Förmågan att kunna dricka och tåla mjölk kan ha haft en enorm betydelse för Europas kulturella utveckling. I ett stort EU-projekt, som startar idag och koordineras från Uppsala universitet, ska forskare nu undersöka när och var denna egenskap uppstått och vad den betytt.
Vad har Högskolan på Gotland gemensamt med Uppsala universitet? Jo, insikten om att studenterna måste kunna påverka innehållet i sin utbildning även efter att de påbörjat sina studier – utan att börja om. Därför inleder nu de båda lärosätena ett samarbete inom ett koncept som heter Liberal Education.
Idag går det att köpa information om sina egna gener och branschen växer. Men vad säger egentligen dessa gentest, vad gör vi med informationen och vill vi verkligen ha den? Under ett seminarium som den 12 juni arrangeras av Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet, diskuteras etiska och medicinska aspekter kring kommersiella gentest.
Vårt förhållande till föremål är mångbottnat och ofta väldigt känslomässigt, vilket tar sig uttryck i vårt sätt att shoppa. Etnologen Erik Ottoson vid Uppsala universitet har studerat vårt letande efter saker i gallerior, stadskärnor och på loppmarknader, men även i grovsopscontainrar. Avhandlingen granskas den 3 juni.
Hur ska man behärska passioner när förnuftet inte ensamt lyckas med det? Minna Koivuniemi har undersökt frågan med hjälp av bland annat Spinozas tankar, och lägger fram sin avhandling i filosofihistoria vid Uppsala universitet den 24 maj.
Forskningen om 1900-talets industriella utveckling fokuserar ofta på storföretagen, men hur såg utvecklingen ut i små familjeföretag? Bo Larsson beskriver i sin avhandling livet och arbetet för småföretagare med utgångspunkt i två små uppländska verkstäder. Han disputerade vid Uppsala universitet den 16 maj.
Hur upplever vi känslan av mening i livet och vad är det som behövs för att vi ska kunna granska, värdera och kanske omvärdera vad som är meningsfullt? Religionsfilosofen Lena Edlund ger i sin avhandling en bild av detta baserad på ett brett spektrum av filosofiska tankegångar. Den 16 maj disputerar hon vid Uppsala universitet.
Genom att studera handskrifter på latin från 800-talet och framåt har Georg Stenborg gjort den första vetenskapliga utgåvan av en text från medeltiden om himmel och helvete. Den 10 maj läggs avhandlingen fram vid Uppsala universitet.
Bikt, nattvard och sista smörjelsen - det fick de sjuka av prästen under medeltiden och under 1500-talet. Det syftade till att de sjuka skulle tillfriskna eller dö saliga. Detta är den historiska bakgrunden till dagens själavårdstradition. Stina Fallberg Sundmark vid Uppsala universitet skriver i sin avhandling om kyrkans roll i det vardagliga livet under medeltiden och under 1500-talet.
Upphovsrätten har alltid präglats av motsättningen mellan det fria och tillgängliga, som ofta kopplas till yttrandefrihet, och upphovsmannens rätt till sitt verk. Men ser man till historien finns det också ett starkt samband mellan dessa rättigheter, där yttrandefriheten var en förutsättning för författarrätten. Det visar Gunnar Petris avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 9 maj.
Kröningar, triumftåg, bröllop och begravningar var betydelsefulla evenemang i Europa under 1600-talet. Då visade samhällets elit upp sig och befäste sin sociala position. En del av ståten vid begravningarna bestod i praktfullt broderade fanor. Cecilia Candréus, som är den första som disputerar inom ämnet textilvetenskap vid Uppsala universitet, har studerat dessa begravningsfanor närmare.
Vilket är vårt etiska ansvar gentemot kommande generationer, och hur kan detta ansvar hjälpa oss att handskas med konkreta problem som rör framtiden? Teologen Lars Löfquist har utvärderat olika etiska teorier med utgångspunkt i diskussionen om hanteringen av kärnkraftsavfall. Han försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 9 maj.
På 1720-talet, under Arvid Horns regering, lades den ekonomiska politiken om för att få Sverige på fötter efter freden i Nystad. Importen skulle minska till förmån för den inhemska produktionen. Lili-Annè Aldman har i sin avhandling studerat Stockholms textila importörers anpassning till den nya politiken. Hon lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 8 maj.
Rättsvetenskapens samspel med andra vetenskaper och dess betydelse i praktiken diskuteras på Rättsvetenskapens dag, som ordnas av juridiska fakulteten den 16 april. Under dagen presenteras exempel på hur juridisk expertis kan användas både inom och utanför universitetet. Programmet riktar sig både till forskare och studenter från andra discipliner och till jurister som arbetar ute på fältet.
Skolan måste anpassa litteraturen efter eleverna och inte tvärtom. Eleverna måste dock få redskap för att utveckla sin litterära repertoar. Den slutsatsen drar litteraturvetaren Helen Schmidl som under ett läsår studerat hur fyra årskurs 8-klasser tolkar skönlitteratur. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 april.
Närmare 3000 verk från ett polskt jesuitbibliotek som kom till Uppsala universitet som ett krigsbyte på 1600-talet har nu katalogiserats. Arbetet har gjorts i nära samarbete med Polens nationalbibliotek, och bland verken finns några av Uppsala universitets största bokskatter. Att katalogiseringen är klar firas med ett seminarium tisdagen den 8 april om bland annat krigsbyten.
När och hur Amerika befolkades har varit en utdragen vetenskaplig debatt. Med hjälp av DNA-analys av 14 500 år gammal avföring har nu Uppsalaforskare i samarbete med kolleger från bland annat Köpenhamns universitet kunnat bevisa att det fanns indianer i Amerika tidigare än vad man länge har trott. Resultaten av deras forskning publiceras i den ansedda amerikanska tidskriften Science.
Sugen på en resa till Kina i helgen? I så fall räcker det med att ta sig till Museum Gustavianum, där Uppsala universitets stora satsning Tema Kina inleds den 5-6 april. En rad forskare från olika vetenskapsområden förmedlar intryck, bilder och berättelser från Mittens rike, dessutom blir det bland annat teprovning och dokumentärfilm om kinesisk punk. Programmet fortsätter hela våren.
De judiska erfarenheterna av Förintelsen är komplexa. Hur olika personer upplevde den anti-judiska lagstiftningen och våldsamheterna i de tyskockuperade områdena hänger ihop med kön, ålder och vilken samhällsklass de tillhörde, visar en ny avhandling av Laura Palosuo. Hon har studerat vittnesmål av ungerska överlevande, och försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 28 mars.
Kvinnor med invandrarbakgrund som utsätts för våld av sina män är dubbelt utsatta, i egenskap av både misshandlade kvinnor och invandrare. Många lever mycket isolerade, och då blir den professionella hjälpen extra viktig. Men kvinnorna har ofta svagt förtroende för polis och socialmyndigheter, enligt Gra Lenardts avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 18 mars.