Kosttillskott till gravida minskar andelen spädbarn med vitamin B12-brist i Bangladesh. Det visar Hanna Eneroth i sin avhandling i internationell kvinno- och barnhälsovård. Disputationen äger rum den 9 mars vid Uppsala universitet.
Posttraumatisk stress efter en brännskada är relaterat till en selektiv uppmärksamhet av sådant som påminner om traumat. Det visar Josefin Sveen i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 11 mars. Hon har även testat ett instrument som kan identifiera personer i riskzonen.
Högt blodtryck kan i vissa fall orsakas av en godartad hormonproducerande tumör i binjurebarken. Nu har en svensk-amerikansk forskargrupp funnit en genetisk orsak till uppkomsten av dessa tumörer. Rönen publiceras idag i tidskriften Science.
I takt med ett varmare klimat kommer fästingarnas förekomst och därmed risken för borrelia att öka i Norden. Det visar en studie vid Uppsala universitet som publiceras i tidskriften Ticks and Tick-Borne Diseases.
Idag kan patienter med typ 1-diabetes behandlas genom transplantation av insulinproducerande celler från donatorer, men cellernas överlevnad är låg. Olof Eriksson presenterar i sin avhandling en avbildningsteknik som gör det möjligt att följa de transplanterade cellerna i kroppen – ett instrument som kan bli viktigt när man vill förstå varför cellerna skadas.
Att få fram ett nytt läkemedel är en mycket kostsam och tidskrävande process. Av 20 möjliga brukar 19 kasseras för att de inte fungerar eller ger oönskade biverkningar. Nu har en forskargrupp ledd av professor Lars Baltzer vid Uppsala universitet tagit fram en liten molekylär ”bindare” som har potential att förändra detta landskap i grunden.
Cancerpatienter drabbas ofta av blodpropp och det är känt att tumörer kan aktivera blodets förmåga att koagulera. Nu visar Uppsalaforskare även på ett motsatt samband. Möss som saknar det kroppsegna proteinet HRG, vilket leder till förhöjd levringsförmåga, har kraftigt ökad tumörtillväxt. Studien presenteras idag i tidskriften PLoS One.
Patienter med långvarig smärta som lär sig behandla sig själva mår bättre än de som inte gör det. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Till grund för avhandlingen ligger en utvärdering av ett gruppbehandlingsprogram för patienter med långvarig nacksmärta. Inom Landstinget Dalarna, där metoden prövats, fortsätter man nu använda programmet inom primärvårdens sjukgymnastik.
Många i vårt moderna sekulariserade samhälle lider av existentiell ohälsa vilket i förlängningen leder till att vi mår sämre även psykiskt och fysiskt. Det menar religionspsykologen och Uppsaladoktoranden Cecilia Melder. I sin avhandling, som läggs fram i januari, föreslår hon att man utformar samhälleliga insatser för att råda bot på den bristande existentiella hälsan.
Tumörer är ofta inflammerade, vilket kan stimulera eller hämma tumörens tillväxt beroende på vilka immunceller som är involverade. Nu visar en svensk-belgisk forskargrupp att ett kroppseget protein, HRG, aktiverar de specifika immunceller som hämmar tumören. Studien publiceras idag i en artikel i nätupplagan av den ansedda tidskriften Cancer Cell.
RNA-molekyler kan slå av gener enligt en känd mekanism, och detta har betydelse för nästan alla kroppens funktioner. Men experiment och beräkningar har inte stämt överens, något som ingen lyckats hitta en förklaring till. Nu presenterar Uppsala universitets RNA-forskare lösningen på paradoxen i en studie som i dagarna publicerats i den välrenommerade tidskriften Genes and Development.
Val av egenskaper hos ditt planerade barn, surrogatmoderskap, dödshjälp, hjärnundersökningar av brottslingar: Listan kan göras lång. Stora framsteg inom medicinsk forskning har öppnat möjligheter som väcker starka känslor men där de rättsliga aspekterna idag är outredda eller oklara. Uppsala universitet har nu fått möjlighet att satsa på detta viktiga forskningsområde inom juridiken.
Hjärt-kärl-sjukdomar är väldens vanligaste dödsorsak och förekomsten av dessa ökar. Därför behövs det ständigt bättre metoder för diagnos och uppföljning av patienter som riskerar att drabbas. Genom en enkelt utförd mätning av blodflödet i underarmen har en Uppsaladoktorand utvärderat en ny, lovande metod för att påvisa och följa kärlfunktion hos äldre.
Mindre kostnader och förkortad utvecklingstid för nya läkemedel, samt en drastisk minskning av antalet människor som utsätts för experimentella läkemedel. Det skulle kunna uppnås om man använde mer av den information som tas fram vid många kliniska prövningar av nya läkemedel. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Genom att samla forskare, företag och kliniker som är framgångsrika inom molekylär sjukdomsdiagnostik ska ett nytt EU-projekt skapa förutsättningar för tidigare diagnoser, säkrare behandlingsval och bättre uppföljning för cancerpatienter.
Vårdpersonalen upplever ofta att vinsterna med elektroniska patientjournaler blir mindre och problemen större än man förespeglats. Apotekare Christina Ljungberg har i sin avhandling visat hur e-journaler påverkar läkarnas tillgång till information om patienten. Christina Ljungberg försvarar sin avhandling vid Uppsala universitets institution för farmaci den 4 december.
Vid multipel skleros, MS, angrips det centrala nervsystemet av immunförsvaret. Moa Fransson har utvecklat en metod där kroppsegna immunhämmande celler används för att specifikt hämma immunreaktionen i hjärnan och visar att den fungerar på möss. Den 3 december försvarar hon sin avhandling vid Uppsala universitet.
Smittspridning av resistenta bakterier i vården är ett hot mot patientsäkerheten och innebär stora kostnader för hälso- och sjukvården. Men det går att förebygga genom ett effektivt samarbete mellan sjukhusledningar och alla inblandade aktörer. Det framgår av en ny avhandling från Uppsala universitet.
Uppsalaforskare har utvecklat en ny teknik för att ta fram rent DNA och RNA från många vävnadsprov på en gång. Tekniken, som presenteras idag i en artikel i tidskriften Chemical Communications, kan leda till bättre cancerdiagnostik och behandling.
Ett av de vanligaste läkemedlen mot hjärtinfarkt fungerar dåligt eller inte alls hos en tredjedel av de patienter som får det ordinerat. Nu visar en ny avhandling från Uppsala universitet att problemet beror på att patienterna har nedsatt förmåga att aktivera läkemedlet i levern.