Skottlossning, våld och droger är temat för U-FOLD:s höstseminarium 2018. Deltar gör bland andra Jale Poljarevius, chef vid Uppsalapolisen, Mia-Maria Magnusson, narkotikapolis och forskare, och Christian Frödén, chef för Gränspolisens ensamkommandegrupp. Välkomna! Onsdag 14 november, kl 10–12. Universitetshuset, Biskopsgatan 3, Uppsala: Sal X
Virus har en mycket begränsad uppsättning av gener och måste därför i stor utsträckning förlita sig på värdcellens proteiner för att kunna föröka sig. Ny forskning visar nu att ett specifikt värdcellsprotein krävs för att många humanpatogena virus ska kunna transportera sin nukleinsyra inom värdcellen. Upptäckten öppnar för nya möjligheter att utveckla läkemedel för att behandla virusinfektioner.
Forskare från Uppsala universitet har, i samarbete med flera amerikanska kollegor, hittat en akilleshäl för den vanligaste formen av elakartade barnhjärntumörer. Genom att kombinera två sorters läkemedel går det att samtidigt angripa cancercellens delning och dess förstärkningssystem, vilket behövs för att behandlingen ska bli tillräckligt effektiv. Forskningsresultaten publiceras i Oncogene.
Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) ordineras ofta vid depression och ångest men det har ifrågasatts om effekten överträffar placebo, vilket skapat debatt bland forskare och kliniker. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att sättet som behandlingen framställs på för patienten kan vara lika viktigt som själva behandlingen.
En droppe blod på ett filterpapper, låt torka och lagra i millimeterstora cirklar för framtida diagnostik – betydligt enklare än dagens resurskrävande metod med nedfrysta blodprover i plaströr. Uppsalaforskare visar i en ny studie, där de testat att mäta 92 olika proteiner på torkade prover, att metoden har stor potential att spara resurser till förmån för tidig diagnostik och behandling.
Efter en hjärtinfarkt är det viktigt att patienter tar läkemedel som sänker kolesterolnivåerna. En ny studie från forskare vid Uppsala och Umeå universitet publicerad i European Journal of Preventive Cardiology har funnit att generell kognitiv förmåga (intelligens) spelar roll för hur väl män tar sin ordinerade statin under både ett och två år efter hjärtinfarkten.
Patientperspektivet är viktigt i all medicinsk forskning, särskilt när det gäller utveckling av läkemedel. Nu startar PREFER: ett forskningsprojekt som ska utvärdera när och hur patienters preferenser kring risk och nytta bör ingå i beslut omkring läkemedel och andra medicinska produkter.
Hur länge ett blodprov som används för medicinsk forskning har legat lagrat i en biobank kan påverka provresultaten lika mycket som blodgivarens ålder gör. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften EBioMedicine. Hittills har forskning tagit hänsyn till ålder, kön och hälsofaktorer för blodlämnaren, men lagringstiden är alltså lika viktig.
Forskare har för första gången avslöjat nanostrukturen hos den mesoporösa magnesiumkarbonaten Upsalite® och kontrollerat porstorleken utan organiska molekyler som mallar eller svällningsmedel. Genom att styra porstrukturen hos materialet kan den amorfa fasen hos svårlösliga läkemedelssubstanser stabiliseras och hastigheten för läkemedelstillförseln kan skräddarsys.
När små barn strålbehandlas och undersöks med datortomografi, så kallad CT-scanning, och samtidigt får narkosmedlet ketamin, kan de få problem med minnet och med inlärningen senare i livet. Det visar en ny studie i en avhandling från Uppsala universitet.
Nu ska patienter som har både HIV och multiresistent TBC kunna få bättre avvägd medicinering. På det sättet hoppas man kunna förkorta behandlingstiden för multiresistent TBC och minska de många biverkningar som finns med dagens behandling. Det kan förhoppningsvis också bidra till att minskad utveckling av antibiotikaresistens. Det visar ny forskning från Uppsala universitet.
Forskare har för första gången lyckats få en antikropp att passera blodhjärnbarriären och fungera som spårämne vid PET-avbildning av hjärnan. Resultatet blev mer exakt information än med vanliga radioaktiva spårämnen. Studien ger hopp om effektivare diagnostik vid tidig Alzheimers sjukdom och bättre möjligheter att se effekter av läkemedelsbehandling.
Uppsalaforskare har utvecklat en metod som kan visa hur enskilda celler påverkas av behandling med läkemedel. Hittills har det bara varit möjligt att undersöka effekter på proteiner och RNA-molekyler hos grupper av celler, men nu går detta att göra cell för cell. En vetenskaplig artikel om metoden publicerades nu i tidskriften Cell Reports.
Såhär i vintertider är förkylda och febriga barn och kollegor en vanlig syn. Många tar till receptfria läkemedel som Ipren, Treo eller Alvedon för att snabbt känna sig bättre. Men hur skiljer sig dessa läkemedel åt? Datorsimuleringar kan ge viktiga svar, visar ny studie.
En ny smart forskningsrobot kan snabba på forskningen kring cancerbehandlingar. Roboten som själv planerar och utför experiment med många substanser, har utvecklats under ledning av Mats Gustafsson, professor i medicinsk bioinformatik vid Uppsala universitet. En artikel i ämnet publiceras i dag i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports (Nature).
Forskare vid Uppsala universitet och SciLifeLab presenterar i senaste numret av tidskriften EBioMedicine en biobank med cellinjer som kan användas som modell för hjärntumörformen glioblastom. Biobanken och den tillhörande databasen med information om cellerna utgör en allmänt tillgänglig resurs som kan utnyttjas av hjärntumörforskare världen över.
Under toppmötet Uppsala Health Summit om antibiotikaresistens, som inleds nästa vecka, ger Dr. Manica Balasegaram från internationella Läkare utan gränser den 1 juni en öppen föreläsning på temat. För journalister är det även möjligt att ta del av konferensens plenarföreläsningar 2-3 juni.
Inför toppmötet Uppsala Health Summit om antibiotikaresistens, som äger rum 2-3 juni, har nu en rapport tagits fram som sätter fokus på några av de mest brännande utmaningarna. Målet är man under mötet ska lyckas förflytta diskussionen från ”vad” till ”hur” och ”vem”.
En ny studie från sömnforskare vid Uppsala universitet visar att män som rapporterade sömnstörningar löpte en ökad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom jämfört med dem som sov gott. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Alzheimer’s & Dementia.
Personer som bär på genen FTO löper större risk än andra att drabbas av fetma. Forskare vid Uppsala universitet och Umeå universitet har nu identifierat några av de mekanismer som gör att bärare av genen går upp i vikt. En ny studie visar att en vanlig variant av FTO påverkar halterna av hormonerna leptin och ghrelin i blodet, hormoner som reglerar hunger och mättnad.