Fyra miljoner barn dör varje år under den första levnadsmånaden. Trots att en stor del av dessa dödsfall skulle kunna förhindras med enkla och kostnadseffektiva metoder har inget hänt de senaste decennierna. ST-läkaren Mats Målqvist beskriver i sin avhandling några av orsakerna och visar bland annat att majoriteten av dödsfallen inte ens rapporteras.
En helt ny typ av läkemedelssubstans mot Alzheimers sjukdom som utvecklats av Uppsalaforskare har nu gått in i klinisk prövning i USA. Den angriper förstadiet till de proteintrådar som orsakar sjukdomen, de så kallade protofibrillerna.
En forskargrupp från Uppsala universitet har utvecklat en helt ny metod som innebär en lösning på ett mycket svårt problem inom läkemedelsutvecklingen i prekliniska studier. Nämligen att mäta exakt hur mycket läkemedel som hamnat exakt var i en vävnad. Studien har nyligen publicerats i den ansedda tidskriften PLoS ONE.
Professor Otto Cars, som vid sidan av sin forskning om infektionssjukdomar har ett starkt internationellt engagemang för att förebygga det växande problemet med antibiotikaresistens, uppmärksammas nu internationellt för sitt arbete. APUA, The Alliance for the Prudent Use of Antibiotics, meddelade idag att han utsetts till årets mottagare av det prestigefyllda APUA Leadership Award.
Den 17-19 september samlas en grupp forskare i medicin och antropologi till en gemensam konferens för att diskutera studier som rör kvinnlig omskärelse.
Under 70 år har världen missbrukat antibiotika som gemensam resurs, genom slarvig användning och minskande ansträngningar att ta fram nya preparat. Resultatet är växande antibiotikaresistens, som hotar att ta sjukvården tillbaka till den tid när en lunginflammation oftast var synonym med döden.
Med gränsöverskridande samarbete och storskalig teknik är det möjligt att åstadkomma både nydanande medicinsk forskning och samhällsnytta. Detta vill SciLifeLab Uppsala nu demonstrera genom en rad projekt som får chansen att pröva nya vägar.
Ett av de allra största hoten mot den globala folkhälsan är det växande problemet med antibiotikaresistens som gör att vanliga infektioner inte längre kan behandlas. Den 6-8 september samlas forskare, politiker, hälsoorganisationer och läkemedelsindustri till ett globalt strategimöte i Uppsala.
En enkel mätning av troponin i blodprov kan identifiera patienter med en ökad risk för stroke och andra allvarliga komplikationer vid förmaksflimmer. Dessa helt färska resultat presenteras i dag av hjärtforskare från Uppsala vid den Europeiska hjärtkongressen i Stockholm.
Vinsterna med att gå över till nya blodproppshämmande läkemedel såsom dabigatran (Pradaxa) vid förmaksflimmer varierar beroende på kvaliteten på sjukhusens rutinbehandling med warfarin (Waran). Detta rapporteras idag av professor Lars Wallentin, Uppsala kliniska forsknings center (UCR), på den Europeiska hjärtkongressen i Stockholm. Studien publiceras samtidigt i tidskriften The Lancet.
Den nya blodproppshämmaren ticagrelor (Brilinta) från AstraZeneca är bättre på att minska risken för hjärtkärlrelaterade händelser hos patienter med akut kranskärlssjukdom än dagens rutinbehandling med clopidogrel (Plavix). Detta gäller oavsett genetisk profil. Dessa nya resultat presenteras idag vid den Europeiska hjärtkongressen i Stockholm samtidigt med publicering av resultaten i the Lancet.
Ett av de allra största hoten mot den globala folkhälsan är det växande problemet med antibiotikaresistens som gör att vanliga infektioner inte längre kan behandlas. Den 6-8 september samlas forskare, politiker, hälsoorganisationer och läkemedelsindustri till ett globalt strategimöte i Uppsala.
Ett nytt vaccin, som slår ut blodförsörjningen till cancertumörer, har visat sig mycket effektivt på möss. Tumörtillväxten minskade med hela 70 procent. Bakom studien, som nyligen publicerades i FASEB Journal, står en forskargrupp från Uppsala universitet. Nästa steg är att testa vaccinet på hundar med cancer.
Typ 1-diabetes, så kallad ungdomsdiabetes, kan idag behandlas genom transplantation av insulinproducerande celler till levern. Men cellerna har låg överlevnad och därför blir patienten ofta beroende av sprutor igen efter några år. I en ny studie som publiceras i den välrenommerade tidskriften Diabetes visar Uppsalaforskare att transplantation till en muskel kan vara betydligt effektivare.
Multipelt myelom är en av de vanligaste typerna av blodcancer i Sverige. Ett forskarteam vid Uppsala universitet presenterar nu ett helt nytt koncept för hur myelomcellers etablering och tillväxt kontrolleras, en upptäckt som kan ligga till grund för utvecklingen av nya behandlingsmetoder för sjukdomen. Studien publiceras i juliupplagan av nättidskriften PLoS ONE.
Diabetesforskning står i fokus när Uppsalas Eric K Fernströms pris till yngre forskare 2010 delas ut. Per-Ola Carlsson får priset för sin forskning om insulinproducerande celler.
För första gången har forskare lyckats identifiera merparten av alla detekterbara proteiner i ”ryggmärgsvätskan”, dvs cerebrospinalvätskan, hos friska personer. Framgången kan bli ett fantastiskt verktyg för diagnostik av och forskning om nervsystemets sjukdomar. Studien publiceras idag i den ansedda tidskriften PLoS ONE.
Överviktiga har ofta allvarlig D-vitaminbrist och rubbad kalkomsättning i kroppen visar en ny studie från Uppsala universitet, som nu publiceras i Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism. Detta problem har fått alldeles för lite uppmärksamhet inom vården, menar forskarna.
Ungdomar dricker för att hantera stress, dominera eller av sociala skäl. Men även genetiska faktorer spelar stor roll för riken för att utveckla alkoholmissbruk. Det visar forskaren Erika Comasco från institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. Hon försvarar sin avhandling på Centrallasarettet i Västerås den 10 juni.
Hur näsan fungerar kan påverka livskvaliteten hos vuxna som tidigare har behandlats för läpp-, käk-, och gomspalt. Patienternas egen uppfattning om näsans utseende påverkar också hur väl de trivs med livet. Det visar plastikkirurgen Maria Mani i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 11 juni.