Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin

  • Cancerhämmande inflammation

    Tumörer är ofta inflammerade, vilket kan stimulera eller hämma tumörens tillväxt beroende på vilka immunceller som är involverade. Nu visar en svensk-belgisk forskargrupp att ett kroppseget protein, HRG, aktiverar de specifika immunceller som hämmar tumören. Studien publiceras idag i en artikel i nätupplagan av den ansedda tidskriften Cancer Cell.

  • Ny modell för hur gener slås på och av ger viktig kunskap

    RNA-molekyler kan slå av gener enligt en känd mekanism, och detta har betydelse för nästan alla kroppens funktioner. Men experiment och beräkningar har inte stämt överens, något som ingen lyckats hitta en förklaring till. Nu presenterar Uppsala universitets RNA-forskare lösningen på paradoxen i en studie som i dagarna publicerats i den välrenommerade tidskriften Genes and Development.

  • Medicinsk rätt tar sig an juridiska frågor kring liv och död

    Val av egenskaper hos ditt planerade barn, surrogatmoderskap, dödshjälp, hjärnundersökningar av brottslingar: Listan kan göras lång. Stora framsteg inom medicinsk forskning har öppnat möjligheter som väcker starka känslor men där de rättsliga aspekterna idag är outredda eller oklara. Uppsala universitet har nu fått möjlighet att satsa på detta viktiga forskningsområde inom juridiken.

  • Blodflödesmätning i underarmen bättre metod för värdering av hjärt-kärl- sjukdom

    Hjärt-kärl-sjukdomar är väldens vanligaste dödsorsak och förekomsten av dessa ökar. Därför behövs det ständigt bättre metoder för diagnos och uppföljning av patienter som riskerar att drabbas. Genom en enkelt utförd mätning av blodflödet i underarmen har en Uppsaladoktorand utvärderat en ny, lovande metod för att påvisa och följa kärlfunktion hos äldre.

  • Ny metod kräver färre försökspersoner vid klinisk prövning av läkemedel

    Mindre kostnader och förkortad utvecklingstid för nya läkemedel, samt en drastisk minskning av antalet människor som utsätts för experimentella läkemedel. Det skulle kunna uppnås om man använde mer av den information som tas fram vid många kliniska prövningar av nya läkemedel. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.

  • Effektiva e-journaler kräver bättre dialog

    Vårdpersonalen upplever ofta att vinsterna med elektroniska patientjournaler blir mindre och problemen större än man förespeglats. Apotekare Christina Ljungberg har i sin avhandling visat hur e-journaler påverkar läkarnas tillgång till information om patienten. Christina Ljungberg försvarar sin avhandling vid Uppsala universitets institution för farmaci den 4 december.

  • Ny cellterapi på gång för multipel skleros

    Vid multipel skleros, MS, angrips det centrala nervsystemet av immunförsvaret. Moa Fransson har utvecklat en metod där kroppsegna immunhämmande celler används för att specifikt hämma immunreaktionen i hjärnan och visar att den fungerar på möss. Den 3 december försvarar hon sin avhandling vid Uppsala universitet.

  • Att förebygga spridning av resistenta bakterier är en lönsam investering

    Smittspridning av resistenta bakterier i vården är ett hot mot patientsäkerheten och innebär stora kostnader för hälso- och sjukvården. Men det går att förebygga genom ett effektivt samarbete mellan sjukhusledningar och alla inblandade aktörer. Det framgår av en ny avhandling från Uppsala universitet.

  • Ny metod öppnar för storskalig cancerdiagnostik

    Uppsalaforskare har utvecklat en ny teknik för att ta fram rent DNA och RNA från många vävnadsprov på en gång. Tekniken, som presenteras idag i en artikel i tidskriften Chemical Communications, kan leda till bättre cancerdiagnostik och behandling.

  • Orsak till att hjärtmedicin inte fungerar presenteras i ny avhandling

    Ett av de vanligaste läkemedlen mot hjärtinfarkt fungerar dåligt eller inte alls hos en tredjedel av de patienter som får det ordinerat. Nu visar en ny avhandling från Uppsala universitet att problemet beror på att patienterna har nedsatt förmåga att aktivera läkemedlet i levern.

  • Unik webbportal bäddar för nya forskningsgenombrott

    Rapporterna om stora kartläggningar av människors och djurs DNA duggar allt tätare och tekniken blir allt snabbare. Men det behövs utrymme att lagra alla data och inte minst: Kunskap om hur den kan analyseras. Nu lanserar Uppsala universitet en unik öppen webbportal för att tillgängliggöra den datorkraft och kunskap som idag utgör flaskhalsen för biologisk och medicinsk forskning.

  • Forskning om media i katastrofsituationer belönas med pris

    Vad händer när journalister möter drabbade i en akut katastrofsituation? Den frågan väcker emellanåt allmänhetens debatt. Liselotte Englund, postdoktor vid Uppsala universitet, har sedan 1990-talet studerat olyckor och katastrofer i dessa avseenden. Nu belönas hon med Frank Ochberg Award 2010, ett av världens främsta pris inom fältet psykotraumatologi och journalistik.

  • Oväntat små effekter av mutationer i bakterier ger nya perspektiv

    De flesta mutationer i Salmonellabakteriens gener har oväntat små negativa effekter. Och det oavsett om de leder till förändringar i bakteriens proteiner eller inte. Det visar Uppsalaforskare i en artikel som idag publiceras i den ansedda tidskriften Science idag.

  • Brännande smärta och klåda styrs av samma nervceller

    Att det är svårt att låta bli att klia sig när det kliar vet alla. Men hur kan klåda lindras? I en ny studie som publiceras i den ansedda tidskriften Neuron idag presenterar forskare vid Uppsala universitet det överraskande fyndet att samma nervceller som är aktiva vid brännande smärta även kan kopplas till klåda.

  • Tid och rum viktigt när kemiska reaktioner beräknas

    De modeller forskare använder för att beskriva kemiska reaktioner i celler är ofta felaktiga. Reaktionernas hastighet är nämligen beroende av molekylernas position i förhållande till varandra. Nu har Uppsalaforskare tagit fram en betydligt exaktare modell som kan bli ett viktigt verktyg inom medicinsk forskning. Studien publiceras denna vecka i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

  • Ny studie visar på utvecklingsförsening hos för tidigt födda

    En ny avhandling från Uppsala universitet visar på en skillnad i utvecklingen mellan för tidigt födda och fullgångna barn. I avhandlingen framgår att barn födda före vecka 32 utvecklar sin förmåga att uppfatta rörliga objekt senare än fullgångna barn. I förlängningen kan detta leda till att utvecklingen senare i livet påverkas.

  • Mer bröstmjölk bra för späda nyfödda

    För tidigt födda barn skulle må bra av att få mer bröstmjölk under tiden de vårdas på sjukhus än vad de får i dag. Det visar en ny studie som presenteras i en avhandling från Uppsala universitet.

  • Ny studie visar hälsofördelar med nordisk mat

    Kost baserad på nordiska livsmedel sänker kolesterolet och blodtrycket, minskar kroppsvikten och förbättrar kroppens insulinkänslighet. Det visar en forskargrupp vid Uppsala universitet i en studie som nyligen publicerats online i den välrenommerade tidskriften Journal of Internal Medicine.

  • Uppsalaforskare belönas för tarmcancerforskning

    Professor Bengt Glimelius tilldelas i dag ESMO´s (European Society for Medical Oncology) stora vetenskapliga pris, Hamilton Fairley Award. Han belönas för att ha deltagit i flera kliniska prövningar som påverkat dagens sätt att behandla patienter med tarmcancer.

Visa mer