En ger en helt ny bild av Raoul Wallenberg, medan de andra två beskriver inbördeskrigets Uganda respektive folkmordet i Rwanda: Tre forskare från Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet har fått betydande internationell uppmärksamhet för sina nyligen publicerade böcker. Den 12 april pratar de om sina studier vid ett seminarium på Campus Engelska parken.
Skolan och dess lärare är ständigt aktuella och ofta ifrågasatta i samhällsdebatten. I en avhandling från Uppsala universitet lyfter forskaren Anneli Frelin upp en dimension av lärares arbete som kräver en särskild sorts professionalitet: den som behövs för att skapa och upprätthålla relationer mellan lärare och elever och mellan eleverna i skolan.
Hur hanterar vi de etiska dilemman som uppstår i samband med forskning på vuxna som inte kan in ge sitt informerade samtycke? I en artikel i tidskriften Bioethics föreslår etikforskaren Stefan Eriksson ett nytt sätt att tänka kring dilemmat med att inkludera demenspatienter och andra med nedsatt beslutsförmåga i forskning.
Unionsupplösningen med Norge var inte alls så okomplicerad som man velat göra den till. Tvärtom var risken för krigshandlingar påtaglig vid åtminstone tre tillfällen under överläggningarna i Karlstad 1905. Detta framgår av en doktorsavhandling av historikern Bo G Hall som försvaras den 19 mars vid Uppsala universitet.
Personlighetstest har blivit ett relativt vanligt verktyg vid till exempel personalrekryteringar. Lars-Erik Hedlund visar i sin avhandling hur mätningen av responstiden vid personlighetstest kan komma åt omedvetna bilder som en person har av sig själv och sin omgivning.
Många människor har erfarenhet av svårigheter att förstå juridiska texter. Juristers språkanvändning kan uppfattas som mer än nödvändigt svårtillgänglig. I sin avhandling undersöker språkvetaren Ann Blückert vilka språknormer som förmedlas till juriststudenterna under deras utbildning.
Användningen av digital teknik ger nya möjligheter för arkeologer att analysera fornlämningar i förhållande till landskapet. I sin avhandling visar Daniel Löwenborg hur analyser av arkeologiskt material tillsammans med digital teknik kan ge en bättre förståelse av samhällsövergripande förändringar. Avhandlingen försvaras den 29 januari vid Uppsala universitet.
En ny lag och många aktuella diskussioner och svenskans och minoritetsspråkens ställning: Språk är ”inne”. Den 26 januari startar en ny föreläsningsserie om språk och makt vid Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet.
Upptäckten av fossila fotspår från landlevande djur i Polen leder till den sensationella slutsatsen att deras historia på jorden är minst 18 miljoner år längre än forskarna tidigare trott. Resultaten av det polsk-svenska samarbetet publiceras online denna vecka av tidskriften Nature.
När latinet bredde ut sig som maktspråk gick många andra språk förlorade. Latinisten Karin Tikkanen har i sin avhandling studerat en grupp av dessa förromerska språk, de sabelliska språken, och jämfört dessa med latinet. Hon visar att språken har ett gemensamt ursprung, vilket kan användas för att bättre tolka bevarade texter. Avhandlingen försvaras den 12 december vid Uppsala universitet.
Berättelserna om Gamla Uppsala har sett olika ut beroende på i vilken tid de berättats och beroende på vem som har berättat dem. Arkeologen Magnus Alkarp har i sin avhandling som nyligen lades fram vid Uppsala universitet visat hur bilden av det medeltida och vikingatida Uppsala formats och förändrats under historiens gång.
Har romarna påverkat det kommande klimatmötet i Köpenhamn? Hur länge varar en världsordning? Det förgångna kan vid närmare granskning ha större aktualitet än vi tror. 100-årsjubileet av ämnet Antikens kultur och samhällsliv avslutas vid Uppsala universitet den 26-28 november med en konferens i universitetshuset.
Den 20-22 november samlas svenska och utländska forskare med intresse för judarnas historia i Sverige till symposium vid Uppsala universitet. På programmet står föreläsningar och diskussioner om bland annat antisemitism på högerextremistiska webbplatser, förintelsemonument i Sverige samt teologi och antisemitism.
Det är 150 år sedan professuren i nordiska språk inrättades vid Uppsala universitet, och jubileet firas på Museum Gustavianum den 21 november med en temadag om svenska språket då och nu. Fula ord, runverkstad, en levande språklåda och stadsvandringar är bara några av punkterna på programmet.
Tre framstående professorer, Philip Baldi, Bernard Comrie och Michele Prandi, har utsetts till nya hedersdoktorer på språkvetenskapliga fakulteten, Uppsala universitet.
Söndagen den 18 oktober kommer musiker och musikstuderande från hela Sverige till Uppsala då Musicum, institutionen för musikvetenskap vid Uppsala universitet och Dag Wirén Stiftelsen bjuder in till en heldag om tonsättaren Dag Wirén.
Elsa Fought var kunglig boktryckare, förläggare och handlade med förbjudna franska böcker. Litteraturvetaren Anna-Maria Rimm har i sin avhandling undersökt en fascinerande kvinnas verksamhet under sent 1700-tal. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 16 oktober.
Trots dalande besökssiffror och ökad sekularisering är kyrkan fortfarande omtyckt och uppskattad som en institution som värnar om gemensamma värden i det offentliga samhället. Bland annat den slutsatsen drar Martha Middlemiss Lé Mon, som disputerade vid Uppsala universitet den 2 oktober. Hennes studie utgår från kyrkan i England, men resultaten går också att applicera på Sverige.
Dagens skandinaver härstammar inte från de människor som kom till Skandinavien efter den senaste istiden. Istället kan våra förfäder vara en grupp människor som invandrade senare, i samband med att jordbruket infördes. Det visar en ny studie i gränslandet mellan genetik och arkeologi, som gjorts av forskare vid bland annat Uppsala och Stockholms universitet och som publiceras i Current Biology.
Imamutbildning, betygens utformning, konkurrensen mellan gymnasieskolor och ungdomsarbetslöshet är några exempel på aktuella ämnen som tas upp på den fjärde nordiska utbildningshistoriska konferensen vid Uppsala universitet den 1-2 oktober. I fokus står de historiska sammanhang som har format och fortsätter att forma utbildning, undervisning och fostran.