Gå direkt till innehåll

Ämnen: Humanistisk vetenskap

  • Närstudie av rörelsehindrade elevers vardag visar vägen

    Hur skolvardagen ser ut för grundskoleelever med rörelsehinder beror på summan av en rad faktorer där både barn och vuxna deltar. I en unik studie visar etnologen Göran Nygren vid Uppsala universitet hur det kan vara i skolan när man är rörelsehindrad. Han berör det sociala livet, kunskapsinhämtningen och faktorer som är avgörande för om eleven känner att han/hon tillhör gruppen.

  • Börjar användning av "att" (att) försvinna?

    Ett språk förändras med tiden och när det gäller svenskan hävdas ibland att bruket av "att" minskar. Men Kristina Hagren visar i sin avhandling, som läggs fram vid Uppsala universitet den 25 oktober, att det ser mycket olika ut i olika delar av Sverige.

  • Urtida fiskar hade anlag för fingrar

    Tetrapoderna, de första fyrbenta landdjuren, anses vara de första organismer som hade fingrar och tår. Nu visar forskare vid Uppsala universitet att det inte stämmer. Genom att använda medicinsk röntgen har de funnit anlag till fingrar i fenorna hos fossil från "övergångsdjuret" Panderichthys, vilket tyder på anlagen för fingrar uppstod betydligt tidigare än man trott.

  • Så skapas en artist

    Talangprogram som Fame Factory och Idol hör till de mest sedda på tv, men hur går det egentligen till när nya artister skapas? Medie- och genusforskaren Hillevi Ganetz vid Uppsala universitet har studerat processen med fokus på genus och sexualitet. Vem får spela gitarr, och har det någon betydelse om det är en kille eller tjej som gråter i direktsändning? Svaren ger hon i sin bok Talangfabriken.

  • Äganderätt på Internet diskuteras i ny bok

    Ska internet vara en "allmänning" eller måste upphovsrätten stärkas? Denna mycket aktuella diskussion får ett nytt djup när professor Eva Hemmungs Wirtén ger ett kulturhistoriskt perspektiv på frågor kring öppenhet och kontroll i digitaliseringens tidevarv. I samband med utgivningen av hennes nya bok Terms of Use ger hon en föreläsning vid Uppsala universitet den 25 september.

  • Forskning och verklighet: genus i fysikens värld

    - Vi vill synliggöra kvinnliga fysiker och stötta kvinnliga doktorander i en forskarvärld som fortfarande domineras och styrs av manliga värderingar, säger Pia Thörngren Engblom – en av arrangörerna av Crossing Perspectives on Gender and Physics, 17-19 september på Uppsala universitet.

  • Mjölkens betydelse för kulturens utveckling undersöks

    Förmågan att kunna dricka och tåla mjölk kan ha haft en enorm betydelse för Europas kulturella utveckling. I ett stort EU-projekt, som startar idag och koordineras från Uppsala universitet, ska forskare nu undersöka när och var denna egenskap uppstått och vad den betytt.

  • Uppsala universitet - en del av Högskolan på Gotland

    Vad har Högskolan på Gotland gemensamt med Uppsala universitet? Jo, insikten om att studenterna måste kunna påverka innehållet i sin utbildning även efter att de påbörjat sina studier – utan att börja om. Därför inleder nu de båda lärosätena ett samarbete inom ett koncept som heter Liberal Education.

  • Kommersiella gentester - för vem och för vad?

    Idag går det att köpa information om sina egna gener och branschen växer. Men vad säger egentligen dessa gentest, vad gör vi med informationen och vill vi verkligen ha den? Under ett seminarium som den 12 juni arrangeras av Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet, diskuteras etiska och medicinska aspekter kring kommersiella gentest.

  • Att shoppa är ett sätt att interagera med omvärlden

    Vårt förhållande till föremål är mångbottnat och ofta väldigt känslomässigt, vilket tar sig uttryck i vårt sätt att shoppa. Etnologen Erik Ottoson vid Uppsala universitet har studerat vårt letande efter saker i gallerior, stadskärnor och på loppmarknader, men även i grovsopscontainrar. Avhandlingen granskas den 3 juni.

  • Hur man behärskar passioner

    Hur ska man behärska passioner när förnuftet inte ensamt lyckas med det? Minna Koivuniemi har undersökt frågan med hjälp av bland annat Spinozas tankar, och lägger fram sin avhandling i filosofihistoria vid Uppsala universitet den 24 maj.

  • De glömda verkstädernas historia

    Forskningen om 1900-talets industriella utveckling fokuserar ofta på storföretagen, men hur såg utvecklingen ut i små familjeföretag? Bo Larsson beskriver i sin avhandling livet och arbetet för småföretagare med utgångspunkt i två små uppländska verkstäder. Han disputerade vid Uppsala universitet den 16 maj.

  • Livets mening fångas i samtal med andra men upplevs inifrån

    Hur upplever vi känslan av mening i livet och vad är det som behövs för att vi ska kunna granska, värdera och kanske omvärdera vad som är meningsfullt? Religionsfilosofen Lena Edlund ger i sin avhandling en bild av detta baserad på ett brett spektrum av filosofiska tankegångar. Den 16 maj disputerar hon vid Uppsala universitet.

  • Om himmel och helvete på medeltiden

    Genom att studera handskrifter på latin från 800-talet och framåt har Georg Stenborg gjort den första vetenskapliga utgåvan av en text från medeltiden om himmel och helvete. Den 10 maj läggs avhandlingen fram vid Uppsala universitet.

  • Sista smörjelsen - vardagsdramatik under medeltiden

    Bikt, nattvard och sista smörjelsen - det fick de sjuka av prästen under medeltiden och under 1500-talet. Det syftade till att de sjuka skulle tillfriskna eller dö saliga. Detta är den historiska bakgrunden till dagens själavårdstradition. Stina Fallberg Sundmark vid Uppsala universitet skriver i sin avhandling om kyrkans roll i det vardagliga livet under medeltiden och under 1500-talet.

  • Stark koppling mellan yttrandefrihet och författarrätt

    Upphovsrätten har alltid präglats av motsättningen mellan det fria och tillgängliga, som ofta kopplas till yttrandefrihet, och upphovsmannens rätt till sitt verk. Men ser man till historien finns det också ett starkt samband mellan dessa rättigheter, där yttrandefriheten var en förutsättning för författarrätten. Det visar Gunnar Petris avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 9 maj.

  • Flagga för döden - begravningsfanor under stormaktstiden

    Kröningar, triumftåg, bröllop och begravningar var betydelsefulla evenemang i Europa under 1600-talet. Då visade samhällets elit upp sig och befäste sin sociala position. En del av ståten vid begravningarna bestod i praktfullt broderade fanor. Cecilia Candréus, som är den första som disputerar inom ämnet textilvetenskap vid Uppsala universitet, har studerat dessa begravningsfanor närmare.

  • Etiskt perspektiv på kärnkraftsavfallet

    Vilket är vårt etiska ansvar gentemot kommande generationer, och hur kan detta ansvar hjälpa oss att handskas med konkreta problem som rör framtiden? Teologen Lars Löfquist har utvärderat olika etiska teorier med utgångspunkt i diskussionen om hanteringen av kärnkraftsavfall. Han försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 9 maj.

  • Ny ekonomi avspeglades i 1700-talets textilimport

    På 1720-talet, under Arvid Horns regering, lades den ekonomiska politiken om för att få Sverige på fötter efter freden i Nystad. Importen skulle minska till förmån för den inhemska produktionen. Lili-Annè Aldman har i sin avhandling studerat Stockholms textila importörers anpassning till den nya politiken. Hon lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 8 maj.

  • Juridikens roll i forskning och samhälle lyfts fram på temadag

    Rättsvetenskapens samspel med andra vetenskaper och dess betydelse i praktiken diskuteras på Rättsvetenskapens dag, som ordnas av juridiska fakulteten den 16 april. Under dagen presenteras exempel på hur juridisk expertis kan användas både inom och utanför universitetet. Programmet riktar sig både till forskare och studenter från andra discipliner och till jurister som arbetar ute på fältet.

Visa mer