med mentorsprogrammet i teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet som drar igång för hösten den 10 november. Drygt 30 studenter i slutskedet av sina studier får då träffa sin nya mentor, en yrkesverksam naturvetare eller ingenjör.
Avfallet från svenska kärnkraftverk kommer att slutförvaras i Forsmark, bara sex mil från Uppsala. Inom universitetet finns forskare om arbetar med lösningar på olika problem med tekniken, och andra som forskar på riskuppfattning, strålningsrisker och etik. Den 11 november får anställda och studenter på Uppsala universitet och SLU chansen att debattera kärnavfallsfrågan.
Hela nästa vecka presenterar sig Uppsala universitets nya professorer med korta föreläsningar i universitetshuset. Höjdpunkten - den högtidliga installationsakten - äger sedan rum den 13 november i universitetsaulan.
Plasmids, which are DNA molecules capable of independent replication in cells, have played an important role in gene technology. Researchers from Uppsala University have now demonstrated that plasmid-based methods, which had been limited to single-cell organisms, can be extended to mosses, opening the door to applications of a number of powerful techniques in plant research.
Plasmider, DNA-molekyler som kan föröka sig på egen hand inne i celler, har spelat en viktig roll i gentekniken. Användningen har hittills varit begränsad till encelliga organismer som bakterier och jästsvamp, men nu visar Uppsalaforskare att det går att arbeta med plasmider i mossa. Detta öppnar dörren för en rad kraftfulla metoder som hittills inte kunnat användas i växter.
Ikväll publiceras kartläggningen av hästens arvsmassa i Science. Arbetet har letts av Kerstin Lindblad-Toh, professor vid Uppsala universitet och Director of Vertebrate Genome Biology vid Broad Institute. Studien visar på stora likheter mellan hästens och människans arvsmassa och ger nya möjligheter för forskare världen över att leta efter sjukdomsgener hos hästar, och därmed även människor.
Efter många forskningsresor, oändliga timmar vid luppen, många diskussioner med forskarkollegor och tio band i A4-format är nu Etiopiens flora komplett. Avslutningen på det projekt som Olle och Inga Hedberg vid avdelningen för systematisk botanik arbetat med under 30 år firas den 9-11 november med ett vetenskapligt symposium.
De kommer från hela landet och brinner för matematik. Den 6-7 november besöker 150 gymnasielever Uppsala universitet för att få en riktig vitaminkick i sitt favoritämne under årets Sonja Kovalevskydagar.
Sadia Oreland har i sin avhandling studerat uppväxtmiljöns betydelse för hjärnans utveckling och alkoholintag hos råttor. Resultaten bidrar till kunskapen om de individuella skillnader i hjärnan som har betydelse för sårbarheten för vissa psykiska sjukdomar. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 7 november.
Hur kan dagens batterimaterial förbättras? Vilka krav ställs på stålet i olika bränslecellssystem? På Materialdagen den 4 november träffas materialforskare från Uppsala universitet och representanter för industrin för att diskutera frågeställningar och behov hos företag inom energimaterial, och hur forskningen kan hjälpa till att skapa bättre material för hållbar energi.
Det unga, välutbildade tekniker gjorde på nätet för 10 år sedan gör alla idag. Det pågår en revolution i hur befolkningen kommunicerar över Internet, och redan idag hamnar exempelvis myndigheter på efterkälken i sitt kommunikationsarbete. Nu finns slutrapporten från Nationellt IT-användarcentrums senaste undersökning klar och den väcker tankar om framtiden.
Två avhandlingar som läggs fram vid Uppsala universitet i november är högaktuella inför omregleringen av den svenska apoteksmarknaden. Anna Montgomerys och Tobias Renbergs avhandlingar kan komma att ligga till grund för hur nya apoteksaktörer vidareutvecklar möjligheterna att genom rådgivning bidra till en säkrare läkemedelsanvändning.
En filolog, en statsvetare, en biolog och tre farmaceuter får årets pedagogiska pris vid Uppsala universitet. Det fria priset tilldelas Karine Åkerman Sarkisian vid institutionen för moderna språk för hennes insatser för arbetslivsanknytning på Språkvetarprogrammet.
Den globala ekonomiska krisen, som även drabbat Sverige, har inte satt några spår i svenska folkets inställning till mångfald inom olika områden i samhället. Resultaten i årets Mångfaldsbarometer vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet, visar tvärtom på en stabil situation och andelen svenskar med negativa attityder ökar inte.
Vad kan Neanderthalares gener berätta för oss? Hur har ögat utvecklats? Har cancer något med evolution att göra? När Darwins 200-årsdag firas i Uppsala idag och imorgon finns några av världens främsta evolutionsbiologer på plats för att utbyta senaste forskningsrönen.
Bränslen som produceras direkt från solenergi, antingen genom naturens fotosyntes eller på helt konstgjord väg, har fått ett nytt samlingsnamn: solbränslen. Den 1-5 november arrangerar Uppsala universitets konsortium för artificiell fotosyntes en internationell konferens som samlar en stor del av världens experter inom området.
Prenatal sex-based biological differences extend to genetic expression in cerebral cortices. The differences in question are probably associated with later divergences in how our brains develop. This is shown by a new study by Uppsala University researchers Elena Jazin and Björn Reinius, which has been published in the latest issue of the journal Molecular Psychiatry.
Redan innan vi föds finns det vissa biologiska skillnader mellan könen när det gäller genuttryck i hjärnbarken. Troligen bidrar dessa genuttryck till att våra hjärnor senare utvecklas till att se lite olika ut. Det visar en ny studie av uppsalaforskarna Elena Jazin och Björn Reinius som finns publicerad i det senaste numret av tidskriften Molecular Psychiatry.