Den aggressiva cancerformen neuroblastom hos barn har studerats i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 27 februari 2009. Förhoppningen är att resultaten kan ligga till grund för nya kliniska prövningar och nya behandlingsmetoder för att i framtiden kunna ge de drabbade barnen en bättre prognos.
De celler som frigörs vid astma frigörs också vid KOL och hjärtinfarkt. Nu visar en omfattande studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics vilka genvarianter som ligger bakom dessa sjukdomstillstånd och även betydelsen av de eosinofila granulocyterna, en slags nyckelceller, för dessa inflammatoriska sjukdomar.
Hundar kan också få Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS) eller Lou Gehring’s disease och nu har forskare vid Uppsala universitet identifierat en mutation i en gen, SOD1, som ger upphov till dessa symptom hos flera hundraser, och det är samma gen som orsakar ALS hos människor.
Patienter med schizofreni har en lägre viloenergiomsättning än förväntat och även en förändrad förbränning under arbete. Det visar Björn Nilsson i en avhandling som läggs fram vid Uppsala Universitet 31 januari. Resultaten kan leda till bättre förståelse av den viktuppgång och den kroppsliga ohälsa som många schizofrenipatienter drabbas av.
"De är nog hälsosamma, men förmodligen onödiga. Åtminstone för mig." Så tycker många om så kallade funktionella livsmedel. Det är också svårt även för vårdpersonal att veta vad dessa livsmedel gör, vilket pekar på att mer pålitlig information behövs. Detta visar nutritionisten Eva Landström i sin avhandling, som hon presenterar vid Uppsala universitet den 28 november.
Bestråla det sjuka organet med ljus och ett effektivt läkemedel aktiveras i kroppen. Det är målet för forskning som går ut på att koppla en verksam läkemedelssubstans till en peptid och undersöka hur den ändrar form vid ljusbestrålning. Miranda Varedian visar i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 27 november, lovande resultat i den riktningen.
Genom att ge läkemedel i form av ett pulver i en nässprej kan läkemedlet få en snabbare effekt än med en tablett och bättre än med en vanlig nässprej. Det kan vara särskilt effektivt för att behandla migrän och annan smärta, illamående och sömnsvårigheter. Det visar Nelly Fransén, som lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 24 oktober.
Många äldre har bakterier i urinen som är helt ofarliga och därför inte behöver behandlas med antibiotika. I sin avhandling presenterar distriktsläkaren Nils Rodhe en metod för att snabbt kunna avgöra om en bakterieinfektion bör behandlas eller inte, ett viktigt steg mot att minska antibiotikaanvändningen i samhället. Disputationen äger rum den 25 oktober vid Uppsala universitet.
Endorfiner är välkända som förmedlare av smärtlindring och belöningskänsla. Dessa och flera andra signalämnen åstadkommer detta via fyra olika receptorer på nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Forskare vid Uppsala universitet har nu funnit att alla fyra receptorerna fanns redan i de tidiga ryggradsdjuren och alltså uppstod för minst 450 miljoner år sedan.
Bättre kunskaper om egenskaperna hos det pulver en tablett är gjord av ger bättre och säkrare tabletter. Tillsammans med bättre kunskaper om tänkbara tillverkningsprocesser kan också kostnaden sänkas för att utveckla och tillverka läkemedel. Josefina Nordström lägger fram sin avhandling om materialsnåla metoder och modeller vid Uppsala universitet den 3 oktober.
I nästa vecka samlas över hundra forskare i Uppsala till en internationell konferens om proteinforskning. Det handlar om glutationtransferaser - en familj enzymer som främst är känd för att oskadliggöra giftiga ämnen i kroppens celler. Detta forskningsområde är högintressant såväl inom läkemedelsindustrin och biotekniken som inom grundforskningen.
Idag går det att köpa information om sina egna gener och branschen växer. Men vad säger egentligen dessa gentest, vad gör vi med informationen och vill vi verkligen ha den? Under ett seminarium som den 12 juni arrangeras av Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet, diskuteras etiska och medicinska aspekter kring kommersiella gentest.
Missbruk av opiater leder till cellskador i hjärnan, som man hittills betraktat som bestående. Nu visar Uppsalaforskare att det kan vara möjligt att reparera en del av skadorna med hjälp av tillväxthormonet HGH. Studien publiceras i senaste numret av Proceedings of the National Academy of Sciences.
Det pågår en intensiv forskning för att försöka få fram ämnen som skulle kunna användas för mycket tumörspecifik behandling av svår cancer. Ylva Almqvist, som lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 17 maj, har hittat två mycket lovande ämnen för tjocktarmscancer.
Att behandla njurarna med C-peptider och använda insulinplåster i stället för sprutor skulle kunna skydda diabetiker från följdsjukdomar som till exempel njurskador. I en avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 7 december beskriver Lina Nordquist hur den nya behandlingen kunde se ut.
Läkemedlet azatioprin, som används mot inflammatoriska tarmsjukdomar, verkar genom att aktiveras av enzymet glutationtransferas. Forskare vid Uppsala universitet visar nu att olika varianter av detta enzym omvandlar läkemedlet olika snabbt. Rönen bidrar till förståelsen av biverkningar hos vissa patienter och ökar möjligheten att utveckla glutationtransferas för en framtida genterapi mot cancer.
I det senaste numret av Nature Reviews in Microbiology presenteras i ett svensk-spanskt EU-samarbete vilka teoretiska och praktiska metoder som behövs för att kunna förutsäga risken för att antibiotikaresistens kommer att uppstå.
Många läkemedel bryts lätt ned, och det är viktigt att de lyckas ta sig till rätt ställe i kroppen utan att brytas ned på vägen. I en avhandling i farmaceutisk fysikalisk kemi vid Uppsala universitet har Peter Nilsson studerat en viss sorts geler som man hoppas ska kunna skydda läkemedlen på vägen, och därmed också skydda kroppen mot skadliga bieffekter. Avhandlingen granskas den 19 oktober.
Thomas Lönngren, chef för Europas högsta läkemedelsmyndighet EMEA (European Medicines Agency) i London, samt en framstående amerikansk peptidforskare, Abba Kastin, har utsetts till nya hedersdoktorer vid Uppsala universitets farmaceutiska fakultet.
Melaninproduktion gör att vi blir solbrända, men hjälper också ryggradslösa djur att kapsla in angripande svampar och parasiter. Nu visar forskare att melanin också skyddar mot bakterieinfektioner, åtminstone hos kräftor. Studien publiceras i senaste nätupplagan av den vetenskapliga tidskriften Journal of Biological Chemistry.