Gå direkt till innehåll

Ämnen: Humanistisk vetenskap

  • Etiken kring djurförsök analyseras i ny avhandling

    Hur väger man människors och djurs rättigheter till sina liv mot varandra? Vissa djurrättsförespråkare menar om man beaktade djurs rättigheter skulle det innebära att djurförsök helt borde avskaffas. I en avhandling i etik problematiserar Fredrik Karlsson vid Uppsala universitet det antagandet, efter att ha granskat tre teorier för djurs rättigheter. Avhandlingen granskas den 25 september.

  • Svenskt självbestämmande viktigare än neutralitet

    Den svenska neutraliteten var inte huvudorsaken till att Sverige dröjde med att gå med i EU - istället var det viljan till ekonomiskt och politiskt självbestämmande som var avgörande. Det menar ekonomhistorikern Erik Magnusson som undersökt Sveriges beslut att inte ansöka om medlemskap under 1960- och 1970-talen och lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 september.

  • Fornnordiska sagor tema för internationell konferens

    Den 9-15 augusti samlas experter på fornnordiska texter i Uppsala för den fjortonde internationella Sagakonferensen. Bland annat presenteras ett pågående forskningsprojekt kring den unika handskrift av Snorres Edda som finns vid Uppsala universitetsbibliotek.

  • Unika träbitar från bronsåldern hittades Uppsala universitets samlingar

    3000 år gamla träbitar som härstammar från gravkammaren i Kung Björns hög i Hågadalen utanför Uppsala har hittats i de växtekologiska samlingarna vid Uppsala universitet. Fyndet gjordes i samband med ett projekt vid Museum Gustavianum som kartlägger gamla föremålssamlingar vid universitetets institutioner. - Det här är en antikvarisk sensation, säger arkeologen Helena Victor.

  • Hårstrå kastar ljus över teori om Kopernicus

    Tillsammans med polska forskare publicerar nu Uppsalaforskare resultaten av analysen av Kopernicus kvarlevor. En DNA-analys av några hårstrån i en bok från Museum Gustavianum, Uppsala universitet, blev en mycket viktig pusselbit i projektet.

  • Förändringar i språket kan spåras via gigantiska textarkiv

    Historiska textsamlingar med allt som skrivits i ett dussintal amerikansk och brittiska tidningar sedan de startade finns numera tillgängliga elektroniskt. Donald MacQueen har gjort den första omfattande studien som utnyttjar denna resurs för att spåra ändringar i språkbruket, en metod som gör det möjligt att nå en helt ny precision i dateringen. Han disputerade vid Uppsala universitet den 8 juni.

  • Föremålens betydelse i katastrofsituationer

    I situationer av extrem utsatthet och osäkerhet kan föremål ofta få en central plats i människors liv. Etnologen Margrit Wettstein har studerat elva människor som antingen tvingats på flykt undan nazismen eller förlorat anhöriga i attacken på World Trade Center, och beskrivit vad olika föremål betytt för dem. Margrit Wettstein disputerade vid Uppsala universitet den 14 maj.

  • Djurens närvaro i vårt samhälle diskuteras på konferens

    Våra relationer till husdjur, hanteringen av djur som livsmedel och hur människor och djur delar livsmiljöer i staden och på landet är några av de ämnen som tas upp på konferensen Meet Animal Meat vid Uppsala universitet den 21-23 maj. Forskare från Europa, Nordamerika och Australien kartlägger gränsytan mellan människa och djur, och visar att djuren är mer närvarande i vårt samhälle än vi tror.

  • I litteraturen förväntas äldre avstå från makt och vara måttfulla

    Vilka krav ska äldre människor kunna ställa på samhället och yngre generationer? Och vilka förväntningar och normer förväntas gamla människor leva upp till? Pär Alexanderssons avhandling "Konsten att avstå" ger ett kulturvetenskapligt perspektiv på dessa frågor, som nu är aktuella i diskussionen om äldres rättigheter inom vård och omsorg. Disputationen äger rum den 19 maj.

  • Nationella faktorer färgar EU:s arbetsmarknadslagstiftning

    När regelverket kring de europeiska formerna för arbetstagarinflytande, som benämns europeiska företagsråd, överfördes till svensk lagstiftning och vidare in i svenska storföretag, påverkades det av en rad olika faktorer, bl a det svenska medbestämmandesystemet. Det visar Andreas Dahlkvist i sin avhandling i ekonomisk historia som han lägger fram vid Uppsala universitet den 8 maj.

  • Folkhälsa - ett begrepp i samhällsdebatten

    Vad är hälsa och har alla samma rätt till hälsa? Dessa högaktuella frågor får historiskt perspektiv i idéhistorikern Annika Bergs avhandling där hon undersökt paret Axel och Signe Höjers roll i den svenska samhällsdebatten om folkhälsa från 1920-tal till 1960-tal. Disputationen äger rum den 8 maj.

  • Antikens kultur och samhällsliv fyller 100 år

    1909 anställdes den förste professorn, Sam Wide, på den professur som idag heter Antikens kultur och samhällsliv. I år firar institutionen 100-årsjubileum med en seminarieserie - och med att utlysa lärostolsprofessuren igen efter en tids vakans.

  • Social och etnisk mångfald – problem eller tillgång?

    Högskolans roll som aktör för ökad jämlikhet och demokrati i samhället, och hur denna roll yttrar sig i urval och rekrytering av studenter till högskolan, samt i undervisningen, har studerats i den avhandling i pedagogik som läggs fram vid Uppsala universitet den 24 april.

  • Könsneutralitet och mansdominans i fysiken

    Säg ”fysiker” och de flesta tänker på en man, samtidigt som fysiken ofta ses som helt oberoende av sociala strukturer. Denna spänning mellan fysikens mansdominans och dess tänkta könsneutralitet gör studier kring genus och fysik intressanta, säger Anna T Danielsson. Den 24 april försvarar hon sin avhandling vid Uppsala universitet.

  • Temadag om juridik och vardag

    Rättsvetenskapens dag är en temadag som handlar om juridiken i vardagen, vardagen i juridiken och juridik som vetenskap. Rättsvetenskapen och livets innersta är en programpunkt som tar upp teman som: ”Vill vi ha blod på våra lakan? Äktenskapssyn och kulturkrockar” och ”Att bli förälder – en mänsklig rättighet?”.

  • Skönlitterär kritik av första världskriget

    Om skönlitteraturen har en särskild uppgift i kritiken av första världskriget undersöks i det avhandlingsarbete i litteraturvetenskap som läggs fram vid Uppsala universitet den 3 april. Utmärkande för de skönlitterära berättelsernas krigskritik är att de inte väjer för tvetydighet och pessimism.

  • Existentiell hälsa och prästers utbrändhet

    Stressrelaterad utbrändhet bland präster i Svenska kyrkan har undersökts i det avhandlingsarbete som presenteras vid Uppsala universitet den 20 mars. En oklar yrkesroll är en bidragande orsak till att ungefär var femte präst riskerar att bli utbränd.

  • Hedersdoktor på besök föreläser om kvinnoöde

    Ernst Håkon Jahr är en av Nordens mest framstående och mångsidiga språkforskare och hedersdoktor vid Uppsala universitet. Den 19 mars håller han en öppen föreläsning i Ihresalen, Engelska parken.

  • Hugo Valentin-föreläsning om Förintelsen i Galizien

    Övergången från mångetnisk samexistens till massmord i Galizien, ett historiskt landskap mellan Ukraina och Polen, är temat för årets Hugo Valentin-föreläsning som hålls den 10 mars. Föreläsare är professor Omer Bartov från Brown University i USA, en av världens mest framstående forskare när det gäller Förintelsen och folkmord.

Visa mer