I situationer av extrem utsatthet och osäkerhet kan föremål ofta få en central plats i människors liv. Etnologen Margrit Wettstein har studerat elva människor som antingen tvingats på flykt undan nazismen eller förlorat anhöriga i attacken på World Trade Center, och beskrivit vad olika föremål betytt för dem. Margrit Wettstein disputerade vid Uppsala universitet den 14 maj.
Våra relationer till husdjur, hanteringen av djur som livsmedel och hur människor och djur delar livsmiljöer i staden och på landet är några av de ämnen som tas upp på konferensen Meet Animal Meat vid Uppsala universitet den 21-23 maj. Forskare från Europa, Nordamerika och Australien kartlägger gränsytan mellan människa och djur, och visar att djuren är mer närvarande i vårt samhälle än vi tror.
Vilka krav ska äldre människor kunna ställa på samhället och yngre generationer? Och vilka förväntningar och normer förväntas gamla människor leva upp till? Pär Alexanderssons avhandling "Konsten att avstå" ger ett kulturvetenskapligt perspektiv på dessa frågor, som nu är aktuella i diskussionen om äldres rättigheter inom vård och omsorg. Disputationen äger rum den 19 maj.
Nya arkeologiska undersökningar vid Sala silvergruva, Gustav Vasas "Svea Rikes skattkammare", ska undersöka hälsan hos gruvsamhällets befolkning.
När regelverket kring de europeiska formerna för arbetstagarinflytande, som benämns europeiska företagsråd, överfördes till svensk lagstiftning och vidare in i svenska storföretag, påverkades det av en rad olika faktorer, bl a det svenska medbestämmandesystemet. Det visar Andreas Dahlkvist i sin avhandling i ekonomisk historia som han lägger fram vid Uppsala universitet den 8 maj.
Vad är hälsa och har alla samma rätt till hälsa? Dessa högaktuella frågor får historiskt perspektiv i idéhistorikern Annika Bergs avhandling där hon undersökt paret Axel och Signe Höjers roll i den svenska samhällsdebatten om folkhälsa från 1920-tal till 1960-tal. Disputationen äger rum den 8 maj.
1909 anställdes den förste professorn, Sam Wide, på den professur som idag heter Antikens kultur och samhällsliv. I år firar institutionen 100-årsjubileum med en seminarieserie - och med att utlysa lärostolsprofessuren igen efter en tids vakans.
Högskolans roll som aktör för ökad jämlikhet och demokrati i samhället, och hur denna roll yttrar sig i urval och rekrytering av studenter till högskolan, samt i undervisningen, har studerats i den avhandling i pedagogik som läggs fram vid Uppsala universitet den 24 april.
Säg ”fysiker” och de flesta tänker på en man, samtidigt som fysiken ofta ses som helt oberoende av sociala strukturer. Denna spänning mellan fysikens mansdominans och dess tänkta könsneutralitet gör studier kring genus och fysik intressanta, säger Anna T Danielsson. Den 24 april försvarar hon sin avhandling vid Uppsala universitet.
Rättsvetenskapens dag är en temadag som handlar om juridiken i vardagen, vardagen i juridiken och juridik som vetenskap. Rättsvetenskapen och livets innersta är en programpunkt som tar upp teman som: ”Vill vi ha blod på våra lakan? Äktenskapssyn och kulturkrockar” och ”Att bli förälder – en mänsklig rättighet?”.
Om skönlitteraturen har en särskild uppgift i kritiken av första världskriget undersöks i det avhandlingsarbete i litteraturvetenskap som läggs fram vid Uppsala universitet den 3 april. Utmärkande för de skönlitterära berättelsernas krigskritik är att de inte väjer för tvetydighet och pessimism.
Stressrelaterad utbrändhet bland präster i Svenska kyrkan har undersökts i det avhandlingsarbete som presenteras vid Uppsala universitet den 20 mars. En oklar yrkesroll är en bidragande orsak till att ungefär var femte präst riskerar att bli utbränd.
Ernst Håkon Jahr är en av Nordens mest framstående och mångsidiga språkforskare och hedersdoktor vid Uppsala universitet. Den 19 mars håller han en öppen föreläsning i Ihresalen, Engelska parken.
Övergången från mångetnisk samexistens till massmord i Galizien, ett historiskt landskap mellan Ukraina och Polen, är temat för årets Hugo Valentin-föreläsning som hålls den 10 mars. Föreläsare är professor Omer Bartov från Brown University i USA, en av världens mest framstående forskare när det gäller Förintelsen och folkmord.
Debatten kring vigselrätten aktualiserar frågor om Svenska kyrkans identitet och dess förhållande till staten och samhället. Hur Svenska kyrkans identitet tar sig konkreta uttryck på lokal nivå har studerats i en avhandling vid Uppsala universitet som läggs fram den 6 mars 2009.
Orden är den engelska författarinnans Iris Murdochs egna och kärlekens roll i Murdochs filosofi presenteras den 21 februari 2009 i en avhandling i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet. Men det är inte det strikt kristna kärleksbegreppet som avhandlas utan en originell tolkning av det platonska Eros.
Vad som händer med en praktikgrundad, handlingsburen kunskap när de strukturella förutsättningarna som styr dess utbildning förändras och hur ämnen, som av tradition inte är knutna till forskning, utan har sin grund i människors vardag, ändras behandlas i en avhandling i textilvetenskap vid Uppsala universitet, disputation den 20 februari.
Vem talar bra svenska och vad är det som gör att en person uppfattas som bra på att använda språket har studerats i en avhandling i nordiska språk som läggs fram vid Uppsala universitet den 28 februari 2009. Att vara grammatiskt korrekt är inte längre viktigt, istället är det den kommunikativa samsynen som ligger till grund för bedömningen.
Undervisningen i islam ser inte likadan ut i alla muslimska friskolor. I en avhandling i religionsdidaktik har Jenny Berglund studerat tre friskolor, och visar på stora olikheter mellan dem. Lärarna gör i första hand sina undervisningsval utifrån vad de anser att eleverna kommer att ha nytta av i det svenska samhället. Jenny Berglund disputerade vid Uppsala universitet den 6 februari.
Vad är en kropp? Vilka förväntningar, begär, tankar och känslor väcker kroppar? I boken Body Claims presenterar åtta Uppsalaforskare vid Centrum för genusvetenskap hur kroppens betydelse kan variera i olika sammanhang - från hur en gravid forskare bemöts i sitt fältarbete till hur tvetydig könstillhörighet och könsbyten kan öppna för en komplexare förståelse för naturens "queerhet".