Undervisningen i svenska vid de tyska universiteten under tidigt 1900-tal var inte bara av intresse för akademiker, utan även i högsta grad för politiska aktörer. Det visar Andreas Åkerlund i sin avhandling i historia som han lägger fram vid Uppsala universitet den 11 februari.
Ordet knyppling har under vår tid varit liktydigt med onyttigt kvinnligt arbete. Men under 1500- och 1600-talet var knypplade bårder och uddar av guld och silver på klädedräkt och andra textilier status och förbehållet samhällets allra översta skikt. Textilvetaren Lena Dahrén har gjort den första studien någonsin av detta konst- och kulturhistoriskt värdefulla och världsunika material.
Vad undervisas och forskas det om när det gäller Sverige vid utländska universitet? Vad är ”svenskt” ur ett internationellt perspektiv? Hur skiljer sig bilden mellan olika länder? Den 29 januari arrangeras ett internationellt symposium vid Uppsala universitet med dessa frågor som tema.
Många i vårt moderna sekulariserade samhälle lider av existentiell ohälsa vilket i förlängningen leder till att vi mår sämre även psykiskt och fysiskt. Det menar religionspsykologen och Uppsaladoktoranden Cecilia Melder. I sin avhandling, som läggs fram i januari, föreslår hon att man utformar samhälleliga insatser för att råda bot på den bristande existentiella hälsan.
Val av egenskaper hos ditt planerade barn, surrogatmoderskap, dödshjälp, hjärnundersökningar av brottslingar: Listan kan göras lång. Stora framsteg inom medicinsk forskning har öppnat möjligheter som väcker starka känslor men där de rättsliga aspekterna idag är outredda eller oklara. Uppsala universitet har nu fått möjlighet att satsa på detta viktiga forskningsområde inom juridiken.
Dagens stadsplanerare betonar allt som oftast det visuella och ordnade i försöken att bygga ”stadsmässiga” miljöer. Men det resulterar inte nödvändigtvis i levande urbana miljöer. Det menar kulturgeografen Sara Westin som i sin avhandling framför en radikal kritik mot detta perspektiv. Disputationen äger rum den 10 december.
Hur den globala människohandeln ska bekämpas är en brännande aktuell och mycket angelägen samhällsfråga. Men det behövs bred samverkan för att nå resultat. På torsdag, den 25 november, arrangeras en konferens vid Centrum för rysslandsstudier där världsledande forskare möter dem som arbetar praktiskt med problemet.
Många svenska universitet undervisar idag på engelska istället för på svenska – ett språkbyte som lett till kritiska diskussioner om svenskans framtid i den högre utbildningen. I en ny avhandling från Uppsala universitet, som försvaras den 26 november, har språkvetaren Hedda Söderlundh undersökt vad som händer med svenskan när undervisningsspråket blir engelska.
Länge har samer bytt sina samiska efternamn mot namn som låter mer svenskklingande. Detta för att undvika diskriminering och negativ särbehandling. Men nu tycks trenden ha vänt. Många byter till och med sina svenska efternamn mot samiska släktnamn. Det framgår av en ny avhandling från Uppsala universitet.
Länge har forskare trott att frigivna kejserliga slavar i Romarriket var föraktade av etablissemanget. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att så inte var fallet. Däremot kritiserades kejsaren hårt om hans frigivna slavar fick för mycket inflytande.
Den 26 oktober firas 200-årsminnet av Latinamerikas självständighet på Uppsala universitet med invigning av nya Forum för latinamerikastudier. Forumet ska bidra till att öka samarbetet mellan olika institutioner och förbättra de internationella kontakterna inom latinamerikaforskning. Invigningen gästas av representanter från nästan alla latinamerikanska ambassader och konsulat.
Historikern Stina Bohman har undersökt vad som ledde till att den mycket höga spädbarnsdödligheten som rådde i Ådalen, Ångermanland, på 1800-talet minskade mot slutet av århundradet. Hon visar att barnmorskorna var viktigare än läkarna för den positiva förändringen. Disputationen ägde rum vid Uppsala universitet den 1 oktober.
Kristen sexualetik fokuserar för mycket på de intima relationernas form – äktenskapet, vilket gör att en tröghet inom kristen sexualetik bevaras. Det är utgångspunkten för teologen Sofia Mogårds avhandling. Sofia Mogård menar att om fokus i stället låg på relationens innehåll skulle det både överensstämma med kristen människosyn, möjliggöra för kärlek i relationen och föra teologin framåt.
Snart finns Uppsala universitets egen historia att läsa, från grundandet 1477 till idag. Den 7 oktober, på universitets 533-årsdag överlämnas de två första av sex nya band till rektor Anders Hallberg av författaren och vetenskapshistorikern Carl Frängsmyr.
Den 17-19 september samlas en grupp forskare i medicin och antropologi till en gemensam konferens för att diskutera studier som rör kvinnlig omskärelse.
Hos många svensktalande är skillnaden mellan kort ö och kort u ganska liten och vissa av oss gör ingen skillnad alls i uttalet mellan ord som döma och dumma. Betyder det här att vårt uttal håller på att förändras? Lena Wenner, som disputerade vid Uppsala universitet den 29 maj, har studerat fenomenet på olika håll i Uppland och visar att det inte nödvändigtvis behöver vara så.
Nötboskapens genetiska förändringar beskriver hur vi människor har använt djuren under olika tidsperioder. Med hjälp av att kombinera genetiska, morfologiska, och arkeologiska metoder kan djurens gener också sprida mer ljus över vår tidigare mänskliga historia. Det visar genetikern Emma Svensson i sin avhandling som hon försvarar på Uppsala universitet den 11 juni.
Mitt under den svenska designens mest glansfyllda segertåg på 1960-talet började det pyra under den välpolerade ytan. Med beteckningen den fria formen ringar Cilla Robach vid Uppsala universitet in en relativt okänd företeelse i svensk formhistoria. Det handlar om föremål som bröt mot estetiska normer, mot hantverkstraditioner och mot krav på tingens brukbarhet. Avhandlingen granskas den 4 juni.
Läskunnighet var inte ett krav för att kunna ta del av en runristning på 1000-talet. Samtidigt kan den som är läskunnig utvinna mycket mer information ur en runsten än bara det som är skrivet med runorna. Det visar en ny avhandling av Marco Bianchi som disputerade vid Uppsala universitet den 22 maj.
På svenska universitet och museer finns mängder av mänskliga kvarlevor sparade. Det finns blodspår från både Karl XII och Gustav III och tillräckligt med DNA för att kunna testa om drottning Kristina verkligen var en ”riktig” kvinna. Den 29 maj försvarar Malin Masterton en avhandling om dödas moraliska status och skyddet för historiska personer. Hon diskuterar också våra plikter gentemot de döda.