Anders Sandrews stiftelse donerar 50 miljoner kronor till ett nytt forskningsinstitut för kultur och kreativitet. Donationen sträcker över fem år med möjlighet till förlängning under ytterligare fem år. Till institutet knyts en ny professur – Anders Sandrews professur i digital konstvetenskap. I det nya institutet kraftsamlas universitetets forskning inom det breda fältet kultur och kreativitet.
Kan man mäta litterär kvalitet? I den nyutgivna boken Det stora lästa. Fjärrläsningar av klassiska svenska romaners stilvärldar 1910–1999 tar litteraturforskarna Karl Berglund och Johan Svedjedal datorernas hjälp för att undersöka stilistiska skillnader mellan 339 romaner som givits ut under 1900-talet.
Uppsala universitets huvudbyggnad är en av få välbevarade intakta miljöer från 1880-talet och har en särställning inom svensk arkitektur. Det gäller fasaden och hela inredningen där färgsättning, dekoration, konstföremål och möbler till stor del är kvar precis som när huset invigdes. Det skriver antikvarie Anna Hamberg som i en ny avhandling kartlagt och redovisat allt kopplat till byggnaden.
Den amerikanske konstnären och författaren Joe Brainard (1942–1994) utmärkte sig med ett slående unikt skriftspråk som bland annat tog sig uttryck i hans mångåriga korrespondens med andra välkända konstnärer och skribenter. Ett urval av hans brev har nu getts ut i en ny bok med kommentarer och analyser av Daniel Kane, professor i amerikansk litteratur vid Uppsala universitet.
Programledaren Eva Funck Beskow, förlossningsläkaren Hussein Kidanto och den tidigare rektorn vid Umeå universitet, Göran Sandberg, är några av årets nya hedersdoktorer vid Uppsala universitet. De kommer att installeras under vinterpromotionen 31 januari. I samband med hedersdoktorernas besök bjuder de också på föreläsningar som är öppna för allmänheten.
Årets hedersföreläsare är Dag Blanck, professor i nordamerikastudier, som föreläser på temat: "Amerikanska friheter och ofriheter i historia och samtid". Föreläsningen följs av ett samtal med 2024 års Forsskålspanel som består av Kajsa Boglind, journalist och programledare, Göran Rosenberg, författare och journalist samt Niklas Rossbach, fil. dr. i historia. Programmet är öppet för allmänheten.
Den 30 oktober är det dags för en heldag med föreläsningar på temat Oro och ångest genom livet. "Vi kommer att ge olika perspektiv på oro och ångest, perspektiv från de som drabbas, från de som vårdar och de som forskar. Vi tror dagen kommer att bidra till ökad kunskap och minskad stigmatisering", säger Andreas Frick, psykolog och docent i psykologi och en av arrangörerna av Märta Nasvelldagen.
Kung Karl XV (1826–1872) var känd för sina målerier, men delar av hans konstnärskap har hittills varit okänt. Nu har en forskare vid Uppsala universitet upptäckt stora likheter mellan ett av kungens mest kända verk, ”Norskt landskap”, och den norske konstnären Thomas Fearnleys (1802–1842) målning från Romsdalen. Det här har lett till nya kunskaper om kungens konstnärliga liv och nätverk.
Fredrik Lindström utses till Årets alumn vid Uppsala universitet 2024. Han får utmärkelsen för sitt livfulla sätt att understryka bildningens betydelse, och att han är en god förebild för både dagens och morgondagens studenter i en tid då det livslånga lärandet alltmer uppmärksammas. Som alumn vid Uppsala universitet har han i bästa mening utmärkt sig som folkbildare.
Förförfattare och skogspatologen Mårten Lind tilldelas 2024 års Disapris för sin bok "När almen tystnar. Om träden vi älskar och dödar". Priset delas ut på Kulturnatten den 14 september då Mårten Lind också håller en kortare föreläsning på temat ”Den trojanska hästen - om exotisk skönhet och inhemska arters död".
Johanna Hansson blir ny överbibliotekarie för Uppsala universitetsbibliotek. Hon har en lång karriär bakom sig som chef för olika bibliotek och har sedan 2019 arbetat som biträdande överbibliotekarie för universitetsbiblioteket. Hon har även varit ordförande för Svensk biblioteksförening 2018-2022. Johanna Hansson tillträder tjänsten den 1 augusti.
Välkomna på pressvisning av Gustavianum! Efter flera år av upprustning och ombyggnation har museet fått ett nytt och kontrollerbart inomhusklimat även för de allra känsligaste museiföremålen - som tidigare inte har kunnat visas. Pressvisning: tisdag den 18 juni, klockan 13-14:30 – anmälan krävs.
Lördag den 18 maj firas Carl von Linnés 317:e födelsedag i Linnéträdgården, mitt i Uppsala. Besökare i alla åldrar är välkomna på en tidsresa tillbaka till 1700-talet med sällskapsspel, trädgårdsmarknad, dans, forskarsamtal och dräktvisningar. Följ med på visningar av de växter Linné odlade och delta i experimentverkstad för att lära dig mer om Linnés vetenskaper idag.
Under måndagskvällen presenteras den nya konstnärlig ledaren för Uppsala University Jazz Orchestra: jazzmusikern Erik Tengholm. – Det känns oerhört kul, spännande och hedrande, säger han.
En fornegyptisk barnsarkofag i keramik, från den 19:de dynastin (1295–1186 f.Kr.) har återkommit till Uppsala. Sarkofagen har tillhört en pojke vid namn Pa-nefer-neb och hittades vid en utgrävning 1920. Senaste åren har den funnits på Museum of Fine Arts, Boston, och har tack vare digitalisering och bra samarbete kunnat lämnas tillbaka till Gustavianum, Uppsala universitets museum.
Att döden är blå eller ett flygande djur är de vanligaste sätten att illustrera döden i svenska barnböcker. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som omfattar analyser av 62 böcker. Bara sex av tio böcker använder ordet ”död” och det kan vara problematiskt.
Allt fler läsare väljer strömmade ljudböcker och då helst deckare eller feelgood. För många har det blivit ett sätt att somna på kvällarna. Det framkommer i en ny bok av litteraturforskaren Karl Berglund. – Man ser det genom att många användare börjar lyssna sent på kvällen, sömnsessioner som slutar exakt efter 30 min eller tre timmar. Man har helt enkelt somnat till boken, säger Karl Berglund.
Författaren och poeten Ylva Eggehorn, ledarskribenten Sakine Madon och justitierådet Anders Eka är några av årets sammanlagt 15 nya hedersdoktorer vid Uppsala universitet. Hederstecknet delas ut vid promotionen den 26 januari, och några pristagare håller föreläsningar i samband med sitt besök i Uppsala.
Småförlagen har under perioden 1970–2016 blivit allt viktigare för utgivningen av översatt litteratur i Sverige. I högre grad än tidigare är det mindre förlag som ger ut Nobelpristagare. Att förläggarna specialiserat sig på översättningar hänger ofta samman med ett personligt intresse för ett språk eller geografiskt område. De här slutsatserna dras i en avhandling svid Uppsala universitet.
Disapriset 2023 tilldelas Sofia Häggman, egyptolog och intendent på Medelhavsmuseet. Hon får priset för sina populärvetenskapliga insatser, bland annat med boken "Mumier. Fakta, forskning, fiktion". Senaste åren har hon främst fokuserat på egyptologins historia och bilden av Egypten i Europa under 1800 – 1900-tal. För närvarande arbetar hon också med ny utställning om Egypten på Gustavianum.
