Så formade Topelius den finländska identiteten

Romanen "Fältskärns berättelser" av Zacharias Topelius har haft stor betydelse för hur man i Finland, men även i Sverige, kommit att förstå sin historia. I boken ges den lutherska tron en nyckelroll i skildringen av den framväxande nationen Finland. Tron fungerar som modell för hur samhället ska organiseras, men berättar också vilka religiösa minoriteter som ska uteslutas. Det visar en ny avhandling i kyrkohistoria av Erika Boije.

Hur skapades Finland som nation efter 1809? I en ny avhandling undersöker Erika Boije frågan genom den finlandssvenska författaren, historikern och journalisten Zacharias Topelius (1818–1898) roman Fältskärns berättelser. I romansviten skildrar Topelius Finlands och Sveriges gemensamma historia från stormaktstiden till frihetstiden genom att fokusera på två finländska släkter som på olika sätt formar nationen Finland. Topelius var tydligt inspirerad av den brittiske författaren Sir Walter Scott som använde sina historiska romaner som ett redskap för nationsbygge. Fältskärns berättelser har beskrivits som ett storverk i den finländska litteraturhistorien.

Samhället organiseras i enlighet med luthersk tro

I sin avhandling gör Erika Boije en av de hittills mest samlade analyserna av Fältskärns berättelsersreligiösa dimensioner. Hennes undersökning visar att den lutherska tron ges en nyckelroll i skildringen av den framväxande nationen. Tron fungerar bland annat som modell för hur samhället ska organiseras.

– Min forskning visar att Topelius framträder som en luthersk författare i Fältskärns berättelser. Det gör han både explicit och implicit genom att gestalta olika romanpersoner som företräder olika sätt att förvalta ett hushåll och agera som husfäder eller husmödrar och tjäna nationen. Hos Topelius framstår alltså det lutherska hushållet, utifrån Martin Luthers hustavla, som en miniatyr av nationen. Enligt hustavlan hade alla en av Gud given roll. Det är inom hushållet föreställningar om ansvar, lydnad och könsroller formas – och sedan återspeglas i nationen som helhet, säger Erika Boije som nyligen disputerat i kyrkohistoria.

I Fältskärns berättelser framhåller Topelius olika ideal genom att både visa på själva idealet och på dess motbild. Detta görs exempelvis genom att skildra den goda husfadern som är både omsorgsfull och auktoritativ och den onda husfadern som bara uppvisar auktoritet. Husmodern skildras ofta som en andlig vägledare och äktenskapet som en grund för både social stabilitet och nationell framtid. Fertilitet och familjebildning kopplas tätt till nationens fortlevnad, medan flit och hårt arbete framställs som lutherska dygder som bär upp nationen.

Topelius skildrar katoliker som infertila

Samtidigt visar Erika Boije att detta nationsbygge också har tydliga gränser. Religiösa minoriteter placeras utanför den nationella gemenskapen.

– Vi ser hur Topelius sätt att förhålla sig till olika minoritetsgrupper så som katoliker, judar, muslimer och folktrons utövare präglas av exkluderande element som är typiska för 1800-talet. Det syns till exempel i hur Topelius skildrar katolska kvinnor och män som infertila, medan idealiska finländska lutheraner får många barn. I det stora hela hittar dessa minoriteter inte sin plats i det lutherska hushållet och utesluts därmed ur nationen i stort, säger Erika Boije.

Studien visar att Topelius sätt att utforska nationen inte uppstår ur tomma intet. I stället knyter han an till äldre, tidigmoderna föreställningar där hushållet utgjorde en meningsfull samhällsordning. Topelius för in dessa idéer i det moderna nationsprojektet och på så sätt blir den nya nationen en fortsättning på äldre sociala och religiösa strukturer, snarare än ett radikalt brott med det förflutna.

Hade stort inflytande i både Finland och Sverige

Fältskärns berättelser har haft stor betydelse för hur Finland men även Sverige kommit att förstå sin historia. Under en lång tid var Topelius Albert Bonniers bäst säljande författare och i synnerhet Fältskärns berättelser såldes i stora upplagor från 1853 och långt in på 1900-talet. Topelius verk har influerat finländares nationella identitet i flera generationer.

– Genom att studera hur nationen skapas i litteraturen kan vi bättre förstå vilken roll religion och i synnerhet den lutherska tron spelade i formandet av de nordiska nationerna. I dag, när frågor om nationell identitet, tillhörighet och tolerans åter är högaktuella, ger Topelius texter viktiga perspektiv på hur inkluderande och exkluderande gemenskaper formas genom berättelser, säger Erika Boije.

Fakta: Luthers hustavla

Martin Luthers hustavla är uppdelad i tre olika stånd: det andliga och det politiska ståndet samt hushållsståndet. Hushållsståndet har en central funktion i treståndsläran utifrån det fjärde budet om att alla människor ska hedra sin far och sin mor, vilket också speglas i de övriga auktoritetsförhållandena. Staten uppfattades som kungens utvidgade hushåll där kungen var husfader, prästen agerade som far i sin församling och husbonden regerade i sitt hushåll. Enligt hustavlan hade alla en av Gud given roll inom sitt stånd.

Kontakt

Erika Boije, teologie doktor i kyrkohistoria vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet
E-post: Boije.Erika@gmail.com
Mobiltelefon: 070-36 14 851 (Pratar både svenska och finska)

Avhandling

Boije, E. (2025). En ny luthersk nation : Ideal och motbilder i Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius (PhD dissertation, Acta Universitatis Upsaliensis).