Rädslan för hämnd hindrar den avväpning av före detta stridande som är nödvändig efter inbördeskrig. Det visar en ny avhandling av Joakim Kreutz vid Uppsala universitets institution för freds- och konfliktforskning som har studerat 384 olika slut på inbördeskrig sedan andra världskriget.
I det akademiska studiet av folkmord och massivt politiskt våld möter forskaren ofta svårt traumatiserade individer och arbetar med deras berättelser. Den 21-23 maj arrangerar Uppsala universitets Hugo Valentin-centrum ett internationellt symposium med inbjudna folkmordsforskare om trauma och sekundär traumatisering.
Varannan överlevande efter Estoniakatastrofen utvecklade posttraumatiskt stressyndrom, främst under de två första åren efter förlisningen. Det visar en avhandling från Uppsala universitet. Filip Arnberg har i sitt avhandlingsarbete undersökt stressreaktioner och ohälsa hos överlevande från Estoniakatastrofen 1994, flygplansolyckan i Gottröra 1991 och bussolyckan i Måbødalen, Norge, 1988.
Den 15 april är det på dagen hundra år sedan Titanic förliste under sin jungfrutur. Sedan dess har det funnits en allmän uppfattning att kvinnor och barn räddas först vid katastrofer. Baserat på en analys av 18 av de mest uppmärksammade fartygskatastroferna från 1800-talet fram till idag drar Uppsalaforskare slutsatsen att detta är en myt.
Steven Pinker, professor vid Harvard, och en av samtidens mest uppmärksammade tänkare, håller en öppen föreläsning vid Uppsala universitet den 15 mars. Han kommer med ett positivt budskap i sin föreläsning om människans natur och det minskade våldet i världen.
Hur ska fred skapas och samhällen återuppbyggas i tidigare konflikthärdar när enskilda individer bär på oerhörda förluster, hämndkänslor och minnen av kränkningar? Det är en angelägen och högaktuell frågeställning som försoningsforskningen vill ge svar på. I februari startar en öppen föreläsningsserie på temat vid Uppsala universitet.
Under de senaste åren har fredsforskare observerat en oroande trend där extern inblandning i interna konflikter – med intensifiering av konflikten som följd – blivit allt vanligare. Detta beskrivs av forskare vid Uppsala Konfliktdataprogram (UCDP) i den senaste rapporten om stater i väpnad konflikt, States in Armed Conflict 2010.
Återintegreringsprogram för rebeller och soldater är en del av det omfattande fredsarbete som pågår i Liberia. I sin avhandling har statsvetaren Johanna Söderström sett hur dessa program påverkar deltagarnas fortsatta relation till politik efter kriget. Signaler som förmedlas via programmens utformning kan antingen stärka eller gradvis rasera den demokratiska utvecklingen i landet.
Vilka faktorer är det som ökar risken för väpnad konflikt och krig? Under vilka förhållanden är konfliktlösning mer lyckosam? Dessa grundfrågor måste besvaras för att fredsfrämjande arbete ska bära frukt. Idag släpps ett nytt datamaterial från Uppsala Conflict Data Program som öppnar helt nya möjligheter att studera konflikter. Det finns redan användbara resultat inom bland annat klimatområdet.
Hur kan den mest avancerade forskningen inom medicin och naturvetenskap bäst utnyttjas för forensiska analyser vid brottsutredningar? Den frågan är utgångspunkten för en konferensdag vid Uppsala universitet den 4:e oktober där tillämpningen av kemiska metoder vid forensiska analyser ska diskuteras.
Under 2010 minskade antalet konflikter runt om i världen markant. Därmed förstärktes en utveckling som observerats redan 2009. Den uppåtgående trenden i antalet aktiva konflikter som setts sedan början av 2000-talet kan nu vara bruten. Detta framgår av forskningsprogrammet Uppsala konfliktdataprograms (UCDP) nya årliga översikt som just publicerats i tidskriften Journal of Peace Research.
Libanon, Golanhöjderna och Hatay, där de syriska flyktingarna från Jisr al-Shughur-området nu befinner sig, innefattades alla ursprungligen i det franska mandatet Syrien som upprättades efter första världskriget. Sedan dess har de av olika anledningar förlorats. Emma Lundgren Jörum vid Uppsala universitet visar i sin avhandling varför vissa förlorade områden förblir viktiga för Syrien.
Varför blir vissa konflikter utvalda för intervention medan andra inte blir det? Och vilka faktorer bidrar till att driva fram eller hålla tillbaka EU:s militära operationer? Katarina Engberg, departementsråd vid Försvarsdepartementet och tidigare diplomat vid den svenska EU-representationen och, har i sin avhandling granskat av några av EU:s första sex militära operationer.
I september 2001 utbröt våldsamma sammanstötningar mellan etniska och religiösa grupper i den nigerianska staden Jos. Staden delades upp och våldet pågår fortfarande. I sin avhandling analyserar antropologen Ulrika Andersson Trovalla de processer som formade staden och dess invånare efter 2001. I centrum för analysen står en grupp utövare av traditionell medicin.
Den 10 maj har du som journalist möjlighet att få svar på dina frågor om hur ett kärnkraftverk fungerar, hur människokroppen påverkas av strålning och hur människor reagerar då katastrofer inträffar. Under förmiddagen ges möjlighet att lyssna till och diskutera med forskare inom tillämpad kärnfysik, strålningsbiologi och katastrofpsykiatri.
I hård internationell konkurrens har Uppsala universitet utsetts till ett av Rotary Internationals sju internationella Peace Centers. Det innebär att studenter från hela världen kommer att kunna få Rotarystipendier för att gå en masterutbildning i freds- och konfliktkunskap i Uppsala.
Posttraumatisk stress efter en brännskada är relaterat till en selektiv uppmärksamhet av sådant som påminner om traumat. Det visar Josefin Sveen i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 11 mars. Hon har även testat ett instrument som kan identifiera personer i riskzonen.
Förintelse- och folkmordsstudier är ett växande forskningsområde med stark internationell anknytning. Inför hösten 2011 startar nu Uppsala universitet ett nytt engelskspråkigt masterprogram i ämnet, som ska ge studenterna redskapen att förstå och analysera folkmord och massvåld i deras historiska och kulturella sammanhang.
Antalet aktiva konflikter ser inte längre ut att öka i antal och antalet dödsoffer har minskat radikalt sedan början av 1990-talet. Detta framgår av Uppsala konfliktdataprograms (UCDP) årliga översikt, som kommer ut i dagarna. I år har forskarna även undersökt ickestatliga konflikter och konstaterar att situationen är värst i länder med svag statsmakt, men att antalet dödsoffer även här minskat.
Vad händer när journalister möter drabbade i en akut katastrofsituation? Den frågan väcker emellanåt allmänhetens debatt. Liselotte Englund, postdoktor vid Uppsala universitet, har sedan 1990-talet studerat olyckor och katastrofer i dessa avseenden. Nu belönas hon med Frank Ochberg Award 2010, ett av världens främsta pris inom fältet psykotraumatologi och journalistik.