I september 2001 utbröt våldsamma sammanstötningar mellan etniska och religiösa grupper i den nigerianska staden Jos. Staden delades upp och våldet pågår fortfarande. I sin avhandling analyserar antropologen Ulrika Andersson Trovalla de processer som formade staden och dess invånare efter 2001. I centrum för analysen står en grupp utövare av traditionell medicin.
Den 10 maj har du som journalist möjlighet att få svar på dina frågor om hur ett kärnkraftverk fungerar, hur människokroppen påverkas av strålning och hur människor reagerar då katastrofer inträffar. Under förmiddagen ges möjlighet att lyssna till och diskutera med forskare inom tillämpad kärnfysik, strålningsbiologi och katastrofpsykiatri.
I hård internationell konkurrens har Uppsala universitet utsetts till ett av Rotary Internationals sju internationella Peace Centers. Det innebär att studenter från hela världen kommer att kunna få Rotarystipendier för att gå en masterutbildning i freds- och konfliktkunskap i Uppsala.
Posttraumatisk stress efter en brännskada är relaterat till en selektiv uppmärksamhet av sådant som påminner om traumat. Det visar Josefin Sveen i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 11 mars. Hon har även testat ett instrument som kan identifiera personer i riskzonen.
Förintelse- och folkmordsstudier är ett växande forskningsområde med stark internationell anknytning. Inför hösten 2011 startar nu Uppsala universitet ett nytt engelskspråkigt masterprogram i ämnet, som ska ge studenterna redskapen att förstå och analysera folkmord och massvåld i deras historiska och kulturella sammanhang.
Antalet aktiva konflikter ser inte längre ut att öka i antal och antalet dödsoffer har minskat radikalt sedan början av 1990-talet. Detta framgår av Uppsala konfliktdataprograms (UCDP) årliga översikt, som kommer ut i dagarna. I år har forskarna även undersökt ickestatliga konflikter och konstaterar att situationen är värst i länder med svag statsmakt, men att antalet dödsoffer även här minskat.
Vad händer när journalister möter drabbade i en akut katastrofsituation? Den frågan väcker emellanåt allmänhetens debatt. Liselotte Englund, postdoktor vid Uppsala universitet, har sedan 1990-talet studerat olyckor och katastrofer i dessa avseenden. Nu belönas hon med Frank Ochberg Award 2010, ett av världens främsta pris inom fältet psykotraumatologi och journalistik.
På senare år har EU och dess medlemsstater ökat sitt deltagande i krig, men inte i fredsinsatser. Det framgår av en ny rapport från konfliktdataprogrammet UCDP vid Uppsala universitet. Forskarna konstaterar att EU som fredsprojekt borde ha mer att ge och föreslår en ny doktrin för fredsbyggande.
Tor Sellström, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala samt professor Pierre Pestieau vid University of Liège, Belgien, har utsetts till nya hedersdoktorer vid samhällsvetenskapliga fakulteten.
Influensapandemi och klimatförändringar är exempel på komplexa situationer som kan utvecklas till samhällskriser. Hur klarar vi att lära av tidigare samhällskriser och undvika att upprepa misstag? Pedagogen Ing-Marie Persson har i sin avhandling undersökt vad som påverkar och kan förbättra samverkan mellan människor i förebyggande krisberedskapsarbete.
This year’s Dag Hammarskjöld Lecture will be given by Dr. Francis M. Deng, UN Special Adviser for the Prevention of Genocide. Dr. Deng previously served as the Sudan’s Minister of State for Foreign Affairs and its ambassador to Sweden and the U.S., among other countries. Members of the media are welcome to attend the lecture, which will be held at the University Main Building on 10 September.
Årets Dag Hammarskjöld-föreläsare är FN:s särskilde rådgivare för att förhindra folkmord, Dr. Francis M. Deng. Han har tidigare varit utrikesminister i Sudan som landets ambassadör ibland annat Sverige och USA. Media hälsas välkomna till föreläsningen som äger rum i universitetshuset den 10 september.
Den internationella katastrofhjälpen till jordbävningens offer på Haiti är en av de största insatserna genom historien. Vad är möjligt att göra vid en så omfattande händelse? Vilka problem uppstod och hur löstes de av hjälparbetarna? Media hälsas välkomna till ett seminarium den 1 juni inom ramen för en kurs i internationell katastrofhälsovård.
Moderna landminor är ofta tillverkade i plast och därför svåra att detektera med tekniker som används idag. Erik Gudmundson vid Uppsala universitet visar i sin avhandling hur man med hjälp av NQR-teknik (kvadrupolär resonans) skulle kunna hitta minor genom att detektera själva sprängämnet.
Tre år efter tsunamikatastrofen var flera av dem som drabbades fortfarande påverkade av det som hänt. Sämst mådde de som förlorat en nära anhörig och själva utsattes för en livshotande situation. Psykologen Kerstin Bergh Johannessons avhandling om överlevnad och traumatisk sorg är den första avhandlingen i Sverige att följa efterverkningarna efter en stor katastrof av detta slag.
1990-talet hade fler stora krig och fler dödade i strid och ensidigt våld än 00-talet. Det framgår av den senaste upplagan av den årliga rapporten från Uppsala universitets konfliktdataprogram States in Armed Conflict. Inte desto mindre finner forskarna en oroande tendens av ökande antal konflikter på senare år.
Karen Koning AbuZayd, generalkommissionär vid UNRWA (United Nations Relief and Works Agency), kommer att hålla årets Dag Hammarskjöldföreläsning som ges på inbjudan av Uppsala universitet och Dag Hammarskjölds Minnesfond.
En forskargrupp vid Uppsala universitet har i samarbete med FOI och Uppsalaföretaget Q-linea AB, utvecklat ett system för snabb och känslig detektion av farliga sporer och bakterier i luft. Ett första test i fält visade mycket lovande resultat.
Efter 1991 minskade antalet aktiva konflikter i världen under 12 år i rad, men de senaste fem åren har antalet återigen ökat. Detta framgår av Uppsala konfliktdataprograms nya årliga översikt som nu publicerats i den internationell ansedda tidskriften Journal of Peace Research. Informationen täcker alla år sedan 1946.
Katla är en glaciärtäckt vulkan på Island som haft stora utbrott cirka två gånger per sekel. Den senaste tiden har många jordskalv registrerats hos Katla, och på Island har man befarat att ett nytt utbrott är att vänta. Nu visar en avhandling av Kristín Jónsdóttir vid Uppsala universitet att skalven kanske inte orsakas av vulkanisk aktivitet, utan av isrörelser. Avhandlingen granskas den 8 maj.